Passiv inkomst – en aktiv väg att bli rik

Passiv inkomst är en del av vägen till att bli rik. För att nå framgång behöver vi skapa värde för andra och få hävstång via skalbar inkomst.

Det är bättre att fokusera mot det som är skalbart, då passiva inkomster är delvis en myt. Det beror på att allt vi tjänar kräver att vi först är aktiva och därefter i någon mån att vi förr eller senare är aktiva igen. Sällan eller aldrig får vi därför helt passiva inkomster.

Passiv inkomst är det som innebär skalbarhet och hävstång i din inkomst

Vad som är passiv och aktiv inkomst är en gråzon och inget man enkelt bara kan dela upp. Låt oss därför diskutera skillnaderna lite djupare.

Skillnaden. Mer aktiva inkomster kräver mer tid och energi än de mer passiva, men du får å andra sidan ofta mer kontroll och insyn i något du är mycket aktiv i. Jämför att driva eget företag med att äga aktier i ett börsnoterat storbolag.

Fördelen med de mer passiva källorna till intjäning är att du klarar i regel av att ha många fler. Därför är det en uppenbar fördel om du kan bygga upp sådana kompletterande intäktsströmmar i din privatekonomi.

Enligt tidochpengar.se kräver passiv inkomst ”…inget aktivt deltagande – i den dagliga driften – från den som tjänar den passiva inkomsten.”

Det är bra formulerat, men jag tycker att det nog blir en hel del aktivt deltagande i daglig drift eller i vart fall aktiv övervakning om du ska syssla med de exempel som ges, som apputveckling, mjukvaruförsäljning SaaS, blogga eller vara influenser.

Fast är du aktiv först kan du vara mer passiv senare. Skillnaden är som sagt ofta en gråzon.

Jag får min biblioteksersättning utan nämnvärt stor insats, men jag var aktiv när jag skrev böckerna och jag är aktiv via exempelvis Hernhag.se för att skapa intresse kring böckerna. Delvis ger det mig därför en stor hävstång på redan skrivna böcker och då hinner och klarar jag att ha många olika inkomstkällor.

Därför ska du skaffa dig hävstång, inte passiv inkomst

Nyckeln till höga inkomster överlag är i regel skalbarhet. Att du får hävstång på det du gör och äger.

Det populära men anonyma kontot Success Secrets TV i You Tube-klippet nedan ger tio sätt att skapa passiva inkomster. Flera av exemplen är skalbara, men hur passiv är du om du investerar i aktiebolag eller fastigheter, skriver en bok, handlar domäner, startar en blogg, säljer sina foton på licens på Shutterstock, marknadsför andras produkter via affiliate-länkar, kör Uber, hyr ut ditt rum eller skapar YouTube-videor?

Jag tycker det är bra idéer för att tjäna pengar och vi kan vara rätt passiva i några av fallen, men alla kräver minst någon form av bevakning eller administration.

Och kör du Uber behöver du vara riktigt aktiv, inte passiv (såvida du inte lyckas få tag i en självkörande bil då). Anställer du chaufförer blir du vd för en taxifirma och hur passivt är det?

Du kan däremot få hävstång på din insats om du klarar av att tjäna allt mer utan att du arbetar mer. Detta via högre priser, fler följare i sociala medier eller fler bokköpare, etc.

Skalbarhet är nyckeln. Därför är det bättre att leta efter något som ger dig hävstång, jämfört med mer allmänt att leta passiva inkomster. Jag tycker för övrigt att vi ska försöka få hävstång i både på tid och energi, inte bara inkomsten.

Så skaffar du dig skalbarhet och hävstång

För att nå framgång behöver vi skapa värde för andra och få hävstång via skalbar inkomst. Produkter som ger värde och som ger stordriftsfördelar blir lönsammare ju mer man skalar upp dem. Exempelvis att licensiera ut en produkt man skapat.

