Den bästa av världar inom träning och mat

Ska du få valuta för pengarna du lägger på gymkortet är det viktigt att du tränar rätt och äter rätt. Bara då kan du få bra resultat och det är ju främst därför du tränar, även om du förstås inte behöver träna för personbästan utan även kan träna för att inte bli sämre och tappa kraft eller för att slippa få ont av allt sittande framför TV och dator etc.

Efter att ha stått stilla i utvecklingen i tre år i bänkpress har jag i år plötsligt blivit 7-8 procent starkare. Jag hade träningsvärk två till tre dagar efter bänkpassen tidigare, alltså upp till sex dagar i veckan med träningsvärk i bröstmusklerna utan att bli starkare. 🙁

Lösningen var att träna varje muskelgrupp oftare än två gånger i veckan. Två tunga pass och två lätta pass per muskelgrupp verkar fungera bra för hela kroppen. Med det sagt är det förstås individuellt hur du ska träna.

Fyra slutsatser jag drar om mat och träning:

  • Träna ofta så du får resultat, men inte för hårt och ofta så du blir skadad. Lyssna på din kropp.
  • Ju mer jag tränar, desto mer kan jag äta utan att lägga på mig kroppsfett.
  • Ju mer vi äter desto lättare för kroppen att bygga muskler.
  • Ju mer muskler vi får desto mer kalorier borde gå åt när jag tränar. Exakt samma antal set och repetitioner borde bränna mer kalorier ju tyngre vikter jag lyfter.

För mig som gottegris är det den bästa av världar att äntligen orka och vilja träna så ofta att jag får resultat i form av styrka och inte bara fettdriven viktuppgång. Jag har fredagsmys i princip varje dag, men har ändå inte gått upp i vikt senaste året. 🙂

Spartipsen är dels att välja rätt gym och gymkort så det passa dina behov, din tid/schema och din plånbok. Du kan också komma långt med löpning och träning hemma utan vikter (eller om du köper gymutrustning etc).

Det andra spartipset är att helt enkelt verkligen försöka resultat av träningen så du för valuta för pengarna.




Så svårt är det att starta en aktiefond

Det är inte lätt att starta en aktiefond. Det borde vara lätt så att konkurrensen blir hård och bara de bästa blir kvar. Ironiskt nog är alla krav och kostnader som försvårar för nya fonder att starta upp regelverk och myndighetsutövningar som ska skydda spararna. Frågan är var balansen finns.

Enligt ekonomie doktor Erik Liden på Insider Fonder och det som framgår av fondpodden  är det detta som krävs:

1 Ha en bra förvaltningsstrategi som även är säljbar till kunder.

2 Skaffa finansiell uppbackning. Du behöver mycket pengar och alla regelförändringar kräver alltmer. Beroende på om du som fondbolagets grundare jobbar gratis eller inte behövs minst 10-20 miljoner kr i fondbolagets kassa, alltså inte kundernas pengar i fonden som du ska förvalta utan det kapital som fondbolaget behöver.

Ansökan till Finansinspektionen kostar 300 000 kr. Du kommer inte att kunna skriva hela ansökan själv utan du behöver jurister och konsulter för det, vilket kostar ytterligare 300 000-600 000 kr. Din verksamhetsplan som krävs kan vara på ca 100 sidor eller mer och ska innehålla riskhantering etc.

Det tar några år innan ekonomin i fondbolaget går runt så du behöver en kassa även efter allt detta.

3 Teckna avtal med extern revisor och internrevisor. Regelverket kräver att du har separerade befattningar för back office och fondadministration, förvaltning, regelefterlevnad, klagomålsansvarig och riskhanterare. VD och ställföreträdande VD krävs. En styrelse för bolaget behövs.

4 Attrahera kapital så du får kunder som köper andelar i fonden. Du behöver betydligt mer än 10-20 miljoner kr att förvalta.

”Ett av 20 nya fondbolag klarar fem år.”

Vi kan räkna lite på punkt fyra. Har du ett fondbolag med en fond där du som förvaltare tar in 1,5 procent av kundernas pengar i förvaltningsarvode får du in 1,5 miljoner kr om året om du förvaltar 100 miljoner kr. Det räcker förstås inte till alla kostnader enligt punkt två och tre ovan. Du behöver minst en miljard kr.

Att få tag i en miljard kr att förvalta är svårt när du är helt ny som fondförvaltare. Varför skulle någon satsa pengar i din helt nya fond utan historik. Men utan kapital kan du inte bygga upp någon historik.

Q&A – Portföljstrategier och depåval

Den här veckans frågelåda med svar handlar främst om portföljstrategier och om vilken depå du ska välja. Med ordet depåval i rubriken avser jag alltså inte det havslevande djur som kallas för val för de har inga aktiedepåer. 🙂 Men det förstod du säkert.

Är det läge att börja köpa nu eller vänta tills efter sommaren?
Det enda jag kan säga om när du ska köpa aktier är då och då för att sprida ut riskerna.

Är det bättre att ha de amerikanska aktierna i en KF?
Amerikanska aktier kan jag rekommendera dig att ha i en KF, ja.

