Moneymaxxing – Internetgenerationens sparsamhet eller bara gammal nyttomaximering?

Jag stötte ordet moneymaxxing i mitt flöde nyligen och det påminner om sparsamhet och FIRE, fast är ändå en ny företeelse i sig.

Definitionen av moneymaxxing: Att behandla sin privatekonomi som ett dataspel och systematiskt maximera både sina inkomster och sin sparkvot för att snabbast möjligt bygga största möjliga förmögenhet.

Låter ordet det bekant? Begreppet bygger på samma språkliga trend som looksmaxxing och brainmaxxing – nätfenomen främst från sociala medier och forum TikTok och Reddit. Där tar man ett vanligt livsområde och behandlar det som ett dataspel. Målet är då att optimera sin statistik eller ”stats” till den absoluta gränsen.

Vi som inte längre är lika unga som vi en gång var 🙂 ställer kanske frågan om moneymaxxing verkligen handlar om något nytt, eller är det bara klassisk ekonomisk filosofi i ny förpackning. Nyttomaximering pluggade jag redan på Högskolan Dalarna i slutet av 1990-talet. Att spara järnet under en viss period är heller inget nytt.

Vad innebär moneymaxxing i praktiken?

I grunden handlar moneymaxxing om att ta en analytisk och aggressiv inställning till sin privatekonomi. Det handlar inte bara om att spara lite pengar, utan det är en livsstil där varje krona, utgift och inkomstkälla granskas.

Det påminner mig om sparkvoten, som visar hur snabbt vi kan bli rika. Här är målet inte alltid lika långsiktigt.

En typisk moneymaxxer fokuserar på några tydliga saker:

  • Aggressiv inkomstoptimering: Att inte nöja sig med en vanlig 9-till-5-lön, utan ständigt bygga inkomstströmmar vid sidan av (extraknäck, frilansuppdrag, e-handel). Gärna mer eller mindre passiva inkomster.
  • Extrem sparsamhet: Att systematiskt spåra och kapa varje form av finansiellt läckage i vardagen.
  • Investeringsfokus: Att låta pengarna arbeta så hårt som möjligt dygnet runt.
  • Vardagshacking: Att optimera allt från matinköp av billigaste proteinkällan per gram till boendekostnader för att maximera sparkvoten.

Moneymaxxing jämfört med Nationalekonomi och FIRE

Här är skillnaden på FIRE (tid, frihet) och Moneymaxxing (prestation och status) via den bild jag bad Gemini generera:

Jag stötte ordet moneymaxxing i mitt flöde nyligen och det påminner om sparsamhet och FIRE, fast är ändå en ny företeelse i sig. Man tar ett vanligt livsområde och behandlar det som ett dataspel. Målet är då att optimera sin statistik eller stats till den absoluta gränsen.

Konceptet är som du ser inte särskilt revolutionerande. Det är i princip en modern hybrid av två för ekonomer välkända begrepp:

1. Nationalekonomins nyttomaximering Inom nationalekonomin antar vi att konsumenten vill maximera sin nytta givet sin budget. Skillnaden är vad som räknas som nytta. Medan en nationalekonom ser att en dyrare kopp kaffe kan ge nytta i stunden, ser moneymaxxing-kulturen ofta den sparade och investerade kronan som den ultimata nyttan.

2. FIRE-rörelsen (Financial Independence, Retire Early) Moneymaxxing delar målet om ekonomisk frihet med FIRE-rörelsen, men mentalt skiljer de sig åt:

  • FIRE handlar om tid och oberoende – att spara hårt för att sluta jobba tidigt och leva ett enklare liv.
  • Moneymaxxing handlar mer om ackumulering, status och prestation. Att sluta jobba är ofta sekundärt; att bygga kapital och maximera sin inkomst ses som själva spelet man vill vinna.
FaktorFIRE-rörelsenMoneymaxxing
Primär drivkraftFrihet från arbete / TidskontrollMaximera förmögenhet & inkomst
Bästa verktygetHög sparkvot & indexfonderSide hustles (extraknäck) & inkomstskalning
TidshorisontLångsiktig (10–20 år)Kortsiktig/Medellång (”mala på hårt nu”)
Filosofi”Hur mycket behöver jag för att vara fri?””Hur mycket kan jag teoretiskt nå?”