Mycket handlar om att bli effektiv och göra rätt saker, ha system och investeringar som arbetar åt dig och som du (aktivt men bara då och då) övervakar och tittar till.

Bästa sätten att skaffa dig hävstång på tid, energi och inkomster är att hitta det som kan arbeta åt dig.

Kapital. Kan arbeta åt dig via olika investeringar dygnet runt året om. Sen kan du vara mer eller mindre aktiv med ditt kapital. Mina utdelningsaktier ger mig kassaflöde året om även om jag ligger och sover, men ställs utdelningen in behöver jag ta ett aktivt beslut.

Anställda. De som jobbar åt dig skapar mer än vad du hade kunnat åstadkomma själv.

System. Här pratar vi allt från tradingbots till program som hjälper dig bli effektiv. Eller olika typer av samspel mellan dig och samarbetspartners, intressenter och samhället. Biblioteksersättningen är ett system som ger författare royalties automatiskt. STIM ger musikskapare intäkter. Har du patent på ett program eller en uppfinning som du licensierat ut har du ett system för att tjäna pengar på det.

Hyr du ut ett rum eller ett fritidshus kanske du har en uthyrningsfirma som sköter städning, nycklar och betalningsrutinerna. För min lägenhet i Spanien har jag det så det finns med andra ord ett sorts system som underlättar och sparar tid och energi för mig. Alla inblandades olika rutiner och regler utgör systemet och kapitalet jag stoppade in i investeringen arbetar åt mig.

Rutiner. Oavsett om det är i jobbet eller privat är enskilda rutiner något som du kommer ihåg att göra och du gör det antagligen snabbt och effektivt. Rutiner är enklare och mer grundläggande än system och de är ofta mer praktiska. Systemen består i regel av massor av olika rutiner som du och andra utför.

Ska du hinna skapa bra system och få gott om kapital som arbetar åt dig behöver du sannolikt smarta rutiner i vardagsgnetet för att hinna och orka allt. Jag äter ofta frukost samtidigt som jag bland annat läser, startar upp datorn, svarar på kommentarer till inlägg här på hernhag.se, kollar mejlen eller ser ett YouTube-klipp. En morgonrutin som sparar tid.

Hur du ska lyckas med tillgångar som tid och sparkapital skriver jag flera kapitel om i Hitta tillgångarna som gör dig rik.

Du kan få passiva inkomster från flera olika tillgångar. Läs mer i min bok.

Lär dig allt du behöver genom att köpa boken via Bokus och Adlibris eller signerade exemplar från Sterners Förlag.

Vad är passiv inkomst och bra inkomstkällor för dig? Berätta gärna i kommentarsfältet!

Uppföljning av mina aktietips i DI

Uppföljningen av de aktietips i DI som jag gav i våras visar tydligt att tillväxtaktier är det som går klart bäst på börsen under 2020.

I mars gav jag tre aktietips i DI och påtalade att många aktiebolag riskerar att sänka utdelningarna. De tre aktietipsen var inkassobolaget Intrum, IT-bolaget Sinch och skogsbolaget Stora Enso R. Se artikeln på di.se (bakom betalvägg).

Utdelningarna är i fara - aktietips i DI i mars 2020

Nu blev krisen mycket värre än förväntat och även många av börsbolagen med längst utdelningstrender ställde in utdelningen. Det var dessutom  många börsbolag som ändrade och sänkte sina utdelningsförslag, vilket är sensationellt ovanligt.

De tre aktierna jag tipsade om i DI gick däremot bra och Sinch är kursraketen nummer ett. Hittar man en riktig tillväxtpärla kan det dra upp en liten portfölj rejält. Sinch är heller inte precis enda IT-aktien på Stockholmsbörsen som gått upp rejält i år.

Uppföljning av aktietipsen i DI i mars 2020
På grund av de stora kursrörelserna från intervjutillfälle 12/3 och publiceringsdag i DI 13/3 har jag här två startdatum för uppföljning. Kursdatum 10 juli 2020.

