Marcus Hernhag

Podden Marknaden – Veckans utdelningsbesked och bokslut

Hör mig och två andra börsrävar i podden Marknaden diskutera rapporterna som kom i veckan. Januari 2023 är snart slut men floden av bokslut har precis börjat. Vi pratade bland annat om H&M, Atlas Copco, Intrum och fastighetsbolag.

Här är avsnittet ”Ras men rasslande utdelningar”.

Jag tyckte det blev ett oväntat intressant och trevligt samtal om aktiernas kursrörelser, rapporterna och framförallt om det är rätt eller fel att behålla en utdelning när räntorna skjuter i höjden. Jag tänker här framför allt på Intrum, som i veckan valde att behålla utdelningen trots deras höga obligationsränta.

Som jag skrev i aktiechatten på Privata Affärers sajt så lugnade beskedet mig. En bibehållen utdelningstrend är ändå en bra signal för framtiden. Intrum ”ska framöver arbeta vidare mot att sänka skuldsättningsgraden från 4,0 till 3,5 och att löpande stärka finanserna för att kompensera för de högre räntorna är vettigt.”

Helene Rothstein är programledare för podden Marknaden som Monopol Media har. Förutom aktieskägget Hernhag var även David Lindström och Jonas Björkman gäster. — Helene Rothstein är programledare för podden Marknaden som Monopol Media har. Förutom aktieskägget Hernhag var även David Lindström och Jonas Björkman gäster den 27 januari 2023.

Avsnittet blev en timme långt, vilket kan vara den längsta och matnyttigaste poddinspelningen som jag har gjort.

För ”mina” aktiepoddar se sidan med Börspanelen.

DI bekräftar Arne Kavastu Talvings avkastning

I en stor intervju på DI.se (bakom betalvägg) bekräftar tidningen att Arne Kavastu Talvings avkastning är korrekt. Han har utklassat börsindex under många år. Dessutom kan du läsa många goda tumregler och råd för din aktiestrategi.

Jag gissar att intervjun och siffrorna träffar som en örfil mot de missunnsamma och avundsjuka belackare på bloggar och sociala medier som tvivlat på Arnes historiska avkastning på börsen. Somliga av dessa bedrev till och med förtalskampanjer och hävdade att han var bluff. Det var som om tangentbordskrigarna var dränkta av negativa känslor. 🙂

Här citat från intervjun om avkastningstalen:

”Arne Talving har låtit två personer på Di vara med när han loggar in och visar sin privata portfölj på Avanza. Utifrån vad som syns på nätmäklarens plattform startades portföljen under senhösten 2014 och steg fram till och med slutet av 2021 med omkring 900 procent. Det motsvarar en årlig avkastning om 37,9 procent.”

”Under samma period klättrade Stockholmsbörsens breda index OMXSPI 130 procent, motsvarande en avkastning om 12,3 procent per år. SIXRX, breda index inklusive utdelningar, steg lite mer än 200 procent under perioden.”

Ord och inga visor.

I en stor intervju på DI.se (bakom betalvägg) bekräftar tidningen att Arne Kavastu Talvings avkastning är korrekt. Han har utklassat börsindex under många år. Dessutom kan vi läsa många goda tumregler och råd för din aktiestrategi.

Medaljens baksida

Alla som når större framgångar än de flesta får någon form av belackare eller möter kritik för något. Det är omöjligt att bli älskad av precis alla.

Även jag får lite skit ibland, men det är inget jag kan klaga på. Inte heller kan jag det på allt arbete som krävs varje dag. Det är medaljens baksida och så att säga ingår i spelet.

Framgången är naturligtvis ändå värd sitt pris, för nästan alla personer som hör av sig eller skriver något är neutrala eller positiva och tacksamma. Plus att framgångar ger inkomster.

Detta särskilt om man som jag har olika inkomstkällor, för vi vet inte i förväg hur lönsamt något kommer att bli. Genom att sprida möjligheterna och ha både aktiva och passiva inkomster ökar det potentialen att hitta rätt.

Ekonomisk frihet kan alla nå

I någon utsträckning tror jag alla kan nå ekonomisk frihet. För att bli rik och fri med aktier (som min och Arnes bok heter) krävs det att du under ett antal år har en livsstil som ger dig överskott av kapital och att du sen investerar det överskottet.

