Det bästa från superboken Factfulness

Via Storytel har jag lyssnat på superboken Factfulness av Hans Rosling (med Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling). Här är de bästa faktabitarna och mina slutsatser.

Att många makthavare, högutbildade och andra svarade sämre än slumpen på Roslings frågor är häpnadsväckande, men kanske inte förvånande. Nobelpristagare kanske inte är tillräckligt breda i sitt fokus för att vara allmänbildade.

De flesta människor får tydligen stryk av slumpen när det gäller att svara på Roslings grundläggande frågor. Inte konstigt att den politiska debatten och medias svarta rubriker är så negativa är när så många är sämre än schimpanser som tokchansar på alla frågor.

Förklaringen till de dåliga svaren är enligt Rosling att många har en gammal världsbild, det som rådde för 30 år sedan eller längre tillbaka. Så oerhört mycket i världen ser allt bättre ut nuförtiden, men många som hört Rosling tog inte till sig fakta utan höll fast vid sina felaktiga uppfattningar.

Folks felaktiga världsbild beror tydligen på hur hjärnan fungerar, den är negativ och drar förhastade slutsatser för att det fick mänskligheten att överleva på stenåldern.

Världens utveckling går generellt sett åt rätt håll

Det finns mycket att lära sig av diagrammen i Factfulness som också finns på nok.se. Utvecklingen över flera års sikt är glädjande. Världens fattigdom minskar som andel av befolkningen enligt sid 1 i denna PDF från boken, de flesta i världen har fått det bättre ekonomiskt sett, de flesta barn blir numera vaccinerade, barnadödligheten minskar, de flesta flickor får numera en utbildning, andelen äldre kommer att öka då medellivslängden stiger, tillgången till vård ökar globalt, det blir statistiskt sett allt säkrare att flyga, etc.

Antal katastrofer minskar i världen enligt Gapminder.
Antal katastrofer minskar i världen enligt Gapminder. Apropå katastrofer var det faktiskt ingen som dog av radioaktiv strålning varken i Tjernobyl-olyckan 1986 eller efter tsunamin som slog ut japanska kärnkraftverket i Fukushima 2011. Folk dog av andra orsaker.
Antal döda i strid minskar långsiktigt. Graf från boken Factfullness. Lyssnar du på ljudboken via Storytel är det bara att klicka på Hans Rosling så får man fram e-boken.
Antal döda i strid minskar långsiktigt. Graf från boken Factfulness. Lyssnar du på ljudboken via Storytel är det bara att klicka på Hans Rosling så får man fram e-boken.

Alla förbättringar ovan innebär att det är fel är tala om vi och dem, rika och fattiga. Den bilden av världen är tydligen över 50 år gammal nu. 75 procent av jordens befolkning lever i i-länder med omkring medelklassnivå. Den extrema fattigdomen halverades mellan 2005 och 2015 och var 2017 nere på 9 procent. Tänk därför inte kollektivt och dra folk och länder över en kam!

Mina ganska ganska långtgående slutsatser

På så vis är boken Factfulness enligt mig ett (ej uttalat eller avsiktligt) stöd för demokrati, global handel och kapitalismen. Att en miljard asiater på några decennier har nått svensk medelklass rent ekonomiskt är ett resultat av den internationella handeln. Att vi flyttat arbeten och produktion dit. Att tillväxtmarknadsländerna växer och driver på efterfrågan samtidigt som digitaliseringen effektiviserar och tar fram fantastiska produkter.

Factfulness tycker jag även indirekt förklarar varför vissa alltid är negativa till börsen, så kallade permabjörnar. Deras hjärnor och medias ofta negativa rubriker spelar dem ett spratt. Rädsla och negativitet höll människan vid liv på stenåldern, men i tider när allt blir bättre blir vi lätt lurade av våra känslor och instinkter. Permabjörnarna verkar bli det kroniskt.

Vi optimister har roligare och tjänar generellt sett mer pengar över tid än den som alltid spekulerar i sämre tider trots att börsens hundraåriga(?) trend uppåt. De långa megatrenderna talar för en bättre värld i de flesta fall.

