Marcus Hernhag

Tre nykomlingar till tillväxtaktiefonden 2025

Tillväxtaktiefonden 2025 är årets version av min lilla tillväxtaktieportfölj, som jag förvaltar som en indexfond och den får nu på årsdagen 10 juni tre nya aktier. Från starten 2019 är ”fonden” fortsatt klart bättre än börsindex.

Två av de nya aktierna är Camurus och Bonesupport, som tar varsin medelstor position. Det är två snabbväxare i hälsovårdsbranschen, som jag vid ett par olika tillfällen under det senaste året tipsat om i artiklar hos Privata Affärer.

Samtidigt lämnar succén Fortnox efter uppköpsbudet och sista dag för att tacka ja är idag den 10 juni. Aktien lämnar tillväxtaktiefonden med 590 procent i vinst. Jag behöver kapitalet idag för att kunna omplacera och säljer därför över börsen till 2-3 procent under budkursen 89,75 kr. Portföljen/indexfonden går därmed miste om en liten slant per aktie, men slipper risken att budet faller.

Även Hexagon lämnar tillväxtaktiefonden. Detta då bolaget knappt har vuxit alls på tre år, sett till försäljningen per aktie. Trots att kursen gått klart sämre än börsindex på tre år tar fonden hem en vinst på 44 procent från start 2019, men det går inte att leva på gamla meriter hur länge som helst.

Likviderna från fondens tungviktare Fortnox och även den från Hexagon går inte bara till Camurus och Bonesupport utan även till att öka i ett av de minsta innehaven Yubico. En mycket svängig snabbväxare inom cybersäkerhet. När aktien gjorde entré för ett år sedan räckte inte likviderna till en medelstor position, men nu har aktien fått det. Troligen ett långsiktigt bra läge i bolaget efter all nedgång.

Jag säljer allt Vitrolife som visar upp klen tillväxt och växlar till nykomlingen Bure, som inte bara äger Vitrolife utan även Mycronic och annat som växer snabbare. Att indirekt äga Vitrolife räcker. Bure får tack vare en del likvider från de större försäljningarna en medelstor post i tillväxtaktiefonden.

Nibe ger jag minst ett år till i denna fond, men det är med tvekan de är kvar. Även Cellavision funderar jag på, men de växer ändå stadigt om än i måttliga 5-6 procent om året mätt från 2023.

Tillväxtaktiefonden 2025 har följande viktning av aktierna. Från början 2019 var den likaviktad och sedan har vinnarna fått löpa på och väga mer. Vid omplaceringar/byten har jag ökat i vissa, se historiken på bygga egen aktiefond-sidan.

Avkastningen under det senaste året matcher ungefär börsindex (OMXSGI) då tillväxtaktiefonden fallit 0,4% mot börsindex som inklusive utdelningar fallit 0,6%:

Avkastningen under det senaste året matcher ungefär börsindex då tillväxtaktiefonden fallit 0,4% mot börsindex som inklusive utdelningar fallit 0,6%

Avkastningen totalt från start är fortfarande klart bättre än börsindex, trots att jag enbart får byta aktier på årsdagen. Undantag är uppköp under året däremellan.
109 procent upp från starten i juni 2019, mot börsindex 87%.

Jag noterar att tillväxtaktiefonden har gått klart bättre än t.ex. Tin Ny Teknik på tre år, som jag tidigare placerade i men som jag därefter sålt.

Vill du läsa mer om tänket bakom att bygga en aktieportfölj som fungerar som en aktiefond finns det att läsa i kapitel 13 i Hitta tillgångarna som gör dig rik.

Taco trade – Skräms inte av Trumps förhandlingstaktik

Taco Trade är skämtet på de finansiella marknaderna om Donald Trumps förhandlingstaktik. Låt mig gå igenom vad det innebär och hur vi bör agera.

Att kalla Trumps förhandlingstaktik för Taco trade är ett skämt om att han alltid tar ut svängarna mycket i början av förhandlingen. För då får han prutmån och har en extrem position att förhandla ifrån.

TACO står för Trump Always Chickens Out.
Trade innebär att när Trump talar så skakar börsen, tills han börjar kompromissa för att göra en deal. Då stiger kurserna igen, t.ex. när tullkriget började sättas på paus nu under våren 2025.

Chickens Out innebär att han rör sig från en extrem ståndpunkt för att sen kompromissa därifrån som om han fegade ur. Det är en elak men rimlig beskrivning som gjort Trump upprörd. Frågan är om han därför inte kommer att förhandla hårdare istället för att mjukna upp så snabbt som han ändå gjort hittills i år. Att säga att han fegar ur är att be om bekymmer.

Taco Trade myntades av Financial Times-skribenten Robert Armstrong i en artikel publicerad den 2 maj 2025.

Uttrycket är träffsäkert för sättet som många förhandlar på, för att ha ett tufft första bud till den man förhandlar med är inget nytt alls. Däremot är Trump extrem i sitt utförande av förhandlingstaktiken och jag tror att det håller på att nå vägs ändå när folk börjar skämta om det.

