Brookfield Infrastructure LP (BIP.un) har nyligen genomfört skapandet av Brookfield Infrastructure Corp (BIP.C), vilket är exakt samma bolag fast med en annan bolagsform. De båda enheterna är identiska, men då LP är ett kanadensiskt handelsbolag passar Corp bättre internationella investerare då det står för Corporation och med andra ord är ett aktiebolag.
Sink-dagen (sista inklusive-dagen) var den 20 mars och per den 23 mars (X-dagen) handlades BIP.un utan det nya aktieslaget. Därav det stora raset i kursen på X-dagen. Det här bygger på samma princip som att kurser går ned efter att en vanlig kontantutdelning har avskiljts. Dina nya aktier i Brookfield Infrastructure Corp, BIPC, ska nu synas på din depå.
En fördel med BIPC är att du kan köpa fler aktier även om du är kund hos Avanza, vilket du inte kan i BIP.un då nätmäklaren av administrativa skäl stängt de möjligheterna. Nordamerikanska LP och MLP (handelsbolag och kommanditbolag) ställer tydligen till det med administration, skatter, regler och sånt.
Jag behåller båda mina aktieslag och räknar det som ett i min utdelningsportfölj. Skulle jag sälja andelar i Brookfield Infrastructure skulle jag göra det i BIP.un, alltså LP:t för det kan jag inte köpa mer av. Ska jag göra mig av med något är det i det som är svårast att handla. Allt annat lika. Skulle jag köpa mer skulle jag göra det i BIPC, för det är det aktieslag jag alls kan köpa.
”BIP unitholders will receive a cash payment in lieu of any fractional interests in the Shares. Brookfield Infrastructure will use the volume-weighted average trading price of the Shares for the five trading days immediately following the special distribution (March 31 through April 6) to determine the value of the Shares for the purpose of calculating the cash payable in lieu of any fractional interests.”
Ett volymviktat genomsnitt av kursen mellan 31 mars och 6 april ligger till grund för vilken kurs våra fraktioner av aktier säljs för och därmed vad vi får. Jag tror jag har 267 kr att invänta här.
BIPC och BIP.un kostar nästan exakt lika mycket. Normalt rekommenderar jag den billigaste aktien av två som är likvärdigt handlade. Det gör jag i alla fall på min sida om du ska välja a-aktien eller b-aktien. I det här fallet är rådet att om du alls ska satsa kapital i Brookfield Infrastructure gör det i BIPC.
Estea Kapitalandelsbevis3 står inför förändringar av villkoren. Då det inte är någon aktie utan en börsnoterad skuldsedel blir det ingen bolagsstämma när vi ska rösta om förändringarna utan ett skriftligt förfarande. Dessutom har vi en pandemi, så digital omröstning blir det (länken går till kallelsen). Röstandet sker via ombudet Intertrust och du röstar via din nätmäklare senast den 3 maj 2020.
Det är enligt mig främst tre viktiga punkter som förändras:
Räntan på Estea Kapitalandelsbevis3 sänks från 6,25 procent till 5 procent. Det är en sänkning med 1,25 procentenheter vilket är 20 procent. En tydlig kapning, men det är förståeligt med coronavirus och svajande kapitalmarknad. Räntan har varit mycket fördelaktig jämfört med de oerhört låga räntorna på mycket annat i samhället.
Löptiden kan nu förlängas med tre år till i taget. Hur länge vi ska få vänta på att fastigheterna säljs står nu skrivet i stjärnorna. Att som tidigare nagla sig fast vid 2022 hade varit riskabelt, beroende på hur fastighetspriserna förändras till dess. Marknaden är inte lika stabil som tidigare.
Möjliggöra återköp av kapitalandelsbevisen. De handlas med substansrabatt så finns det likvider i Estea att köpa med rabatt är det faktiskt en förbättring av villkoren.
Sammantaget två negativa förändringar av Esteas villkor och en positiv. Dessutom förtydliganden av förvaltningsavgiften och möjligheten att emittera fler andelsbevis.
Räntan kommer fortsatt att vara hög och det här är ingen utdelningshöjare där trenden i utdelningen är viktig. Räntan har varit motsvarande utdelningarna från högutdelande aktier, high yield-casen i portföljen. En nedjustering är ingen katastrof och det gör det lättare att få stigande NAV-kurs (substansvärde per andel) istället.
Längre löptid är ganska väntat då det är farligt att måla in sig i ett hörn. Jag har heller ingen brådska att få andelarna inlösta till NAV-kurs så varför inte förlänga då. Synd på ett sätt att behöva få vänta på substansrabatt-klippet, men det kommer att komma en dag precis som Esteas första kapitalandelsvis.