Hans Rosling ger även en känga åt miljörörelsens domedagsprofeter. Sluta skrämmas och överdriv. Inget mer ”prat, prat, prat” utan nu är det dags för handling. Trenden för klimatet är att det blir varmare och då är det viktigt med korrekt data, inte att ropa vargen kommer. Överdrifter riskerar enligt Factfulness att underminera klimatrörelsen. Det här med klimatflyktingar är ett exempel på det då det tydligen finns mycket lite stöd för en koppling mellan antalet flyktingar och klimatet.

”Tygla alla dina dramatiska instinkter.”

Jag tycker det är mycket bättre att investera i grön energi och energieffektivisering så att utsläppen minskar, än att åka runt och prata om att världens undergång är här. Att gripas av panik och agera som om huset brann är helt fel. Det behövs fakta och rätt åtgärder, inte överdrifter och känslor.

Pandemier då? Hans Rosling var på plats när Ebolan bröt ut i Liberia 2014 och åtgärderna med social distansering hjälpte då. Det gav Rosling erfarenheter även av hur myndigheter ska och inte ska agera, vem som ska ge resurser till vad. Han lärde sig att många pratar för sin egen sak, då bildligt uttryckt alla med en hammare alltid kommer att betrakta allt som spikar.

I Wuhan-coronavirusets 2020 saknar jag Rosling. Undrar vad han hade rekommenderat för typ av nedstängningar och vad hade han sagt om politikers och myndigheters agerande?

Mer läsning om hur världens utvecklas åt rätt håll

Vill du veta ännu mer om varför du ska vara optimist? Här är länkar till mer läsning på andra sajter.

Massor av saker är bättre än någonsin i USA
(Libertythroughwealth)

Varför allt du visste är fel
(InvestmentU)

Det de flesta investerare förstår världen fullständigt fel
(Libertythroughwealth)

De har graferna är värda tusentals ord och miljoner dollar
(Libertythroughwealth)

Uppdatering 8 juli 2020. Översatte titlarna i länkarna ovan och lade till den översta.

Säkerhet på nätet – skydda din identitet

Säkerhet på nätet kan vara avgörande för din privatekonomi. Så här skyddar du dig mot exempelvis fejkade beställningar online och obehörig adressändring.

Tipsen är rätt grundläggande och riktar sig därför i främst till dig som är ung och nyutflyttad eller av annan anledning är nybörjare inom detta område. Men alla kan ha nytta av tipsen.

Säkerhet på nätet är avgörande för din privatekonomi. Så här skyddar du dig mot fejkade beställningar online och obehörig adressändring.

I de flesta fall vill bedragarna ha pengar av vemsomhelst. Enstaka personer blir däremot headhuntade av buset, som vet vem du är och de är ute efter just dig.

Oavsett finns det åtgärder att vidta redan nu. Vissa vanor och rutiner är mycket enkla och billiga försäkringar mot elände för din privatekonomi och ditt välmående.

Använd dessa tre viktiga skydd mot identitetsintrång bums

Oavsett om någon väljer ut dig mer slumpmässigt eller för att du är känd och rik ökar du din säkerhet på nätet och skyddar din privatekonomi med ett par grundläggande saker som bygger på BankID.

1 Skaffa Klarna-konto på https://www.klarna.com/se och ändra i inställningarna så att ingen kan handla online med dina personuppgifter utan att bekräfta beställningarna med BankID. Då buset saknar ditt BankID går det inte handla med dina personuppgifter.

Säkerhet på nätet för din privatekonomi - här via Klarnakontot.

De värsta nättrollen gör falska köp för att vara elaka mot sina offer som måste bestrida och avbeställa leveranserna. Andra beställer i ditt namn för att via olika sätt sen hämta ut grejerna till sig själv, men låta dig ta fakturan.

2 Spärra obehörig adressändring via Skatteverket.se. Det är lättare att fejka namnunderskrift än att få tag i någon annans BankID.
”När spärren är aktiverad godkänns bara adressändringar som görs med e-legitimation i Skatteverkets e-tjänster för Flyttanmälan eller Särskild postadress. Detta minskar risken för att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier och id-kapning.”