Varför har ordet blivit populärt just nu?

Det finns tre tydliga anledningar till att begreppet blivit vanligt på sociala medier:

  • Gamification: Yngre generationer kan se privatekonomi som ett spel. Att ”maxa sina stats” gör sparande roligare och mer visuellt.
  • Ekonomisk osäkerhet: I en tid med hög inflation och tuffare bostadsmarknad känner många unga att de måste ”överprestera” ekonomiskt för att nå samma standard som tidigare generationer.
  • Algoritmdriven kultur: Innehåll som visar extrema resultat och ”hustle culture” premieras av algoritmerna som styr vad som visas på TikTok och på YouTube.

Även här kan optimeringen gå för långt

Att ta kontroll över sin ekonomi ger stor trygghet, men moneymaxxing har precis som vanlig hederlig sparsamhet och riktigt hög sparkvot en tydlig fälla. När optimeringen går till överdrift riskerar livet att bli torftigt och trist.

Om varje fika med en vän eller varje fritidsintresse mäts i exempelvis förlorad avkastning på börsen, har man missat att vi måste kunna njuta av resan mot målet. Inte enbart stirra oss blinda mot det vi siktar mot och drömmer om.

Jag fick själv tidigare arbeta med att hitta balansen mellan mitt nuvarande jag och mitt framtida jag, så att jag pengamaximerade lagom hårt.

Konkurrens från Starlink kan gynna Tele2 och Telia

Starlink bygger snabbt ut sin Direct-to-Cell-teknik för att erbjuda mobiltelefoni och data direkt till vanliga smarttelefoner, utöver sitt traditionella satellitbredband. Utvecklingen kan faktiskt netto gynna de stora teleoperatörerna Tele2 och Telia.

Det är främst i glesbygd och täckningsskuggor som Starlink förändrar spelplanen. Eftersom Starlink saknar egna mobila frekvensband måste de ingå partnerskap med befintliga operatörer. Konkurrensen hårdnar för stationärt mobilt bredband i glesbygd, men för sömlös mobil mobiltäckning blir Starlink snarare en underleverantör i rymden.

Den stora fördelen för Telia och Tele2 är att de på lång sikt kan minska sina dyra investeringar i olönsamma mobilmaster i glesbygden och stärka sina kassaflöden. För att det ska bli verklighet krävs dock att PTS godkänner att rymdbaserad täckning uppfyller kraven på tillförlitlighet, kapacitet och krisberedskap, samt att framtida licensvillkor anpassas.

DrivkraftPåverkan på Tele2 / TeliaPåverkan på Bahnhof
CapEx / Investeringsbehov🟢 Sjunker (Högre fritt kassaflöde)Oförändrat
Driftskostnader (OpEx)🟢 Sjunker (Färre master att underhålla)Oförändrat
Prissättningsmakt (ARPU)🔴 Viss press (Täckning blir en råvara)Oförändrat
Nya intäktsströmmar🟢 Tilläggstjänster (Satellit-roaming)Ingen
Långsiktig aktieeffekt📈 Övervägande positivNeutral

Anledningen till att Starlink inte kan konkurrera med Bahnhof och andra fibertjänster i storstäderna handlar om ren fysik och kapacitet. Satellitbredband har en begränsad mängd bandbredd som måste delas av alla användare inom en stor geografisk satellitcell. I tättbefolkade områden blir det därför snabbt trångt i rymdnätet, samtidigt som fast optisk fiber levererar nästintill obegränsad datakapacitet, lägre svarstider (latens) och väderoberoende stabil koppling till ett betydligt lägre pris.

Starlink är en räddning för obygden, men helt chanslöst mot fibernäten i städerna.

Här är en vacker bild på det det hela, gjord på mitt kommando av Gemini.

Starlink bygger snabbt ut sin Direct-to-Cell-teknik för att erbjuda mobiltelefoni och data direkt till vanliga smarttelefoner, utöver sitt traditionella satellitbredband. Utvecklingen kan faktiskt netto gynna de stora teleoperatörerna Tele2 och Telia.

Så gör Hernhag med aktierna

Bahnhof är under uppköp och så här gör jag med de aktierna tills vidare.