I någon mån måste alla göra vissa uppoffringar kortsiktigt för att kunna få det mycket bättre långsiktigt. Det gäller att hitta balans mellan det nuvarande jaget och det framtida jaget. Resan mot målet får inte vara för hård.

Tumregler från Arne ”Kavastu” Talvings aktiestrategi

Här är en sammanfattning av punkterna som Kavastu tar upp i intervjun.

Börja med att identifiera om börsen befinner sig i en ’bulltrend’ eller ’beartrend’.
Det viktigaste med strategin är att titta på den långsiktiga aktietrenden.
På kort sikt är det bra att försöka identifiera om börsen är överköpt eller översåld.
Skippa olönsamma förhoppningsbolag och håll dig till fundamentalt starka bolag som redovisar omsättningstillväxt och stigande vinster.
Månadsspara och gör regelbundna insättningar.
Glidande medelvärdet MA200 är en varningsklocka, se det som ett brandlarm.

Läs allt om vår bok Bli rik och fri med aktier här och välj bland alla mina aktieböcker på denna sida.

Börspanelen 19 – 2023 kan bli bättre än många tror

Börsåret 2023 kan bli bättre än vad många tror, även om det finns utmaningar och hot att se upp med. Det finns statistik som talar för att börsen bottnade hösten 2022 och kan fortsätta stiga framöver. Vi pratar även om när räntorna och inflationen toppar och om vilka signaler vi ser på aktiemarknaden och hos börsbolagen.

Bolagen vi nämner i podden är i ordning: Swedish Match, Axfood, Astra Zeneca, Atlas Copco, Investor, Handelsbanken, Lagercrantz, Evolution, AAK, Indutrade, Nibe, Lifco, Fortnox, OEM, AAK, Axfood, Beijer Ref, Bravida, Creades, Industrivärden Kinnevik och Lundbergs, Betsson och Kindred.

I slutet av poddavsnittet har vi ett erbjudande för dig som vill köpa en signerad aktiebok med rabatt hos förlaget.

Alla avsnitt har jag på sidan med mina aktiepoddar.

Missa heller inte Börspanelens egna sajt.

Cibus och andra fastighetsbolags utdelningar är i farozonen

Både utdelningarna under 2023 och 2024 är i farozonen för många fastighetsbolag. Två bolag har pausat utdelningen hittills och det borde bli fler.

Högt belånade Cibus Nordic är en kandidat. En negativ tolkning är att kreditlinan hos bankerna redan är stretchad till max.

Castellum och Estea har pausat

Estea Omsorg har pausat utbetalningarna av räntorna till oss som äger kapitalandelsbeviset (vilket är en börshandlad skuldsedel). Som jag skrev i aktiechatten hos Privata Affärer tycker jag att det känns lite synd även om det är ett bra försiktighetsdrag.

Räntan kommer att ackumuleras och ägarna till andelsbevisen har rätt att få den vid senare tillfälle. Castellums pausade utdelning kommer inte tillbaka på det viset. Estea Omsorgs indragna ränta har jag därför inte så mycket emot. Vi står helt enkelt längre fram i kön till utbetalningar där.

Den ackumulerade räntan läggs bara på hög, så det blir ingen ränta på ränta-effekt i Estea Omsorgs räntepaus. Det är det svar jag får av bolaget.

Fler fastighetsbolag lär sänka utdelningen

Fastighetsbolag som jag tror kommer att sänka utdelningen på sina stamaktier är bland annat Corem Propertiers.