Säkerhet på nätet via skatteverket.se och tjänsten spärra obehörig adressandring

En komplettering till obehörig adressändring är att även registrera sig för tjänsten ”Spärra obehörig eftersändning” via adressandring.se. Det är något Skatteverket tipsar om på länken i stycket ovan och vi som använder den gratistjänsten minskar risken för att någon obehörig ska registrera eftersändning av vår post till deras adress. Även här är det kravet på BankID som utgör hindret plus att du får SMS om det sker någon förändring.

3 Använd digitala brevlådor som MinMyndighetspost.se och Kivra.se för att få så lite fysisk post som möjligt. Det är svårare att komma åt ditt BankID än att norpa dina brev ur ditt brevfack eller din brevlåda för att få reda på identitetsuppgifter och bankkontonummer etc. Med digital post minskar du därför risken för identitetsintrång som går ut över din privatekonomi.

Att myndigheter och företag inte fyller ditt brevfack så fort du åker bort en längre tid är dessutom praktiskt. Lite som när jag sade upp alla analoga/fysiska tidningar och brev från välgörenhetsorganisationerna.

Jag rekommenderar dessa tre steg starkt, även om jag vet att vissa av er hatar Klarna på grund av olika typer av strul i samband med fakturor och beställningar. Jag tror de här tre tipsen i längden istället minskar ditt strul. Själv har jag aldrig haft minsta bekymmer med Klarna.

BankID kan hackas och kapas det också, så se i alla fall till så ingen får tag i din pinkod för det. Se nedan för mer grundläggande tips för att skydda din privatekonomi via bättre säkerhet på nätet.

Tänk alltid på dessa grunder för säkerhet på nätet

Skylta inte med personnumret. Det är å ena sidan mycket lätt att ta reda på någons fullständiga personnummer. Ett gratiskonto på en viss vanlig finansiell tjänst plus namn (och troligen också din adress om du inte har ett unikt namn) så är du där. Helt lagligt att få fram hela personnumret. En bedragare därför alltid hitta ditt personnummer och försöka missbruka det.

Å andra sidan används personnumret till mycket så vi ska inte skylta med det och därmed underlätta för buset. Eftersom jag är mänsklig och felar ibland höll jag på att ”skylta” på Twitter, men tack vare påpekanden från snälla följare ändrade jag fotot av min aktienota från köpet av aktier i Digital Illusions 1999 så det blev säkrare.

Skydda dina inloggningsuppgifter på ett smidigt sätt. Användarnamn och för nätmäklarna depånummer behöver buset för att ta sig in på dina konton (där BankID inte krävs) så ha inte för uppenbara user-namn om du får välja.

Säkra lösenord till sajter och appar behövs förstås också och du behöver ett system där du kan skydda alla lösenorden, men utan att du glömmer dem eller att det blir för krångligt. Eller där du strör papperslappar med lösenorden omkring dig.

Lösningar baserade på fingeravtryck känns som framtiden, mycket mer än skriva in alla lösenord manuellt eller spara allt i en webbläsare. Det finns också mjukvaror för desktop som håller koll på alla dina lösenord.

Undvik nätfiske (phishing), virus och spam. Klicka aldrig på skumma länkar i sociala medier eller i mejl. Öppna aldrig märkliga filer i mejl, särskilt från okända avsändare eller sådana som låtsas vara någon de inte är. Läs mer på Wikipedia. Fler grunder om IT-säkerhet finns hos IS-stiftelsen.

Personligen loggar jag aldrig in på banken eller gör någon sådan affär via en butiks eller gallerias WiFi. Ju öppnare nät och ju fler som passerar i närheten desto större teoretisk risk, förmodar jag. Allt beror ju lite på. I värsta fall sitter en bedragare i närheten med en dator och erbjuder en WiFi via den, bara för att kunna hacka dig när du av misstag kopplar upp sig på det nätet istället för gallerians eller butikens. Det kan vara snarlika nätverksnamn som kan förvirra dig.