Mitt stora innehav Tele2 B behåller jag tills vidare i oförändrad storlek. Priskonkurrens finns på fler håll än från Starlink, men sett över många år lär det bli lägre capex (investeringar) via rymdbaserad täckning.

Med ny storägare och hårt fokus mot kassaflöden och lönsamhet ser det rätt ljust ut, även om hela fria kassaflödet delas ut och vi får se om utdelningen kan höjas något mer eller om den sänks något våren 2026.

Långsiktigt låg tillväxt för Tele2 och Telia, men det är stabila kassakor. Jag är också rätt nöjd kund hos Tele2.

Amerikanska SpaceX som äger Starlink och mycket annat är ett spännande tillväxtbolag, men jag vågar inte investera där i nuläget. Mycket svårvärderat fall.

Jag kom in på detta ämne i aktiechatten hos Privata Affärer och ville utreda och förtydliga vad som gäller med sektorns utveckling. Chatten kan du läsa gratis som inloggad hos PA, men allt annat som jag och analytikerna skriver om aktier finns för prenumeranter. Via min rabatt kan du läsa även det för en billig peng.

Sekvensrisk – timingen på kraschen avgör din ekonomiska frihet

Om du ska bli rik och leva på ditt kapital är sekvensrisk och vägberoende avgörande. Det handlar om att vi behöver optimera avkastningen i vårt sparande, särskilt för dig som siktar mot att bli FIRE och därmed ekonomiskt fri är det relevant.

Sekvensrisk (eller sequence of returns risk) är risken för att ordningen på dina investeringars avkastning drastiskt påverkar portföljens avkastning. Därmed påverkar det även hur länge ditt kapital räcker under perioder då du gör regelbundna uttag.

I boken Hitta Börsens Vinnare skriver Erik Hansén om detta. En portfölj som under tre år avkastar -20%, 10% och 10% för vart och ett av åren hinner aldrig ikapp portföljen som avkastar 10%, 10% och -20%. Det tuffa första året gör att det blir sämre slutavkastning trots likheten mellan de tre årens siffror.

Vägberoende är ett mer allmänt begrepp och innebär att slutavkastningen är beroende av i vilken ordning som avkastningen kommer.

Olika sätt att hantera sekvensrisk

Ett grundläggande tips är att hålla låg risk så att de stora förluståren inte blir så djupa. I alla fall om du närmar dig din uttagsperiod från dina aktiedepåer eller ditt pensionssparande. Här är tre metoder:

Ha buffert och kassa: Ha minst ett års levnadskostnader i mer eller mindre likvida medel (vanligt sparkonto med ränta eller möjligen korträntepapper).

Använd en utdelningsstrategi: Leva helt eller delvis på aktieutdelningar istället för att sälja av aktier eller i förekommande fall fondandelar. Det är som jag brukar säga: Utdelningar är lättaste och bästa sättet att ta hem en vinst på börsen.

Var flexibel med uttagen: Minska uttagen under röda börsår istället för att ta ut en fast procentandel eller summa varje år.

Lär dig mer om att leva på kapitalet

Sekvensrisk blir bara ett allvarligt hot om du är tvingad att sälja aktier i nedgång. Det bästa sättet att skydda sig är därför att bygga en portfölj som försörjer dig utan att du någonsin behöver sälja av själva grundkapitalet (stamkapitalet).

När utdelningarna från dina bolag täcker dina kostnader tar du udden av sekvensrisken. Börsen kan gå ner 30 procent under ett enskilt år utan att din vardagsekonomi påverkas, så länge bolagens vinster och kassaflöden står sig tillräckligt för att dina utdelningar ska fortsätta att komma. I många fall gör det det även i kristider.

Vill du lära dig mer om hur du skapar ett passivt kassaflöde som ger dig ekonomisk frihet oavsett vad börsen gör för stunden? I min bok Bygg din egen pengamaskin går jag igenom steg för steg hur du väljer rätt utdelningsaktier och bygger en stabil portfölj som står emot både björnmarknader och sekvensrisk.

Så köper du boken Bygg din egen pengamaskin i tryckt format:
Sterners Förlag
Adlibris
Bokus

E-boken finns hos Adlibris och Bokus om du vill läsa allt på mobil eller läsplatta.