Det är talande att amerikanska Nasdaq där många teknikaktier är börsnoterade är upp 18 procent bara i år. Som om coronakraschen inte ens hänt. Tillväxtaktier brukar annars svänga mer än genomsnittet, men att digitaliseringen av samhället för en extra skjuts framåt nu gör att efterfrågan ökat istället för att minska för flera men inte alla IT-sektorer. IT framstår i år som defensivt i betydelsen konjunkturokänsligt.

Den 21 april gav tips på tre lågriskplaceringar i form av fastighetsaktierna Klövern Pref, Sagax D och blandfärsens Volati Pref. Artikeln finns bakom betalvägg hos DI.se.

Hög direktavkastning är en trygghet, men den låga risken gör att den här typen av aktier inte hänger med ett börsindex uppåt. Det är förväntat och normalt. Vi köper de tryggaste aktierna för att få något som avkastar mer än räntebärande, inte för att slå ett börsindex.

Uppföljning av mina tre aktietips i DI i april
Tre lågriskaktier. Bättre än börsindex i nedgång, sämre i uppgång. Kursdatum 10 juli 2020.

Under sommaren gav jag ytterligare tre aktietips i DI, men uppföljning av dessa återkommer jag till senare.

Det bästa från superboken Factfulness

Via Storytel har jag lyssnat på superboken Factfulness av Hans Rosling (med Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling). Här är de bästa faktabitarna och mina slutsatser.

Att många makthavare, högutbildade och andra svarade sämre än slumpen på Roslings frågor är häpnadsväckande, men kanske inte förvånande. Nobelpristagare kanske inte är tillräckligt breda i sitt fokus för att vara allmänbildade.

De flesta människor får tydligen stryk av slumpen när det gäller att svara på Roslings grundläggande frågor. Inte konstigt att den politiska debatten och medias svarta rubriker är så negativa är när så många är sämre än schimpanser som tokchansar på alla frågor.

Förklaringen till de dåliga svaren är enligt Rosling att många har en gammal världsbild, det som rådde för 30 år sedan eller längre tillbaka. Så oerhört mycket i världen ser allt bättre ut nuförtiden, men många som hört Rosling tog inte till sig fakta utan höll fast vid sina felaktiga uppfattningar.

Folks felaktiga världsbild beror tydligen på hur hjärnan fungerar, den är negativ och drar förhastade slutsatser för att det fick mänskligheten att överleva på stenåldern.

Världens utveckling går generellt sett åt rätt håll

Det finns mycket att lära sig av diagrammen i Factfulness som också finns på nok.se. Utvecklingen över flera års sikt är glädjande. Världens fattigdom minskar som andel av befolkningen enligt sid 1 i denna PDF från boken, de flesta i världen har fått det bättre ekonomiskt sett, de flesta barn blir numera vaccinerade, barnadödligheten minskar, de flesta flickor får numera en utbildning, andelen äldre kommer att öka då medellivslängden stiger, tillgången till vård ökar globalt, det blir statistiskt sett allt säkrare att flyga, etc.

Antal katastrofer minskar i världen enligt Gapminder.
Antal katastrofer minskar i världen enligt Gapminder. Apropå katastrofer var det faktiskt ingen som dog av radioaktiv strålning varken i Tjernobyl-olyckan 1986 eller efter tsunamin som slog ut japanska kärnkraftverket i Fukushima 2011. Folk dog av andra orsaker.
Antal döda i strid minskar långsiktigt. Graf från boken Factfullness. Lyssnar du på ljudboken via Storytel är det bara att klicka på Hans Rosling så får man fram e-boken.
Antal döda i strid minskar långsiktigt. Graf från boken Factfulness. Lyssnar du på ljudboken via Storytel är det bara att klicka på Hans Rosling så får man fram e-boken.