Ett annat alternativ är att någon kan stå bakom dig och se vilka siffror på mobilskärmen du sätter ditt finger på när du matar in koden för ditt mobila BankID. Jag gör alltid hellre alla inloggningar i hemmets trygga vrå.

Spärra dina betalkort och kontokort för användning i andra världsdelar. Via din bank kan du ställa in vilka delar av världen du ska kunna använda dina kortuppgifter i. Förutom när du ska resa långt eller beställa från ett visst land är det säkrast att stoppa handel via vissa länder. I värsta fall kommer dina kortuppgifter på vift och via nätet hamnar i fel händer någon annanstans i världen.

Överkurs är att helt spärra korten för handel på nätet och bara ta bort den spärren när du ska shoppa något online.

Skydda CVC/CVV-koden. Det är ett gammalt tips att tejpa för en liten papperslapp över tresiffriga CVC/CVV-koden på baksidan av dina kort. Koden följer inte med via magnetremsan eller chipet, så i vissa fall lönar det sig därför att göra det svårt att avläsa den. Då blir det nämligen i vissa lägen inte lika lätt att utsätta dig för skimming och sen handla med dina kortuppgifter på nätet.

Skimming kan hända dels när det är speciell utrustning som buset satt utanpå en bankomat eller automat vid bensinstation. Dels om du ska betala något och lämnar över ditt kort till personen bakom disken. Min förre granne råkade ut för skimming på det viset en gång.

Läs mer om skydd mot skimming på konsumenternas.se

Vilket extra skydd behöver vi inte?

Det finns många tjänster som höjer din cybersäkerhet och vissa kostar pengar. Många är för företag och proffs, men är mindre nödvändiga för privatpersoner.

Skippa dyra antivirus och brandväggar. Jag har i år avinstallerat mitt antivirusprogram och brandvägg för det räcker numera med det som följer med Windows10. Innan jag skred till verket googlade jag och läste ett par datortidningars genomgångar plus frågade en person jag känner och som jobbar på Microsoft för att vara på säkra sidan. Med Windows egna skydd för säkerhet på nätet blir det dessutom billigare än att abonnera på ett separat antivirusprogram.

Uppdatering den 1 juli 2020: Jag lade till ett kompletterande stycke om tjänsten Spärra obehörig eftersändning av post.
Dessutom en mening om att man kan spärra betalkort för handel online periodvis.

Uppdatering den 2 juli: Akta dig för att bli en målvakt. Det finns en risk att man blir lurad att gå med i en styrelse i ett oseriöst bolag som behöver en så kallad målvakt. Det är någon som får skulden för det buset hittar på. Skriv aldrig på papper om det utan att noga tänkt igenom upplägget och varför ägarna tycker att du behövs i styrelsen. Du kan också spärra dig hos Bolagsverket så ingen ska kunna registrera dig mot din vilja och ditt vetande i en styrelse. Med spärren får måste du godkänna alla uppdragen innan de registreras.

Vad mer behöver vi än allt det ovan och vad behöver vi inte? Svara gärna i kommentarsfältet.

23 procent av utdelningarna borta – här är min aktieportföljs direktavkastning och vikter just nu

Efter en intensiv vår med börskrasch coronasäkrade jag portföljen. Sen har jag bara ökat en aning i några USA-aktier under den dagen då Avanza hade courtagefri handel, annars har jag varit passiv senaste månaden lite drygt. Så här ser min aktieportfölj ut i nuläget.

Hernhags aktieportfölj - fördelning i juni 2020

Samma aktieportfölj fast sorterad efter respektive innehavs vikt (portföljandel) ser ut så här:

Hernhags aktieportfölj juni 2020 - största innehavet överst

Brookfield Renewables är störst innehavet för att de är tillsammans med Swedish Match det stora innehav som gått bäst.

Direktavkastningen på 4,5 procent är inget rakt genomsnitt utan den verkliga, det vill säga summan av alla utdelningar på årsbasis i alla aktier delar på portföljens värde. Det skiljer sig åt en aning jämfört med om vi bara räknar ut genomsnittet av alla siffror i kolumnen för direktavkastning ovan, för då tar vi inte hänsyn till storleken på innehaven. 4,3 procent är genomsnittet om vi tar det vanliga raka genomsnittet.