Återköpen av aktier gör att när läget lugnat ner sig framöver minskar substansrabatten eller så kan Estea när tillfälle ges få kursen att stiga genom återköp till rabatterade pris. Troligen sker det framemot den avveckling som kommer att komma, kanske runt år 2025. För oss som inte säljer andelar till rabatt är det gynnsamt att somliga säljer med rabatt till bolaget istället för att vänta på den slutliga inlösen till substansvärdet, NAV-kursen.
Sammantaget är jag ändå till freds med förändringarna. Placeringen blir längre än planerat, men den kan bli ännu bättre nu. Det är få fastighetsinvesteringar i Sverige till vettig risk som ger 5 procent i ränta med potential till ett substansklipp.
Därför röstar jag ja i det skriftliga omröstningsförfarandet i Estea Kapitalandelsbevis3.
Nya avsnittet av podden innebär många trevliga nyheter. Börspanelen blir det nya namnet och vi utökar från tre till fem aktiexperter. Vid min sida har jag framöver även Arne Kavastu Talving, Lars-Erik Boström, Ludvig Rosenstam Åhman och Jan Sterner. Vi är alla kollegor som aktieboksförfattare med olika erfarenheter och bakgrund.
Första avsnittet handlar om börsläget just nu i coronakrisens skugga. Är det läge att sälja eller köpa? Vilka är de värsta misstagen och vilka branscher och aktier är säkrast att titta närmare på?
I avsnitt 158 av Investerarens podcast är jag med och berättar om vad tidigare börskrascher lärt mig, vad du absolut inte ska göra när börsen rasar plus en massa utdelningsstrategier och tips. Lyssna på avsnittet ovan eller i din vanliga poddapp.
Alla börsbolag sänker inte sin aktieutdelning, trots coronakrisen. I praktiken alla aktiekurser faller när börsen kraschar och det absolut sämsta du kan göra är att permanenta dina förluster. Det innebär att du säljer med förlust och sen aldrig återvänder till aktiemarknaden igen eller att du är långsiktig i fel aktier. Alla aktier kommer inte att återhämta sig, så vi måste välja de stabilaste om vi ska vara långsiktiga investerare.
Jag berättar också om den senaste statistiken över bolagen som ändrat och sänkt sina egna förslag på utdelningar nu under våren. Något som är unikt på Stockholmsbörsen, då det i vart fall inte hänt mer än en enda gång tidigare de senaste två decennierna (Fingerprint).
Företagsobligationsfonder är normalt ett bra räntesparande, men i kristider kan riskerna skena och i mars 2020 stoppade flera räntefonder uttag. Tänk därför igenom din strategi för räntesparande i allmänhet och företagsobligationsfonder i synnerhet.
Vad är en företagsobligation?
En företagsobligation är en skuldsedel, som företag kan ge ut (sälja, emittera) för att få in kapital. Företagsobligationer är ett alternativ till att ta banklån och det finns många räntefonder och institutioner som gärna lånar ut kapital till stora vinstdrivande börsbolag.
Precis som staten kan bolag sälja (ge ut) både växlar och obligationer. En växel har kortare löptid än ett år och en obligation längre än ett år. Företagsväxlar och företagsobligationer har högre risk och därför också högre ränta än statens motsvarande räntepapper. I en normal eller stark konjunktur lönar sig företagsobligationer därför bättre. Bolagen kan betala sina räntor och amorteringar och fonderna kan köpa och sälja företagsobligationer i takt med att de behöver.
Vissa fonder kan alltså placera i företagsobligationer utan att ha det i fondnamnet. För exempelvis Carnegie Corporate Bond och Lannebo Corporate Bond hör vi på namnet vad det är för fokus. Ta därför alltid reda på exakt vad det är för räntefond du satsar ditt kapital i, vad det är för korg av räntepapper som du köper in dig i.
Inriktning och risknivå
Priset på alla obligationer kan gå både uppåt och nedåt, så det är inte bara räntan som avgör din avkastning. Du vill veta hur hög eller låg den effektiva räntan är om man ta hänsyn till både räntorna och obligationspriserna. För utförligare information om den effektiva räntan i räntefonderna läs kapitel åtta om ränteplaceringar i boken Hitta tillgångarna som gör dig rik.
Du bör också ta reda på räntefondens fokus. Säger fondbolagets informationsmaterial något om high yield eller om det är de säkraste bolagen man lånar ut till? Förlagslån är riskablare då de kommer efter obligationer i kön för att rädda det som räddas kan vid en eventuell konkurs. Alla räntefonder kreditprövar förstås bolagen innan de lånar ut, men rent strategiskt vill du veta något om typen av lån och vilka branscher räntefonden placerar i. Norsk oljeindustri har sina svängningar (som i oljeprissvackan 2015-2016 och den 2020) och även en del svenska industribolag vacklar i finanskriser. Statliga elbolaget Vattenfall och dagligvarujättarna är däremot stabilare.