Bästa aktieböckerna för utdelningsjägare – 4 boktips

Låt mig tipsa dig om bra aktieböcker för utdelningsjägare. Utdelningsinvestering är den strategi som jag tycker bäst hjälper oss att fokusera rätt. Den flyttar fokus bort från kortsiktigt brus och svängiga aktiekurser mot de långsamt stigande utdelningstrenderna. Den hjälper mig mycket med att hantera börspsykologin.

Det är inte konstigt att det finns många utdelningsjägare inom aktiesparande. Det håller på att bli en sorts folkrörelse där allt fler lär sig exakt vad utdelning är och alla fördelarna med att regelbundet få sådana utbetalningar.

Själv har jag största delen av mitt finansiella sparande i denna aktiestrategi. Det är också enklaste sättet att ta hem vinster från börsen och få kassaflöde att återinvestera eller leva på. Jag är till och med FIRE på deltid.

Därför ska du läsa böcker om aktieutdelning

Rätt aktieböcker sparar dig både tid och pengar genom att ge dig färdiga strategier direkt, istället för att du ska behöva lära dig genom kostsamma misstag på börsen. Även om konceptet att få kassaflöde från sina aktier är enkelt i teorin, krävs det kunskap för att lyckas i praktiken.

Genom att fördjupa dig i litteraturen lär du dig bland annat att:

  • Identifiera utdelningsfällor: Skilja på bolag med hållbar, växande utdelning och krisande bolag som tillfälligt har hög direktavkastning men riskerar att sänka utdelningen.
  • Förstå utdelningstillväxtens kraft: En ganska låg direktavkastning men där utdelningen växer med exempelvis 10 procent om året utklassar en högre men stillastående utdelning på lång sikt.
  • Bygga mental styrka: Förstå varför kassaflödet gör det betydligt lättare att behålla lugnet och ligga kvar i marknaden när aktiekurserna svänger.

4 bra aktieböcker för utdelningsjägare

Det finns förvånansvärt få böcker som fokuserar på en enda aktiestrategi. Det går ändå att hitta fler än mig som skrivit böcker för utdelningsjägare och som tar upp ämnet på ett förtjänstfullt sätt. Här är mina fyra tips på aktieböcker för utdelningsjägare:

Get Rich With Dividends

Get rich with dividends är en av de bästa aktieböckerna för utdelningsjägare.

* Författare: Marc Lichtenfeld
* Passar dig som: Vill ha något relativt lättläst för att vara på engelska och som förklarar många bra saker om långsiktigt sparande i bolag som ger stabil aktieutdelning.
* Därför ska du läsa denna bok: Du lär dig vikten av utdelningstillväxt under riktigt lång tid.
* Viktig lärdom från boken: Utdelningar står för en stor del av avkastningen och många bolag behåller utdelningarna genom börsnedgångarna.

Aktier – 3 steg till ekonomiskt oberoende

* Författare: Ola Lauritzson
* Passar dig som: Vill lära dig de olika sparalternativen och varför aktier är bäst.
* Därför ska du läsa denna bok: Den handlar även om preferensaktier och få böcker tar upp alla sorters utdelningsaktier.
* Viktig lärdom från boken: Författaren anser att indexfonder ska vara basen i pyramiden och aktier för kupongjägare och stockpickers de översta lagren.

Själv tycker jag att det finns bra indexfonder som ger utdelning och jag har en XACT-fond som en del av den breda basen i portföljen.

Den enkla vägen bli rik på aktieutdelning

En bra aktiebok för utdelningsjägare är Bli rik på aktieutdelning.

* Författare: Marcus Hernhag
* Passar dig som: Vill lära dig att komma igång med att investera i utdelningsaktier med målet att bli rik.
* Därför ska du läsa denna bok: Jag går igenom 25 steg mot att bli rik på utdelningar.
* Viktig lärdom från boken: Högutdelare är bra trots att utdelningstillväxten är låg. Återinvesterar du hela eller delar av din utdelning skapar du din egen tillväxt.

–>Du kan köpa aktieboken från Sterners Förlag eller på Adlibris och Bokus.

Bygg din egen pengamaskin

Bygg din egen pengamaskin. En bok för alla utdelningsjägare.