Alla förbättringar ovan innebär att det är fel är tala om vi och dem, rika och fattiga. Den bilden av världen är tydligen över 50 år gammal nu. 75 procent av jordens befolkning lever i i-länder med omkring medelklassnivå. Den extrema fattigdomen halverades mellan 2005 och 2015 och var 2017 nere på 9 procent. Tänk därför inte kollektivt och dra folk och länder över en kam!

Mina ganska ganska långtgående slutsatser

På så vis är boken Factfulness enligt mig ett (ej uttalat eller avsiktligt) stöd för demokrati, global handel och kapitalismen. Att en miljard asiater på några decennier har nått svensk medelklass rent ekonomiskt är ett resultat av den internationella handeln. Att vi flyttat arbeten och produktion dit. Att tillväxtmarknadsländerna växer och driver på efterfrågan samtidigt som digitaliseringen effektiviserar och tar fram fantastiska produkter.

Factfulness tycker jag även indirekt förklarar varför vissa alltid är negativa till börsen, så kallade permabjörnar. Deras hjärnor och medias ofta negativa rubriker spelar dem ett spratt. Rädsla och negativitet höll människan vid liv på stenåldern, men i tider när allt blir bättre blir vi lätt lurade av våra känslor och instinkter. Permabjörnarna verkar bli det kroniskt.

Vi optimister har roligare och tjänar generellt sett mer pengar över tid än den som alltid spekulerar i sämre tider trots att börsens hundraåriga(?) trend uppåt. De långa megatrenderna talar för en bättre värld i de flesta fall.

Hans Rosling ger även en känga åt miljörörelsens domedagsprofeter. Sluta skrämmas och överdriv. Inget mer ”prat, prat, prat” utan nu är det dags för handling. Trenden för klimatet är att det blir varmare och då är det viktigt med korrekt data, inte att ropa vargen kommer. Överdrifter riskerar enligt Factfulness att underminera klimatrörelsen. Det här med klimatflyktingar är ett exempel på det då det tydligen finns mycket lite stöd för en koppling mellan antalet flyktingar och klimatet.

”Tygla alla dina dramatiska instinkter.”

Jag tycker det är mycket bättre att investera i grön energi och energieffektivisering så att utsläppen minskar, än att åka runt och prata om att världens undergång är här. Att gripas av panik och agera som om huset brann är helt fel. Det behövs fakta och rätt åtgärder, inte överdrifter och känslor.

Pandemier då? Hans Rosling var på plats när Ebolan bröt ut i Liberia 2014 och åtgärderna med social distansering hjälpte då. Det gav Rosling erfarenheter även av hur myndigheter ska och inte ska agera, vem som ska ge resurser till vad. Han lärde sig att många pratar för sin egen sak, då bildligt uttryckt alla med en hammare alltid kommer att betrakta allt som spikar.

I Wuhan-coronavirusets 2020 saknar jag Rosling. Undrar vad han hade rekommenderat för typ av nedstängningar och vad hade han sagt om politikers och myndigheters agerande?

Mer läsning om hur världens utvecklas åt rätt håll

Vill du veta ännu mer om varför du ska vara optimist? Här är länkar till mer läsning på andra sajter.

Massor av saker är bättre än någonsin i USA
(Libertythroughwealth)

Varför allt du visste är fel
(InvestmentU)

Det de flesta investerare förstår världen fullständigt fel
(Libertythroughwealth)

De har graferna är värda tusentals ord och miljoner dollar
(Libertythroughwealth)

Uppdatering 8 juli 2020. Översatte titlarna i länkarna ovan och lade till den översta.

Säkerhet på nätet – skydda din identitet

Säkerhet på nätet kan vara avgörande för din privatekonomi. Så här skyddar du dig mot exempelvis fejkade beställningar online och obehörig adressändring.

Tipsen är rätt grundläggande och riktar sig därför i främst till dig som är ung och nyutflyttad eller av annan anledning är nybörjare inom detta område. Men alla kan ha nytta av tipsen.

