Mina aktietips i EFN Börslunch 2015 gav 77 procent

I oktober 2015 kom min första aktiebok ut och då var jag även med och gav aktietips i EFN Börslunch. Sedan den 22 oktober 2015 har placeringarna gett i genomsnitt 77 procent i total avkastning. Det omfattar både kursuppgång och utdelningar, men inte återinvesterad utdelning.

Här är den totala avkastningen för mina aktietips i EFN Börslunch den 22 oktober 2015.
Statdatum och slutdatum för respektive kurs. Alla siffror är i dollar.

På drygt 5,5 år motsvarar det 10,8 procent om året i totalavkastning för mina aktietips i EFN Börslunch. Då räknar jag med ränta på ränta-effekten.

Ett rakt genomsnitt innebär en avkastning 14 procent om året. Detta då 77 delat på 5,5 är lika med 14.

Det är godkänt. Inte superbra, men heller inte direkt dåligt. Det beror lite på vilken risk vi är beredda att ta. En börshandlad fond och två amerikanska bolag i olika branscher innebär rätt bra riskspridning.

Risken är relativt låg. Fastighetsbolaget Digital Realty Trust äger datacenter och Realty Income andra sorters fastigheter. Framförallt MDIV har relativt låg risk, då 19 procent av fonden är placerat i räntebärande papper i form av så kallade High Yield Corporate Bond ETF:s. Det innebär börshandlade fonder som placerar i företagsobligationer.

Valutan är oförändrad under perioden. Amerikanska placeringar innebär att jag räknat utan avkastningen i dollar. Från oktober 2015 till nu dagarna efter april 2021 har inte växelkursen för dollarn rört sig nämnvärt, utan är ungefär oförändrad kring 8,50 kr per dollar.

Någon mer kursmässigt uppföljning av dessa råd kommer jag inte att göra. Detta får bli facit för min TV-debut. Se avsnittet här från den 20 oktober 2015 här på EFN:s sajt.

Ja, jag har räknat avkastningen ovan från och med 22 oktober alltså två dagar efter att jag var med, men jag minns inte varför jag skrev in just den dagens ingångskurser i kalkylbladet.

För övrigt var jag med igen i Börslunch i februari 2016.

Framtiden för dessa aktietips

Alla tre placeringarna finns i min sparportfölj och jag behåller dem tills vidare. Månadsutdelande fonden MDIV går inte att köpa mer i, då den är noterad i USA och numera kan vi i EU inte handla ETF:er noterade där. Sammantaget känns MDIV som en bra riskspridare till olika typer av tillgångar.

Framförallt Digital Realty gillar jag utifrån samhällstrender, då datacenter verkligen är framtiden. Månadsutdelaren Realty Income äger fastigheter för gym, apotek och restauranger och biografer etc. Sannolikt framtiden det med och riskspridningen känns rätt bra. Båda bolagen klarade av pandemin utan att sänka utdelningen.

Börspanelen#9 om börspsykologi och dagsformen på marknaden

Vi går igenom varför börspsykologi är så viktigt samt avhandlar dagsformen på marknaden. Den uppåtgående börstrenden är rimlig i tider av förbättrad konjunktur och bra kvartalsrapporter, men är det inte lite för brant trend uppåt?

Avsnittet är drygt 21 minuter långt och inspelat efter eventet med Aktiespararna Vasa och Financial Stockholm (länken går till deras sajt) den 29 april 2021. Då presentationer med bilder inte går i en podcast har vi ändrat och nyinspelat avsnittet så det är anpassat för dig som vill lyssna i din poddspelare.

Aktier vi nämner i Börspanelen9 är i kronologisk ordning Cibus Nordic, Sampo, Epiroc, Lundin Gold och Boliden.

I slutet av podden har vi ett tidsbegränsat rabatterbjudande på våra aktieböcker.

Här är direktlänkar till avsnittet:
Acast
Apple
Poddtoppen
Spotify

Alla övriga poddavsnitt finns på min poddsida.