Direktavkastningen kommer att stiga när bolagen som sänkte sin utdelning i år återinför den under de kommande åren. Min utdelningsportfölj har dessutom högre direktavkastning än den totala aktieportföljen ovan, där mina tillväxtaktier ingår. Exempelvis Sinch har gått riktigt bra, men ger ingen utdelning utan drar ned direktavkastningen för portföljen men drar upp avkastningen.

Trots årets turbulens är min direktavkastning tillräckligt hög för att klara fyraprocentsregeln, som säger att ta du 4 procent av din portfölj årligen för att leva på kommer kapitalet inte att ta slut.

Just nu är 23 procent av mina utdelningar i utdelningsportföljen borta från toppen i februari 2020, vilket kan jämföras med de 10 procent som rådde sist jag skrev om det. Mentalt har jag tagit höjd för fler sänkningar i närtid, men flera kommer som sagt återinföras och höjas när tiderna tillåter det. Jag tänker då på Alfa Laval, Beijer Alma, Bilia, Ework och Nobina. Exchange Income, New Mountain Finance och  Oneok är de tre där jag befarar att sänkningar kan komma i värsta fall.

Kommer jag under nästa år tillbaka ner mot -15 procent i utdelningstapp för att om två år stå på topp igen är jag nöjd.

I aktieportföljen ovan ingår inte mina aktiefonder (som står på sidan med min totala sparportfölj) eller de aktieportföljer jag förvaltar som indexfonder.

Grafiken i bilderna ovan är framtaget via Google Sheets, Microsoft Excel och Gadwin Printscreen. Måhända imponerar det inte alltför mycket på dig som är grafiker. 🙂

Mitt tillväxtaktieindex bättre än börsen under första året

Efter 50 procents uppgång på tre månader blev det ett bra år till slut. Från 11 juni 2019 till 12 juni 2020 har mitt tillväxtaktieindex gått upp 14,5 procents uppgång.

tillväxtaktieindexet ett bra år första år

Avkastningen under det senaste året är per den 17 juni 2020 som grafen ovan visar fina 21,4 procent. Avkastningen har jag fått utan att ha genomfört en enda transaktion under hela året. 100 procent passiv förvaltning.

Hernhags tillväxtaktieindex har därmed slagit börsindex inklusive aktieutdelningar. Att det lönar sig att välja lämpliga tillväxtaktier i bra branscher och sedan inte försöka tajma marknaden alls utan bara vänta är intressant.

Bästa aktierna under året och fram till idag har följande kursuppgångar:
Fortnox: 115%
Vitec: 83%
Nibe: 64%
Sectra: 60%
Beijer Ref: 33%

Tyngst i fonden är följaktligen Fortnox med 11,5 procent i vikt. Om aktien går bättre än genomsnittet i fonden under det kommande året blir det en ännu större andel och då kommer jag att trimma innehavet vid nästa års avstämning.

Jag låter aktieportföljen vara oförändrad sett till innehaven och tar de få utdelningar som tickat in under året och ökar i minsta innehaven Veoneer och Proact. Det handlar om 0,6 procent av fonden som dessa innehav får dela på. Kursrasen i aktierna mäter 36 procent respektive 37 procent.

Veoneer gör säkerhetsteknik för framtidens fordon och mycket mer hatad kan aktien inte bli. Proact och datalagring har alltid varit svängigt. Inget bolagsspecifikt har skrämt bort mig under första året, även om Proact har en del att jobba på för att få upp marginalerna.

Se båda mina aktieportföljer som jag förvaltar på aktieindex-sidan. Där kan du se alla innehaven och de som är störst i respektive portfölj.

För första blogginlägget om min tillväxtaktiefond se här.

Kapitel 13 i Den enkla vägen hitta tillgångarna som gör dig rik behandlar det här sättet att göra sina egna fonder som fungerar som börsindex.

