Stop loss fungerar

Att använda stop loss kan fungera bra och skydda dina innehav. Det finns olika strategier för när vi ska använda dem.

Här nedan är två av de få gånger som jag de senaste åren kan minnas att jag känt att jag tvingats skydda mina innehav med stopp loss. Detta för att jag var osäker på bolagens framtid och om det fortfarande var bra bolag. (Jag är för övrigt fortfarande osäker på den punkten.)

Ratos stop loss löste ut 2014-12-01 på 47,40 kr. Investeringsbolagets kurs gick sen upp till över 60 kr, men nu står aktien i 41,66 kr. Bra långsiktigt utfall.

Fred Olsen Energy stop loss löste ut 2014-10-27 på 97,80 NOK. Oljeservicebolagets aktie har sen fortsatt sjunka som en sten till havets botten på 24,40 kr. Bra utfall på alla tidshorisonter.

Två utfall ger ju inget vetenskapligt stöd utan är bara anekdotisk bevisföring. Jag kommer i vart fall att fortsätta med stop loss när det känns tveksamt om bolagen verkligen går bra och har ljus framtid.

Q&A – Utdelningsaktier och månadsspara i aktier

Aktier är som livet, det tar aldrig helt semester. Eller? Här är i alla fall några frågor jag fått (svärtad text) och mina svar (ej svärtad).

Kanske bör man tänka om vad det gäller stabila utdelare? Har det visat sig mer lönsamt att köpa aktier i bolag som är generösa utdelar istället för stabila utdelare? Med reservationen att det finns bolag som är BÅDE stabila och generösa utdelare.
Det är mer eller mindre lika rätt att jaga hög direktavkastning och bolag som oftast ger bra utdelning jämfört med att satsa på stigande utdelningar. Det beror mycket på placeringshorisont och även del på vad man själv gillar, tror på, vilken strategi som lämpar sig bäst.

Är relativt grön på aktier, hållit på ca 2 år, men är mycket intresserad. Gillar precis som du utdelningsaktier då jag tycker tillväxtaktier är svårare att värdera. Jag undrar hur du gör när du tar reda på vilken utdelningshistorik ett bolag har? Finns det någon bra hemsida där det är lätt att få fram som är pålitlig, eller har du helt enkelt gått in och läst årsrapporter?
Utdelningshistorik håller jag lite koll på själv som du kanske redan sett på http://hernhag.se/tidlosa-rad-om-borsen-och-aktier/stabilaste-utdelningsaktierna/ och jag har använt bolagens sajter och årsrapporter. Alla bolag på Stockholmsbörsen finns med på borsdata.se som har uppgifter om total utdelning de senaste tio åren (plus andra nyckeltal/uppgifter).

Jag hörde att man kan spara i en aktieportfölj genom att köpa andelar varje månad hos Aktieinvest. Dessutom blev det bara ett courtage per affär. Dock till kommer medlemskap i Aktiespararna om man vill ha lågt courtage. Nu skulle jag vilja be någon som förstår sig på detta om en åsikt – och denne någon blev du! 😉 Är det inte smartare att investera i alla sina ca 15 aktiebolag varje månad jämfört med att köpa några aktier i ett par av bolagen varje månad? Det känns som om jag skulle minimera riskerna genom att köpa kontinuerligt jämfört med ett par gånger om året för de ca 2000 kr/månad som jag investerar för…
Att månadsspara i många aktier på en gång till låg kostnad är ett bra alternativ, ja. Jag har inget att anmärka mot det. Mer avancerade placerare kan tycka att somliga aktier känns mer köpvärda än andra och kanske inte vill köpa i alla aktierna varje månad, men det går också att i all ödmjukhet fråga sig hur bra valet av aktier som ska köpas varje månad blir jämfört med det systematiska månadssparandet i alla aktier.

Fortsatt snurr i Forwood

Jag har några onoterade innehav, som jag går igenom i blogginlägg åtminstone någon gång per år. Främst för Forwood fortsätter det snurra med olika verksamheter så det är inte lätt att hänga med längre.

2015 gav ingen lönsamhet för Forwood, men förvaltningsuppdragen fortsätter komma och det lindrar problemen. Årets förlust blev 5,3 miljoner kr, men räknar vi bort de båda posterna om handlar om förändringar av värden av biologiska tillgångar hamnar resultatet kring nollan.

Eget kapital var vid årsskiftet 1,19 kr per aktie och då aktien (onoterad men handlas sporadiskt på Mangoldlistan) kostar är långt under kronan är substansrabatten stor. Troligen också befogad då den löpande lönsamheten historiskt varit svag.

Marktillgångar som inte är planterade uppges ha ökat i värde och Forwood planerar därför att förädla/förvalta dem. Enligt senaste nyhetsbrevet innebär det avstyckning och omvandling till tomtmark, vilket förstås är bättre än nya planteringar av teak vilket skulle ha inneburit ett tillskott av negativa kassaflöden i 15-20 år innan teaken slutavverkas.

I vilket fall handlar det enligt bokslutet om 50 miljoner kr i övervärden som inte ingår i det egna kapitalet.