Låt oss anta att jag exempelvis har 1 miljon kronor som jag sparat ihop. Hur skulle du fördela dessa pengar? Jag tror det var Benjamin Graham som har sagt något i stil med att man ska ha max 65% av sitt kapital investerat på börsen och ha 35% utanför. Hur förhåller du dig till följande resonemang? Jag tycker det låter ineffektivt att ha så mycket utanför börsen men det kan nog ge en god trygghet.
Tumregeln är 25-75 procent, alltså att du ska ha minst 25 procent och max 75 procent i aktier. Du vill ju inte stå utanför börsen när det går upp, men heller inte vara fullinvesterad när det går ned. Var du ligger i intervallet beror på vad du trivs med. Jag skriver faktiskt om denna tumregel i min bok. hernhag.se/boken
De senaste åren har jag rekommenderat preferensaktier istället för ränteplaceringar, så andelen ”räntor” blir ju då lägre en sanning med modifikation.

Tips om hur vi ska förföra med följande depå där vi har ett antal aktier med reavinster?
* Sälja skatta och reinvestera i ISK.
* Ligga kvar.
* Sälja en del och behålla en del.
Inget behov av pengarna inom överskådlig framtid.

Det borde löna sig sett över många år att skatta av och flytta in i ISK eller KF, men det är inte så att jag ger rådet att göra det direkt. Tajming är svårt och skulle räntorna börja stiga blir ju beskattningen i ISK och KF allt mindre fördelaktig. Att du har en del av ditt sparande utanför och undviker att sälja och skatta av redan nu kanske kan ha en fördel rent strategiskt, istället för att gå ”all in” på schablonbeskattade depåer.

Jag månads/kvartalssparar i en aktieportfölj och funderar på hur jag ska hålla den viktad. Har en sparhorisont som är långt borta, dvs. 30 år drygt. Har cirka 10 olika aktier i diverse branscher varav tre är investmentbolag. Ska jag hålla värderingen ungefär lika på alla, dvs. marknadsvärdet per företag ska vara ungefär lika, eller ska man satsa på respektive bransch? Eller hur ska jag tänka? Så här ser fördelningen ut just nu:
Industrivaror tjänster 17,28%
Bank 21,73%
telekom 10,77%
dagligvaror 20,96%
hälsovård 12,91%
finans och fastighet 22,73%
Utifrån det faktum att du sprider riskerna mellan flera olika branscher och bolag skulle jag säga att bolagsvalen är det viktiga. Om du har 15% eller 20% i en viss bransch en viss dag avgör inte. Procentsatserna kommer dessutom att ändras över tid beroende på hur aktierna går. Så länge du inte får säg fyra eller fem gånger större vikt i en bransch än en annan behöver du inte vikta om mellan branscher och så länge inget bolag känns helt överviktat i portföljen eller övervärderat sett till P/E-tal etc kan jag inte säga att du behöver någon likaviktning mellan aktierna.

Tre frågor om Castellum, SSAB och ETF:er

Med tanke på alla nyemissioner som börsbolagen genomför är det kanske inte konstigt att jag fått ett par frågor om dessa. Här är dem och mina svar:

Vad är anledningen till att Castellums aktie sjunkit så kraftigt i värde. Jag har hoppat på nyemissionen men undrar om det var rätt.
Castellum föll när teckningsrätterna delades ut, vilket är fullt normalt. Långsiktigt lär aktien återhämta sig.

Sitter på en för mig större post SSAB med tyvärr ett  inköpspris på ca 40 kr. Ska man vara med på nyemissionen? Ska man sälja nu? Ska man sitta still i båten bara?
Svårt att säga, SSAB är ett av de minst lovande storbolagen i landet. Tveksamt att stoppa in mer pengar där, jag lutar åt att du ska sälja teckningsrätterna istället. Jag brukar ge rådet att långsiktigt undvika SSAB. Somliga år går aktien bra, men oftast inte.

Jag bygger en utdelande portfölj innehållande endast fonder/etf:er.
Portföljen innehåller i dagsläget xact omx utd. och global x superdividend etf. Det jag söker efter är några etf:er som möjligtvis kan komplettera de jag redan äger. Har du några tips?
En Sverigefond och en globalfond täcker in de geografiska områdena väl. Kanske en av Vanguards REIT-fonder som placerar i fastigheter eller någon annan branschfond kan komplettera.

Har sålt allt i Brummer Multi-Strategy

Jag har efter flera år sålt ut hela innehavet i hedgefonden Brummer Multi-Strategy. Det skrev jag om i en aktiechatt för några veckor sedan och jag tänkte utveckla det hela lite här. Dels för att jag vill anteckna utfallet när det gäller avkastningen för egen del och dels för att du som läser det kanske kan få en del input av resonemangen.

Hedgefonder är lite som hemliga lådor, då förvaltarna aldrig avslöjar exakt hur de placerar. Att Brummer Multi-Strategy dessutom är en fond-i-fond gör det hela än värre på det planet, men det ger desto mer riskspridning. Länge var det här en mycket framgångsrik fond och de kan hitta tillbaka till relativt god avkastning även framöver. Brummer-gänget är verkligen inte nostalgiska utan lägger ned fonder som inte avkastar.

Handlingskraften talar till fondens fördel, men jag tröttnade ändå. Min strategi att ha utdelningsaktier i första hand och några kompletterande tillväxtaktier i andra hand är det som gäller för mig. En fond vars innehåll jag inte kan bedöma platsar inte längre, men kanske kan det komplettera ditt sparande. Det beror ju lite på din strategi.

Jag hade faktiskt glömt att jag köpte Brummer Multi-Strategy redan maj 2006 och sålde januari 2008 med 11 procent i total avkastning. Den andra vändan köpte jag mars 2011 och sålde maj 2016 med 15 procent i totalavkastning. Sett över de dryga fem åren i denna andra runda blir det knappt 3 procent om året, vilket slår ett räntekonto men inte mycket mer.

Hygglig avkastning trots allt, trots fondens utveckling på senare tid.