Recension av Överlägsen på aktier

Tore Davegårdhs bok Överlägsen på aktier handlar om hans bror Björn Davegårdh och börsen. Boken pendlar mellan att vara underhållande och informativ.

Som aktiebok är det verkligen inte det längsta eller mest analytiska som getts ut, men har du arbetat inom media eller som läsare till känner börslegenden Björn Davegårdh är anekdoterna lite intressantare.

Att vissa av minnena är saker i stil med att en tjej på ett gym för flera decennier sedan inte kände till uttrycket ”att lägga rabarber på” utan tolkade det bokstavligt må ha sitt underhållningsvärde för vissa, men det kanske inte är det mest skrattframkallande heller. Eller lärorika.

Det är däremot Björns tumregler om börsen och genomgången av varför integraler behövs i börsgrafer. Med en sådan skala på y-axeln blir varje procent lika stort i diagrammet, vilket är mer rättvist.

Ett av skämten i Överlägsen på aktier kommer från Mats Qviberg och handlar om när Göran Persson var statsminister.

Ett skämt om Göran Persson i boken Överlägsen på aktier

Petitesser finns i form av att ett par stycken upprepas på sid 43 och några avstavningar återfinns mitt på sin respektive rad.

Sammantaget en börsrelaterad bok för dig som verkligen gillade Björn Davegårdh eller arbetat i från bank och tidskriftsvärlden. Tips på andra böcker om börsen finns här.

Du vet nästan sämst själv

Tore Davegårdh har en intressant tolkning av inledningen av min första bok, Den enkla vägen att lyckas med aktier.

I boken Överlägsen på aktier tar Tore Davegårdh upp min första aktiebok och missförstår inledningen. Eller nåt sånt.

En obegriplig tolkning. Det är verkligen bara du själv som kan ta reda på hur du är som investerare och aktiesparare, som kan känna efter hur du mår i olika börstrender, som vet hur mycket tid du har för aktier, hur mycket kunskap du har.

Bara om du lär känna dig själv vet du om du ska låta ”seriösa placeringsrådgivare” styra ditt sparande eller om du mår bättre om du gör det själv. Det är endast om du har en bra aktiestrategi som du undviker misstagen Tore nämner i utdraget ovan.

Recension av boken Pengars psykologi

Pengars psykologi är en mycket intressant, levande och lättläst aktiebok. Den är full av lärorika fakta, statistik och berättelser från det verkliga livet. Måsteläsning för alla som likt jag själv anser att ekonomi är en beteendevetenskap.

Boken är däremot inte en fördjupning jämfört med 101 tankar om aktier eller något djupare inom börspsykologi. Det vi lär oss är istället lätt att ta till sig och ha i minnet när börsen svänger eller när vi ska välja aktier.

Pengars psykologi är en mycket intressant, levande och lättläst aktiebok. Den är full av lärorika fakta, statistik och berättelser från det verkliga livet. Måsteläsning för alla som likt jag själv anser att ekonomi är en beteendevetenskap.

Pengars psykologi tar bland annat upp en studie från 2006 som visar att du investerar mer i aktier senare livet om börsen gick bra när du var ung, men mindre om du växte upp under dåliga börstider.

Så det gäller att inte bli alltför mycket ett barn av sin tid.

En annan lärdom är att vi för att hålla riskerna nere inte ska dras med i statuskamper och jakt på att alltid bli rikare. Vi bör bestämma oss för när vi har nog med kapital för att kunna hålla vettig risknivå i vårt sparande.

Vi lär oss också att amerikaner lägger mer pengar på lotter än på filmer, spel, sportevenemang, musik och böcker tillsammans. Att inte slösa pengar på lotterier är ett av många spartips jag samlat på mig.

Dessutom är slumpen och tillfälligheter något som gör att vi ska hålla oss ödmjuka inför framtiden och vara redo att vara flexibla.

Boken Pengars psykologi diskuterade vi även i ett avsnitt av podden Börspanelen. Den finns också sammanfattad på min sida om böcker om aktier och börsen.