Det är svårt att ta det Trump säger på allvar då. Frågan är bara vad Trump då gör? Mer av samma eller tvärtom?

Slutsats: Tills vidare tycker jag att vi fortsatt inte ska ta särskilt mycket av det han och hans regim säger, utan hellre vänta in slutresultaten av förhandlingarna. Det blir svängiga kurser, men handling väger så mycket tyngre än ord. Särskilt i fallet med den förmodligen narcissistiske president Trump.

Keep calm and hold on to your aktiestrategi. 🙂

Taco Trade är skämtet på de finansiella marknaderna om Donald Trumps förhandlingstaktik. Låt mig gå igenom vad det innebär och hur vi bör agera.

Svårt för rika att få bolån

Är du förmögen och närmar dig din dröm om att bli FIRE och leva på ditt sparkapital via fyraprocentregeln eller liknande? Då har jag ett råd: Ta ett eventuellt lån på din bostad först innan du slutar arbeta och få lön, för sen kan det vara kört att få bolån. Det här är del 3 i min serie om hur svårt det är att vara kund hos stora banker.

Till och med de stormrike Warren Buffett hade, om han varit okänd och levt på sitt kapital, fått nej att ta lån i de flesta svenska banker. Sparkapital spelar nämligen ingen större roll, i alla fall inte om det är i en annan bank.

Har du 5-10 miljoner eller mer och ska köpa en bostad, blir det enligt mina källor nej även till 10-25 procents belåningsgrad om du bara är medelinkomsttagare. I alla fall om din partner studerar eller är utan inkomster. Då blir han eller hon av en viss storbank till och med kallad för belastning och det blir nej att ta lån. Du får inte ens låna 200 000 kr.

Det spelar då heller ingen roll om din käresta hade ärvt mångmiljonbelopp som en Wallenberg, Douglas eller Rausing. De flesta banker säger rakt ut att de inte tar hänsyn till sparkapital, utan måste titta enbart på inkomster på de som ska bo i bostaden. Bolåneavdelningarna har regler att följa, säger de.

Det finns undantag som kan sätta din partner som självförsörjande. Det är affärsbankerna, som storbankerna och Skandia. Det krävs att du har hela din förmögenhet där, då de kan se dina aktieutdelningar och kapitaltillskott från sparsidan till transaktionskontot. Annars får du förklara igen och igen vad utdelningar och kursuppgång är och att du kan använda det för att betala räntor och dina hushållskostnader.

Det enklaste för den rike pensionären är att betala hela bostaden själv. Ingen förnedring eller nej av bank efter bank. Jag har läsare som bor i obelånad fin villa i småstad och vars hus är värt minst några miljoner kronor, men som trots stabila pensioner på över 20 000 kr i månaden inte får ta ett korvöre i bolån. Relativt fördelaktiga blancolån på ett antal hundra tusen kr går däremot bra och då tar man hänsyn till allt så räntan inte blir så hög. Att dessutom ha villan som säkerhet och pant säger banken nej till. Som om risken vore för hög då.

Har du en dröm om att bli FIRE och leva på ditt sparkapital via fyraprocentregeln eller liknande? Då har jag ett råd: Ta ett eventuellt lån på din bostad först, för sen kan det vara kört att få bolån. Det här är del 3 i min serie om hur svårt det är att vara kund hos stora banker. Bild av Max Vakhtbovycn: https://www.pexels.com/sv-se/foto/sno-byggnad-konstruktion-vinter-7031406/

Bild av Max Vakhtbovycn. Att ha villan som säkerhet för ett lån kan banker säga nej till om du är pensionär. Privatlån utan säkerhet är tydligen bättre.

Närmar du dig pensionsålder eller ska starta företag så din inkomst kanske sjunker under en period behöver ta lån medan du kan. Belåna din bostad först när du alls kan och först därefter hoppa av ditt ordinarie jobb för att starta firma sen. Se bara till så dina likvider kan betala räntor och amorteringar.

Det stora felet som bankerna gör är enligt mig att de endast får eller klarar av att titta på nuläget. Ska du ha ett bolån de kommande 30 åren spelar det märkligt nog ingen roll hur mycket inkomster du får år 3 till år 30. Det är de senaste åren och nuläget som spelar roll. Det är det som bankerna tittar på. Sparkapital spelar ofta heller ingen roll.

Om Joakim von Anka enbart skulle leva på aktieutdelning skulle han få nej av en rad svenska bankers bolåneavdelningar.

Bittert? Ja, för man tvingas sälja en hel del aktier och därmed sänka inkomsten av kapital. Det är dessutom lite motsägelsefullt att sänka inkomsten för att göra banken nöjd.

Hur du liknande erfarenheter när det gäller att få bolån? Kommentera gärna nedan och berätta!

Läs mer om det tuffa livet som kund hos storbank

Här är alla delarna i min bloggserie på Hernhag.se av hur tufft det är att vara kund hos många av bankerna.