Hitta tillgångarna som gör dig rik

Om du vill köpa boken hittar du den hos Bokus eller Adlibris. Det finns också signerade exemplar att köpa från Sterners Förlag.

Aktieanalys Astra Zeneca – Dubbla versioner av nyckeltal

I slutet av Börspanelen 3 nämner jag Astra Zeneca som en aktie att titta närmare på då hälsovård står stabilt och är i ropet i pandemitider. Det är också en bransch som gynnas av megatrenderna i samhället. Som jag och Arne kort diskuterade i podden ser aktiens värdering helt olika ut beroende på var man tittar och hur man räknar.

Aktieanalys - Astra Zeneca

Vad är Astra Zenecas värdering?

Läkemedelsjätten redovisar dels vinsten per aktie (=EPS = earnings per share) där allt ingår och dels den så kallade core EPS. Kärnverksamhetens vinst är klart högre och enligt årsredovisningen för 2019 är skillnaden bland annat nedskrivningar och förvärvsrelaterade kostnader.

”The difference between the Reported and Core performance in 2019 was due to an increase in legal provisions, revaluation movements on acquisition-related liabilities and higher intangible impairment charges.”

Tittar vi på första kvartalets rapport för Astra Zeneca (fil i PDF-format) ser det ut som att det är möjligt att vinsten per aktie för kärnverksamheten i år går tillbaka till ca 1 dollar per aktie, vilket innebär 4 dollar per aktie på helåret om vi räknar grovt. En aktiekurs på 52 dollar innebär då ett P/E-tal på 13, det vill säga kursen är 13 gånger årsvinsten.

Astra Zeneca har i många år delat upp kärnverksamhetens EPS och allt inkluderat-EPS. Vad som är mest rätt kan man diskutera. P/E-talet blir lägre räknat med CORE EPS då man där bortser från en massa kostnader. Nettovinsten per aktie med allt inräknat är inte långt från hälften av den så kallade kärnverksamheten.

Vad har Astra för nyckeltal egentligen?

Det blir inte lättare av att Astra Zeneca enligt Avanzas sida för den svenska noteringen har olika nyckeltal jämfört med den amerikanska noterings sida hos samma nätmäklare. P/E-talet för ”svenska” aktien är 97 per den 15 juni medan den amerikanska har 48 i vinstmultipel. Utdelningen i svensk valuta i februari var 18,32 kr vilket är drygt 19 gånger så högt som de 0,95 USD som skiftades ut till amerikanska investerare samma dag. Det stämmer inte med växelkursen för dollar och kronor. Direktavkastningen är trots det 2,7 procent på båda sidorna.

Antalet aktier på Avanzas sida för den amerikanska noteringen omfattar alla 2,6 miljarder aktier i Astra. Detta till skillnad från den svenska noteringen där gissningsvis enbart de 136 miljoner aktier som är noterade i Stockholm tas upp. Inget konstigt där, men bra att veta.

Aktieanalys Astra Zeneca – slutsats om nyckeltalen: Den amerikanska noteringens nyckeltal hos Avanza är tydligast att följa. Om vi ska ha vinsten per aktie eller kärnverksamhetens vinst per aktie (CORE EPS) är svårare att avgöra, men marknaden bryr sig helt klart bara om kärnverksamheten. Detta utifrån hur aktien värderas.

Uppdatering 18 juni 2020: Det går tydligen två amerikanska depåbevis (ADR) på en aktie (noterad i London eller Stockholm). Det är därför som utdelningen enligt ovan ser ut att vara dubbelt så hög i Stockholm med 18,32 kr per aktie mot dollarns 0,95 USD per aktie. Mer info på Astras sajt.

Aktieanalys Astra Zeneca – så gör jag: Jag nöjer mig med Abbvie och JNJ som läkemedelsaktier i utdelningsportföljen. Astra Zenecas vinst per aktie har vänt upp de senaste kvartalen och nu ser det bättre ut för bolaget än vad jag tidigare hade förväntat mig. Patentutgångarna verkar ha ebbat ut och ersatts av lanseringar av nya läkemedel. Därför gillar jag aktien mer än tidigare.