Allmänna råd för att spara i räntefonder
Sparar du i räntefonder bör du ha som strategi att du ska få mer avkastning än inflationen. Av jämförbara fonder vill du spara i den räntefonden som har lägst förvaltningskostnad. Din sparhorisont bör vara minst några månader, helst betydligt längre.
Många räntefonder som enbart placerat i statsobligationer har fått lägga ned då räntorna varit lägre än förvaltningsavgifterna, vilket ledde till att de omöjligt kunde ge positiv avkastning. Detta ledde under 2010-talet till att allt fler placerare hade allt större kapital i företagsobligationsfonder istället. Högre risk innebär högre avkastning och det gick bra så länge marknaden fungerande normalt.
När räntefonderna rasar
Carnegie Corporate Bond (grön graf) har högre risk och högre potential än den tryggare fonden Spiltan Räntefond Sverige (gul graf). Källa: Avanza. Kursdatum 27 mars 2020.
Ibland faller även relativt trygga räntefonder. Efter fallet som bottnade i början av 2016 vände NAV-kurserna uppåt och fonderna steg. Coronakrisen 2020 är allvarligare och återhämtningen kommer att se annorlunda ut. Jag vill betona att det kommer att komma en återhämtning även på räntemarknaden, men frågan är när och om det blir några kreditförluster för räntefonderna längs vägen. Blir det inga konkurser och företagsrekonstruktioner kommer räntefonderna att återhämta sig bra, annars om kreditriskerna visar sig i form av skuldnedskrivningar så permanentas fondernas förluster och återhämtningen blir svagare och tar längre tid.
Jag fick den här frågan i mejlen:
”Mina företagsobligationsfonder har gått ner väldigt kraftigt. Bör jag sälja av med förlust eller behålla?”
Sälj inte av enbart på grund av kursnedgången. Precis som i finanskrisen och hacket i kurvan 2015-2016 kommer fondandelarna sannolikt att återhämta sig. Däremot om du behöver kapitalet till annat eller vill ha kapital som du kan komma åt snabbare kan du sälja av strategiska skäl.
Är fonden stängd för uttag går det förstås inte att göra något. Fonderna stängde i mars 2020 delvis för att priserna var för dåliga och svåra att sätta, då köparna var få medan uttagen ur fonderna stora. Att vräka ut andelar kan pressa marknadspriser enormt, vilket vi ser inom aktier ibland i börskrascher. Obligationskrascher kan också inträffa, men även om staten kommer till undsättning och köper skulder rasar ibland priserna på det som räntefonderna placerat dina pengar i.
Strategi för räntesparande och företagsobligationsfonder
Tryggast är kontot. Kapital du kan behöva till utgifter i hemmet eller bara ha som reserv ska du ha på räntekonto med insättningsgaranti.
Räntefonder tryggare än börsen. De tryggaste räntefonderna med företagsobligationer kan du spara i även på så kort sikt som några få månader. Då alla fonder kan falla och som du kan läsa i denna artikel hos Privata Affärer i finanskriser också stänga helt ska du aldrig ha ditt viktigaste/säkraste kapital här. Däremot kan du köpa räntefonder för det kapital du inte vågar ha i aktier eller aktiefonder, men som du vågar ta lite mer risk i. Även om (särskilt långa) räntefonder kan kortsiktigt backa när räntorna stiger är de tryggare.
Undvik de räntefonder som ger minst. I tider av mer eller mindre nollränta ger statsobligationsfonder för lite för att det ska vara värt besväret. Avkastningen efter förvaltningsavgifter och skatt (för det blir det förr eller senare oavsett depå) blir för låg. Mitt förslag på strategi är att antingen hur du räntekonto för maximal trygghet, eller företagsobligationsfonder och är medveten om risken.
Om tillgängligheten till kapitalet är viktig ska satsa på kontosparande, aldrig på fonder.Som jag skriver i avsnittet med nackdelar med fonder kan det ta upp till fyra dagar innan en säljorder syns i din depå. När räntefonder i finanskriser kan rasa i värde och handeln bli stoppad är du helt klart ett steg upp i riskskalan. Vill du snabbt kunna fyndköpa aktier eller betala en utgift behöver du ha kapitalet på konton eller i depåer så att du är redo. Den regeln måste du ha i din strategi för räntesparande.
Hur handlar Hernhag?
Jag kommer inte att placera i räntefonder framöver heller. Det är fortsatt fokus mot i första hand aktier och bostadsinvesteringar, samt mindre delar i skog/teakplantager, räntekonton och P2P. Jag har hellre stabila högutdelande aktier än räntepapper även framöver (och den typen av aktier har jag bland annat tipsat om i mitt utdelningsblad).
Jag kommer också att i exempelvis aktiechatten bli lite mindre positiv till räntefonder, betona riskerna än mer än tidigare.
Hernhag.se använder cookies för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med.Ok, jag godkänner!Integritetspolicy