1 Bästa storbanksaktien – och förolämpningen från Nordea
2 Så gör du för att få bolån som företagare
3 Svårt för rika att få bolån

Svängig rapportflod första kvartalet 2025

Det har som jag varit inne på i Börspanelen och i denna krönika hos min samarbetspartner Levler.se varit en svängig vår med spretig utveckling. Det gäller både generellt på börsen och specifikt för utfallen för bolagen i Utdelningsfavoriter by Hernhag.

Det har som jag varit inne på i Börspanelen och i denna krönika på Levler.se en svängig vår med spretig utveckling. Det gäller både generellt på börsen och specifikt för utfallen på Utdelningsfavoriter by Hernhag.

Ovan är citat från Levler-krönikan. Där går jag igenom både lite tankar om månadssparande i Evolution eller Hexagon, samt lite om utvecklingen i Ework, som har det tillfälligt tufft nu.

Som du anar ska vi vara långsiktiga och köpa då och då över tid. Som alltid. Men du kan forma din portfölj lite utifrån dina egna preferenser.

Rapportflod första kvartalet 2025. Nu är den över och utfallet var spretigt.

Jag har innehav i flera av dessa utöver det som finns på mitt ISK-konto hos Levler. Det kliar mest i fingrarna att öka i Evolution och Ework, medan Axfood är närmast att jag tar hem en liten del av vinsten där.

Ja, det är motsägande att göra det om jag samtidigt månadssparar i aktien, men jag måste se till helheten i mitt sparande och uppgången i Axfood har varit ganska stor på kort tid. Det är också småkrångligt att sätta ett månadssparande på paus en kort tid och hoppas på rekyl. Jag lägger inte min tid på det.

Du som månadssparar i Axfood-aktien på sikt och har för dig ett litet innehav är det inga problem eller stora risker att fortsätta månadsspara.

Jag har ett krångligare spar-upplägg med olika depåer hos olika banker och behöver kapital utanför börsen då och då. Jag behöver därför agera lite annorlunda genom att hyvla av lite här och där, trots att jag inte alls tappat tron på bolaget på sikt.

Det som är rätt för mig kan vara fel för dig. Och tvärtom.

Solroseffekten – den ryska ondskan måste stoppas för att rädda Europa

Jag har läst boken Solroseffekten av Lena Wilderäng. Den handlar inte direkt om ekonomi, men kriget i Ukraina påverkar hela Europas ekonomi och politik och därför hamnar detta inlägg i min avdelning för Samhälle &Politik. Att stoppa Ryssland handlar om vår överlevnad som fria människor.

Solroseffekten – att hjälpa krigets Ukraina beskriver Wilderängs resor med brandbilar och utrustning till krigets Ukraina och hur tacksamma folket är för att hjälp mot Ryssland. Eller Moskvastaten, som landet också kan kallas, eftersom Moskva och St. Peterburg-områdena i stor utsträckning ockuperar och suger ut det de kan av resten av landet och av alla minoriteter i Ryssland. Själv kallar jag Putins Ryssland för Den Store Satan i Öst.

Solroseffekten är lätt att läsa rent språklig, men krigets fasor lite tyngre att ta in. Vi lär oss bland annat att ryska armén ibland har vardagsrummet som toalett i (sannolikt) övergivna ukrainska bostäder. Inte så förvånande med tanke på vad vi läst i media om tortyrcentraler och gruppvåldtäkter.

Lena Wilderäng har som ryskättad en god inblick i hur det ryska samhället fungerar. Detta skriver hon om våldet i landet:

Från boken Solroseffekten. Lena Wilderäng har som ryskättad en god inblick i hur det ryska samhället fungerar. Detta skriver hon om våldet i landet.

Jag fotade av detta stycke för att jag tycker att det är viktigt att alla får en inblick i vilket typ av stat och skitland som Putins är.

Det är bra att läsa boken som inspiration för att hjälpa till. Solroseffekten är att vi medmänniskor, likt solrosor som skyddar varandra för vinden och sprider sina frön för att bli nya solrosor, ska hjälpa till. Information och kapital behöver flöda.

Alla behöver heller inte åka till fronten. Jag har flera gånger från vissa (tomtar, troll eller spambots) i sociala medier blivit frågad om när jag skickar mina barn till fronten i kriget. Som om livet vore binärt. Här en skärmdump från twitter.

Metaforen med ett spjut är bra. Spjutliknelsen är att alla kan inte vara spetsen, utan många andra måste arbeta med allt bakom soldaterna vid fronten. Logistik, information, finansiering. Jag och miljoner andra européer befinner oss en bit bak i spjutet. Inget fel med att stärka skaftet på det som ska stoppa den ryska svartbjörnen. Det finns som jag skrivit stor nytta med att bojkotta Ryssland.

Jag har denna vår 2025 efter att bland annat ha läst denna bok och förstås även själv tänkt till styrt om en del av det jag skänker i välgörenhet varje månad. Från vissa dessa organisationer till att ge mer till Ukraina. Mer om det kommer i separat blogginlägg framöver.

Sammantaget är Solroseffekten en intressant inblick i volontär- och hjälparbetet för att stoppa den ryska kolonialmakten från att erövra mer av Europa. Det finns fler böcker att läsa och massor på nätet, men varför inte börja med denna.

Make Russia small again!
Slava Ukraini!