Försäljningen av mark i december 2014 stärkte finanserna och trots inlösen av konvertiblerna är likviderna 89 miljoner kr. De långfristiga skulderna är samtidigt 58 miljoner kr. Forwood kanske inte badar i pengar, men har råd att lösa in aktier för 1,20 kr styck vilket de kommer att göra i med avstämningsdag den 30 november. Anmälan till inlösen är nu i augusti.

Enda frågetecknet här är att inlösen sker till bokfört eget kapital, alltså utan att övervärdena för markuppvärderingen. Rent bokföringstekniskt är det å andra sidan nog smart att inte lösa in aktier till kurs över bokförd substans.

Något som får mig att vilja ge upp och sälja om jag kunde få bra pris på aktierna har dykt upp. Forwood ska byta namn till Green Growth Nordic då man ska satsa på avfallshantering med sopor under jorden via markbehållare. Verksamheten ska drivas i dotterbolaget Avfallsekonomi Garby AB. Sic!

Som om det inte fanns nog att förbättra inom teakplantager och drift där för att få bättre lönsamhet. Eller bara vara fokuserat som bolag. Forwood kommer nu alltså inte bara äga teakplantager, ha så kallade andelsägare med teak units som ger rätt till avkastning från teaken (men inte markuppvärdering), förvalta/sköta andras plantager i Panama utan även syssla med sophantering i Sverige.

Apropå Green Growth hade Tectona-folket ett sånt bolag en gång, men det bolaget omvandlades till annat då det inte fanns förutsättningar för att göra olika gröna investeringar med lönsamhet. Tectona Capital har även tidigare år sålt ut i jordbruksbolaget Black Earth East och håller på att fasa ut delar av teakverksamheten. Fokus där ligger på fastigheterna i Panama, vilket är något som verkligen går bra och ger positiva kassaflöden. Dessutom är fastighetspriserna i Panama fortsatt långt under de i Stockholm, trots att Panama växer så det knakar och har inflyttning.

Att fokusera på det som funkar måste löna sig. Undrar om Forwood verkligen vet vad de gör när de låter bolaget spreta med olika verksamhetsgrenar. Den där noteringen på Aktietorget som bolaget pratat om i åratal lär inte bli av i år heller. Tur jag inte har så mycket kapital kvar i Forwood.

Q&A – Scandic, H&M och Bonava

Börsen tar trevligt nog inte semester, även om det borde lugna ner sig även där efter Brexit och i väntan på delårsrapporterna senare i juli. Här är några frågor och svar jag fått under de senaste veckorna.

Jag undrar om Scandic Hotel Groups kan vara ett bra köp. Fördelar med bolaget och aktien resp. nackdelar, enligt ditt tycke.
Scandic är ett rätt bra bolag och jag hörde de hade ganska bra avkastning på eget kapital, även om det kanske inte är någon av mina favoritaktier.

Jag har aktier i H&M och vill gärna sänka snittet på aktien. Ska jag avvakta och tror att HM stiger o sälja HM i aktiedepån senare eller sälja nu och köpa i HM i ISK??
Flytta H&M-aktierna till ISK du, det lönar sig nog på sikt.

Skall inte köpkursen av NCCs aktier justeras, efter avknoppningen av Bonava, om man köpt NCC-aktier innan dess? Värdeförändringen för NCC blir ju missvisande annars, eftersom kursen för dessa sjönk med ca 106:- vilket motsvarar värdet för Bonava vid avknoppningen. Värdet finns ju kvar, fast i Bonava. Skall jag då lägga ihop dessa för att få en mer rättvisande värdeförändring? Köpkursen av Bonava står på 0, vilket jag kan förstå eftersom jag inte betalat något för dem.
Visst är det så. Du kan alltid googla på bolagsnamnen plus skatteverket och hitta info om anskaffningsvärden vid sådana här situationer. Som Skatteverket skriver: ”Mer information kommer om fördelning av anskaffningsutgiften.”
Bonavas anskaffningspris är ungefär vad NCC-aktien sjönk med, men Skatteverket är de som slår fast exakt vad som gäller.

Mina placeringstips i EFN Börslunch blev succé

EFN Börslunch

Den 22 oktober 2015 var jag med i EFN Börslunch första gången. Jag tipsade om de amerikanska placeringarna fonden MDIV samt aktierna Digital Realty Trust och Realty Income.

Per den 1 juli 2016 hade mina placeringstips ökat med i genomsnitt 30 procent, främst tack vare fastighetsbolagen Digital Realty Trust (upp 49 procent) och Realty Income (upp 39 procent) som gått riktigt bra. Fonden MDIV är upp en procent

Nu tillkommer utdelningar till kursutvecklingen så mina tips gav ännu lite mera i totalavkastning. En stor del tur ligger bakom förstås, eftersom mina råd var långsiktiga och mer strategiska för utdelningssamlare än så väldigt tajmingfokuserade.

Dollarn har under mätperioden minskat från 8,5 till 8,4 i växelkurs, vilket sänker avkastningen marginellt mätt i svensk valuta.

Mina placeringstips i EFN Börslunch blev utifrån mina förväntningar en oväntat snabb succé, men fastighetsaktierna känns ganska dyra nu och det är inte alls givet att det är så bra köplägen även om kurstrenderna är uppåt.