En kunds krig mot Klarna

Klarna må ha en effektiv administrativ tjänst, men e-handlarna tappar samtidigt kundkontakten. När saker inte fungerar som de ska hamnar du som konsument i kläm.

För en e-handlare och e-butik är det smidigt att lägga ut betalningsrutinerna på Klarna. Även börsnoterade Fortnox kan skicka fakturor och fixa med inkasso åt sina kunder, men de har ett mer begränsat utbud än så länge.

Problemet är att många e-handlare nog inte märker eller inser när denna outsourcing går fel. Att tappa direktkontakten med kunden kan ha sina nackdelar. Förstår alla näthandlare hur arga och ledsna många konsumenter blir när de inte kan få svar från firman de handlade hos utan bara får stånga sig blodiga mot en oresonlig tredje part?

Vissa sajter och appar bränner då broar till framtida kunder.

Ett exempel på när det gått fel med Klarna

Ett exempel på när det gått fel i postgång och betalningsrutiner är min källa som vi kan kalla för Blivande Mamma. Hon var mellan två jobb och hade ont om likvider när det här hände.

Hon beställde en vara från graviditetskollen.nu, men produkten skickades av olika anledningar tillbaka innan hon hämtade ut den. Då blev hon skyldig 639 kr enligt deras villkor. Detta för att varan behövde förpackas om etc.

Det egentliga problemet var att först Klarna och sedan inkassofirman Legalis krävde 1500 kr och sen 1600 kr.

Att skicka betalningskravet på 639 kr från graviditetskollen.nu till Klarna och Legalis gjorde ingen skillnad. Att informera om konsumentköplagen hjälpte inte heller. Att kräva att varan ska skickas till henne var även det meningslöst.

Det gick inte ens att få svar på varifrån den extra tusenlappen kom. Istället för 639 kr krävdes Blivande Mamma på 1700 kr till slut efter ett antal månader. För att slippa lägga allt mer energi på vad vi kan likna vid en administrativ vägg blev det till att betala ändå för att bli av med eländet. 1700 kr för en produkt hon aldrig såg röken av.

Självklart har graviditetskollen.nu förlorat henne som (potentiell) kund för all framtid. Sannolikt även alla andra som har liknande erfarenheter, inte bara av detta företag utan även av andra.

Min poäng med detta exempel är att jag tror många företag inte inser hur många kunder de förlorar genom att lägga ut kundhanteringen. Graviditetskollen.nu menade att de inte kunde göra något när ärendet låg hos Klarna och Legalis.

Går det inte att möta sina potentiella kunder ens halvvägs eller åtminstone förklara varför man är skyldig mer än ursprungsbeloppet och dröjsmålsränta är det frågan hur lönsamt och effektivt det blir i längden att lägga ut betalningsrutinerna på en tredje part.

Når klagomål och i förekommande fall mycket mörka känslor inte fram förstår nog inte det säljande bolaget hur mycket goodwill och anseende de tappar.

Mina egna erfarenheter av Klarna

Jag har själv bara goda erfarenheter av Klarna och att exempelvis kunna beställa saker först och först därefter få faktura för att betala känns bra. Jag undviker däremot alltid allt som handlar om avbetalning för att slippa det där med ränta.

Klarnas funktion som kräver bank-id för att beställa saker på nätet är bra, men det är en tjänst du behöver logga in och ställa in om du vill skydda dig på nätet.

Däremot vet jag andra konsumenter som hatar Klarna efter flera turer och aldrig handlar om Klarna är inblandade.

OBS! Jag låter det vara osagt om allt ovanstående är de nämnda bolagens svagheter och brister eller om det finns andra förklaringar. Bolagen har inte enbart missnöjda kunder och bolagen behöver inte vara representativa, utan de utgör endast exempel som jag tar upp i min journalistik.

Jag planerar att skriva om hur man agera i sådana här situationer när något går fel. Vilka är dina bästa privatekonomiska tips i ärendet? Har du bestridit fakturor med framgång eller överklagat till ARN och vunnit?
Vilken är din sämsta erfarenhet av de nya betalningsföretagen?