Cibus Nordics utdelning ligger också i farozonen över tid. Här är några punkter som gör att jag att jag backar:
– Signaler från flera olika håll i branschen om att fastighetsbolag allmänt kommer att behöva sänka eller dra in utdelningarna helt. Det beror på att även om bankerna är pigga på att låna ut, sker det inte till vilka villkor som helst.
– 58 procent i belåningsgrad är högst i branschen och det var inget som bolagets CFO direkt bemötte när jag frågade. Inte mer än att de har höga avkastningskrav och mycket stabil efterfrågan från kunder. Det är ju mer intäkts- och tillgångssidan av det hela. Kostnads- och skuldsidan är vad den är och det är där molnen tornar upp sig.
– Obligationen de emitterade under hösten 2022 var enligt detta pressmeddelande till tremånaders euribor plus 7 procentenheter är dyr. Ca 9 procent i skrivande stund. Det säger en del om vilka risker räntemarknaden sätter på bolaget just nu. Löptiden är dessutom bara tre år och inte som i Intrums fall där den svindyra obligationens löptid var på drygt fem år.
– Det blev lite konstigt när Cibus under första halvåret 2022 skulle införa en D-aktie och sen ångrade sig och fick ändra utdelningen på stamaktien till det vanliga via en extrastämma. Borde inte bolagsledningen ha kollat med storägarna innan? Eller ändrade sig storägarna under tiden? Läs t.ex. det här hos Fastighetssverige.se.

Cibus Nordics aktie halverades å andra sidan i kurs under 2022 och frågan är om det därför alls behöver rasa så mycket mer även om utdelningen sänks eller slopas i vår eller om drygt ett år. Castellum-aktien föll inte med så dramatiskt mycket på deras besked sett över ett par veckor.

Vad svarar Cibus Nordic?

Jag frågade Cibus finanscehef Pia-Lena Olofsson om ovan nämnda obligationslån som kostar euribor plus 7 procentenheter i ränta. Det innebär drygt 9 procent i årsränta på det lånet.

Varför lånade Cibus Nordic på obligationsmarknaden till euribor+7 procentenheter istället för att ta banklån där räntorna borde vara lägre?

– Vi har inga obelånade fastigheter att ta en seniorfinansiering i bank med. När vi tar banklån så belånar vi portföljer av fastigheter med säkerhet i dessa fastigheter. Alternativet är juniorfinansiering/mezzaninlån som ligger säkerhetsmässigt efterställt den seniora finansieringen i bank. Denna typ av lån har en högre ränta än bankfinansiering – i många fall likställd med obligationsfinansiering.

Min tolkning av det svaret är att fastigheterna mer eller mindre är så belånade de kan vara. Med 58 procent i belåningsgrad är kanske banklånen redan stretchade till max och det är efterställda obligationslån till rejält hög ränta som gäller.

9 procent i låneränta är klart högre än avkastningskraven på fastigheterna. I tider med stigande ränteläge är det oroande.

Vad gör Hernhag med sina aktier nu då?

Jag älskar Cibus Nordics fokus och som jag skrev i förra inlägget vill jag gärna öka, men det är bara på lång sikt.

Kortsiktigt är jag så pass fundersam kring utdelningen att jag har minskat genom att sälja en tredjedel av aktierna. Cibus väger ändå 1,9 procent av portföljen och tills vidare tycker jag det räcker. Aktien behöver inte falla så mycket mer, vad vet jag.

Kapitalet placerar jag om i annat där utdelningen känns säkrare. Bland annat har jag ökat lite till i BAM, Brookfield Asset Management.

Utdelningsrekord när 2022 blev året då låg risk lönade sig

Utdelningsåret 2022 innebar ett rekord för hur mycket utdelningar jag fick från mina aktieinnehav. Dessutom blev totalavkastningen mindre dålig än för de svenska börsindexen.

Avkastningen 2022

Stora utdelningsportföljen stod emot bra och totalavkastningen blev endast -7,4 procent. Det är klart bättre än storbolagens -12,9 procent och hela Nasdaq Stockholms -22,4 procent.

Utdelningsstrategin levererade med andra ord relativt bra. 2016 utkom min utdelningsbok Bli rik på aktieutdelning och sedan dess har jag slagit börsindex.

Alla depåer hos Avanza gav mig totalt -10,9 procent. Tillväxtaktierna i min IPS var under 2022 med och drog ned avkastningen.

Tyvärr gick det tyngre för andra sparare och jag lider lite med dem:

Genomsnittskunden hos Avanza tappade rejält mot storbolagen, men ser ut att ha slagit börsindex totalt då OMXSGI föll 22,4 procent.

Under det starka börsåret 2021 tappade den genomsnittliga spararen hos Avanza mycket mot börsindexen. Många kanske har för dålig riskspridning eller tar för höga risker?