Säkerhet på nätet är avgörande för din privatekonomi. Så här skyddar du dig mot fejkade beställningar online och obehörig adressändring.

I de flesta fall vill bedragarna ha pengar av vemsomhelst. Enstaka personer blir däremot headhuntade av buset, som vet vem du är och de är ute efter just dig.

Oavsett finns det åtgärder att vidta redan nu. Vissa vanor och rutiner är mycket enkla och billiga försäkringar mot elände för din privatekonomi och ditt välmående.

Använd dessa tre viktiga skydd mot identitetsintrång bums

Oavsett om någon väljer ut dig mer slumpmässigt eller för att du är känd och rik ökar du din säkerhet på nätet och skyddar din privatekonomi med ett par grundläggande saker som bygger på BankID.

1 Skaffa Klarna-konto på https://www.klarna.com/se och ändra i inställningarna så att ingen kan handla online med dina personuppgifter utan att bekräfta beställningarna med BankID. Då buset saknar ditt BankID går det inte handla med dina personuppgifter.

Säkerhet på nätet för din privatekonomi - här via Klarnakontot.

De värsta nättrollen gör falska köp för att vara elaka mot sina offer som måste bestrida och avbeställa leveranserna. Andra beställer i ditt namn för att via olika sätt sen hämta ut grejerna till sig själv, men låta dig ta fakturan.

2 Spärra obehörig adressändring via Skatteverket.se. Det är lättare att fejka namnunderskrift än att få tag i någon annans BankID.
”När spärren är aktiverad godkänns bara adressändringar som görs med e-legitimation i Skatteverkets e-tjänster för Flyttanmälan eller Särskild postadress. Detta minskar risken för att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier och id-kapning.”

Säkerhet på nätet via skatteverket.se och tjänsten spärra obehörig adressandring

En komplettering till obehörig adressändring är att även registrera sig för tjänsten ”Spärra obehörig eftersändning” via adressandring.se. Det är något Skatteverket tipsar om på länken i stycket ovan och vi som använder den gratistjänsten minskar risken för att någon obehörig ska registrera eftersändning av vår post till deras adress. Även här är det kravet på BankID som utgör hindret plus att du får SMS om det sker någon förändring.

3 Använd digitala brevlådor som MinMyndighetspost.se och Kivra.se för att få så lite fysisk post som möjligt. Det är svårare att komma åt ditt BankID än att norpa dina brev ur ditt brevfack eller din brevlåda för att få reda på identitetsuppgifter och bankkontonummer etc. Med digital post minskar du därför risken för identitetsintrång som går ut över din privatekonomi.

Att myndigheter och företag inte fyller ditt brevfack så fort du åker bort en längre tid är dessutom praktiskt. Lite som när jag sade upp alla analoga/fysiska tidningar och brev från välgörenhetsorganisationerna.

Jag rekommenderar dessa tre steg starkt, även om jag vet att vissa av er hatar Klarna på grund av olika typer av strul i samband med fakturor och beställningar. Jag tror de här tre tipsen i längden istället minskar ditt strul. Själv har jag aldrig haft minsta bekymmer med Klarna.

BankID kan hackas och kapas det också, så se i alla fall till så ingen får tag i din pinkod för det. Se nedan för mer grundläggande tips för att skydda din privatekonomi via bättre säkerhet på nätet.

Tänk alltid på dessa grunder för säkerhet på nätet

Skylta inte med personnumret. Det är å ena sidan mycket lätt att ta reda på någons fullständiga personnummer. Ett gratiskonto på en viss vanlig finansiell tjänst plus namn (och troligen också din adress om du inte har ett unikt namn) så är du där. Helt lagligt att få fram hela personnumret. En bedragare därför alltid hitta ditt personnummer och försöka missbruka det.