* Författare: Marcus Hernhag
* Passar dig som: Vill lära dig allt om hur du via aktier och utdelningar skapar en pengamaskin, som ger dig allt mer aktieutdelning över tid.
* Därför ska du läsa denna bok: Jag går igenom allt från grunden och hela vägen till hur jag analyserar och väljer aktier.
* Viktig lärdom från boken: Öronmärk de olika typerna av aktier du har, exempelvis att vissa är istället för räntesparande och andra är cykliska som du äger med en tidshorisont av ett fåtal år.

–>Du köper boken Bygg din egen pengamaskin i tryckt format via Sterners Förlag samt hos Adlibris och Bokus. Mina ljudböcker finns också hos de båda e-handlarna.

Som du kanske redan vet har jag recenserat många andra typer av böcker som gör dig rik. Jag har även valt ut de bästa böckerna inom börspsykologi.

Nyspråket inom sophanteringen förskönar

Våra ord formar våra tankar. Genom att förändra språket kan de som styr i samhället påverka hur vi ser på omvärlden, dölja obekväma sanningar och få oss att acceptera allt mer kontroll. Sopshanteringen är det mest uppenbara exemplet.

Visst är det viktigt att vi tar hand om vår miljö, men det finns gränser. Jag hjälper gärna till i rimlig omfattning. Problemet är att det aldrig verkar ta slut.

George Orwell beskrev metoden med skrämmande preskriptiv precision i sin roman 1984, där diktaturen skapar Nyspråk för att göra oliktänkande svårt att formulera.

Genom att förändra namnet på allt inblandat låter det mycket mer positivt och trevligt. Här är exempel på nyspråket inom sophanteringen, vad saker och ting egentligen heter och vad det har förändrats till:

Ursprungligt / Direkt ordNyspråk
SoptippÅtervinningscentral (ÅVC), Deponi eller Kretsloppspark
BrännbartEnergiåtervinning
SophusMiljöstuga
MatresterBioavfall
Kasta / SlängaÅtervinna
Skräp och soporAvfall / Resurs
Vanliga soporRestavfall
Skrot och bråteSekundärråvara / Cirkulära flöden
SopgubbeMiljöarbetare, Återvinningsarbetare, Renhållningsarbetare
SoptunnaAvfallskärl, Återvinningskärl

Jag åker till soptippen med skräp, inte till någon ÅVC med återvinning. Jag orkar inte rätta in mig i ledet längre. Jag kallar en katt för en katt och en hund för en hund. Inte domesticerade husdjur eller pälskling. 🙂

Är ”miljöstuga” bara ett trevligare ord, eller förändrar det faktiskt hur villigt vi utför oavlönat arbete åt kommunen?

Jag har redan beskrivit hur trött jag är på att arbeta som sopgubbe med matavfallspåsar som går sönder och soptunnor som är fulla. Överdriven återvinning är skräp.

Kärlen eller tunnorna är verkligen ofta överfulla, så här såg det ut på soptippen i Lövsta senast:

Nyspråket inom sophanteringen förskönar. Våra ord formar våra tankar. Genom att förändra språket kan de som styr i samhället påverka hur vi ser på omvärlden, dölja obekväma sanningar och få oss att acceptera allt mer kontroll. Sopshanteringen är det mest uppenbara exemplet.

Jädrar vad jag tryckte hårt för att få in skräpet i soptunnorna.

Vi måste ta hand om våra sopor så bra vi kan och vi ska inte elda upp all plast. Med det sagt måste vi miljövänner få lite hjälp på traven och inte bara trånga öppningar i fulla skräplådor.

Sist jag skrev om ämnet höll många läsare med mig, men många kommenterade också med ordval som ”gnäll” och ”I-landsproblem”. Jag tror att de positiva ordvalen och nyspråket är en del av det hela. Många har blivit så inställda på att lyda order och följa alla regler och rutiner att man reagerar med bestörtning.

Visst är det ett I-landsproblem, men vad hjälper det? Ska vi ta hur mycket sopjobb och regler som helst bara för att det är värre i andra länder med krig och fattigdom? Mitt svar är nej. Jag tar inte oändliga mängder byråkrati och håller tyst bara för att jag ännu har hälsan i behåll.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.