Å andra sidan används personnumret till mycket så vi ska inte skylta med det och därmed underlätta för buset. Eftersom jag är mänsklig och felar ibland höll jag på att ”skylta” på Twitter, men tack vare påpekanden från snälla följare ändrade jag fotot av min aktienota från köpet av aktier i Digital Illusions 1999 så det blev säkrare.

Skydda dina inloggningsuppgifter på ett smidigt sätt. Användarnamn och för nätmäklarna depånummer behöver buset för att ta sig in på dina konton (där BankID inte krävs) så ha inte för uppenbara user-namn om du får välja.

Säkra lösenord till sajter och appar behövs förstås också och du behöver ett system där du kan skydda alla lösenorden, men utan att du glömmer dem eller att det blir för krångligt. Eller där du strör papperslappar med lösenorden omkring dig.

Lösningar baserade på fingeravtryck känns som framtiden, mycket mer än skriva in alla lösenord manuellt eller spara allt i en webbläsare. Det finns också mjukvaror för desktop som håller koll på alla dina lösenord.

Undvik nätfiske (phishing), virus och spam. Klicka aldrig på skumma länkar i sociala medier eller i mejl. Öppna aldrig märkliga filer i mejl, särskilt från okända avsändare eller sådana som låtsas vara någon de inte är. Läs mer på Wikipedia. Fler grunder om IT-säkerhet finns hos IS-stiftelsen.

Personligen loggar jag aldrig in på banken eller gör någon sådan affär via en butiks eller gallerias WiFi. Ju öppnare nät och ju fler som passerar i närheten desto större teoretisk risk, förmodar jag. Allt beror ju lite på. I värsta fall sitter en bedragare i närheten med en dator och erbjuder en WiFi via den, bara för att kunna hacka dig när du av misstag kopplar upp sig på det nätet istället för gallerians eller butikens. Det kan vara snarlika nätverksnamn som kan förvirra dig.

Ett annat alternativ är att någon kan stå bakom dig och se vilka siffror på mobilskärmen du sätter ditt finger på när du matar in koden för ditt mobila BankID. Jag gör alltid hellre alla inloggningar i hemmets trygga vrå.

Spärra dina betalkort och kontokort för användning i andra världsdelar. Via din bank kan du ställa in vilka delar av världen du ska kunna använda dina kortuppgifter i. Förutom när du ska resa långt eller beställa från ett visst land är det säkrast att stoppa handel via vissa länder. I värsta fall kommer dina kortuppgifter på vift och via nätet hamnar i fel händer någon annanstans i världen.

Överkurs är att helt spärra korten för handel på nätet och bara ta bort den spärren när du ska shoppa något online.

Skydda CVC/CVV-koden. Det är ett gammalt tips att tejpa för en liten papperslapp över tresiffriga CVC/CVV-koden på baksidan av dina kort. Koden följer inte med via magnetremsan eller chipet, så i vissa fall lönar det sig därför att göra det svårt att avläsa den. Då blir det nämligen i vissa lägen inte lika lätt att utsätta dig för skimming och sen handla med dina kortuppgifter på nätet.

Skimming kan hända dels när det är speciell utrustning som buset satt utanpå en bankomat eller automat vid bensinstation. Dels om du ska betala något och lämnar över ditt kort till personen bakom disken. Min förre granne råkade ut för skimming på det viset en gång.

Läs mer om skydd mot skimming på konsumenternas.se

Vilket extra skydd behöver vi inte?

Det finns många tjänster som höjer din cybersäkerhet och vissa kostar pengar. Många är för företag och proffs, men är mindre nödvändiga för privatpersoner.

Skippa dyra antivirus och brandväggar. Jag har i år avinstallerat mitt antivirusprogram och brandvägg för det räcker numera med det som följer med Windows10. Innan jag skred till verket googlade jag och läste ett par datortidningars genomgångar plus frågade en person jag känner och som jobbar på Microsoft för att vara på säkra sidan. Med Windows egna skydd för säkerhet på nätet blir det dessutom billigare än att abonnera på ett separat antivirusprogram.

Uppdatering den 1 juli 2020: Jag lade till ett kompletterande stycke om tjänsten Spärra obehörig eftersändning av post.
Dessutom en mening om att man kan spärra betalkort för handel online periodvis.

Uppdatering den 2 juli: Akta dig för att bli en målvakt. Det finns en risk att man blir lurad att gå med i en styrelse i ett oseriöst bolag som behöver en så kallad målvakt. Det är någon som får skulden för det buset hittar på. Skriv aldrig på papper om det utan att noga tänkt igenom upplägget och varför ägarna tycker att du behövs i styrelsen. Du kan också spärra dig hos Bolagsverket så ingen ska kunna registrera dig mot din vilja och ditt vetande i en styrelse. Med spärren får måste du godkänna alla uppdragen innan de registreras.

Vad mer behöver vi än allt det ovan och vad behöver vi inte? Svara gärna i kommentarsfältet.

23 procent av utdelningarna borta – här är min aktieportföljs direktavkastning och vikter just nu

Efter en intensiv vår med börskrasch coronasäkrade jag portföljen. Sen har jag bara ökat en aning i några USA-aktier under den dagen då Avanza hade courtagefri handel, annars har jag varit passiv senaste månaden lite drygt. Så här ser min aktieportfölj ut i nuläget.

Hernhags aktieportfölj - fördelning i juni 2020

Samma aktieportfölj fast sorterad efter respektive innehavs vikt (portföljandel) ser ut så här:

Hernhags aktieportfölj juni 2020 - största innehavet överst

Brookfield Renewables är störst innehavet för att de är tillsammans med Swedish Match det stora innehav som gått bäst.

Direktavkastningen på 4,5 procent är inget rakt genomsnitt utan den verkliga, det vill säga summan av alla utdelningar på årsbasis i alla aktier delar på portföljens värde. Det skiljer sig åt en aning jämfört med om vi bara räknar ut genomsnittet av alla siffror i kolumnen för direktavkastning ovan, för då tar vi inte hänsyn till storleken på innehaven. 4,3 procent är genomsnittet om vi tar det vanliga raka genomsnittet.

Direktavkastningen kommer att stiga när bolagen som sänkte sin utdelning i år återinför den under de kommande åren. Min utdelningsportfölj har dessutom högre direktavkastning än den totala aktieportföljen ovan, där mina tillväxtaktier ingår. Exempelvis Sinch har gått riktigt bra, men ger ingen utdelning utan drar ned direktavkastningen för portföljen men drar upp avkastningen.

Trots årets turbulens är min direktavkastning tillräckligt hög för att klara fyraprocentsregeln, som säger att ta du 4 procent av din portfölj årligen för att leva på kommer kapitalet inte att ta slut.

Just nu är 23 procent av mina utdelningar i utdelningsportföljen borta från toppen i februari 2020, vilket kan jämföras med de 10 procent som rådde sist jag skrev om det. Mentalt har jag tagit höjd för fler sänkningar i närtid, men flera kommer som sagt återinföras och höjas när tiderna tillåter det. Jag tänker då på Alfa Laval, Beijer Alma, Bilia, Ework och Nobina. Exchange Income, New Mountain Finance och  Oneok är de tre där jag befarar att sänkningar kan komma i värsta fall.

Kommer jag under nästa år tillbaka ner mot -15 procent i utdelningstapp för att om två år stå på topp igen är jag nöjd.

I aktieportföljen ovan ingår inte mina aktiefonder (som står på sidan med min totala sparportfölj) eller de aktieportföljer jag förvaltar som indexfonder.

Grafiken i bilderna ovan är framtaget via Google Sheets, Microsoft Excel och Gadwin Printscreen. Måhända imponerar det inte alltför mycket på dig som är grafiker. 🙂