Marcus Hernhag

Bästa aktieböckerna för utdelningsjägare – 4 boktips

Låt mig tipsa dig om bra aktieböcker för utdelningsjägare. Utdelningsinvestering är den strategi som jag tycker bäst hjälper oss att fokusera rätt. Den flyttar fokus bort från kortsiktigt brus och svängiga aktiekurser mot de långsamt stigande utdelningstrenderna. Den hjälper mig mycket med att hantera börspsykologin.

Det är inte konstigt att det finns många utdelningsjägare inom aktiesparande. Det håller på att bli en sorts folkrörelse där allt fler lär sig exakt vad utdelning är och alla fördelarna med att regelbundet få sådana utbetalningar.

Själv har jag största delen av mitt finansiella sparande i denna aktiestrategi. Det är också enklaste sättet att ta hem vinster från börsen och få kassaflöde att återinvestera eller leva på. Jag är till och med FIRE på deltid.

Därför ska du läsa böcker om aktieutdelning

Rätt aktieböcker sparar dig både tid och pengar genom att ge dig färdiga strategier direkt, istället för att du ska behöva lära dig genom kostsamma misstag på börsen. Även om konceptet att få kassaflöde från sina aktier är enkelt i teorin, krävs det kunskap för att lyckas i praktiken.

Genom att fördjupa dig i litteraturen lär du dig bland annat att:

Identifiera utdelningsfällor: Skilja på bolag med hållbar, växande utdelning och krisande bolag som tillfälligt har hög direktavkastning men riskerar att sänka utdelningen.
Förstå utdelningstillväxtens kraft: En ganska låg direktavkastning men där utdelningen växer med exempelvis 10 procent om året utklassar en högre men stillastående utdelning på lång sikt.
Bygga mental styrka: Förstå varför kassaflödet gör det betydligt lättare att behålla lugnet och ligga kvar i marknaden när aktiekurserna svänger.

4 bra aktieböcker för utdelningsjägare

Det finns förvånansvärt få böcker som fokuserar på en enda aktiestrategi. Det går ändå att hitta fler än mig som skrivit böcker för utdelningsjägare och som tar upp ämnet på ett förtjänstfullt sätt. Här är mina fyra tips på aktieböcker för utdelningsjägare:

Get Rich With Dividends

* Författare: Marc Lichtenfeld
* Passar dig som: Vill ha något relativt lättläst för att vara på engelska och som förklarar många bra saker om långsiktigt sparande i bolag som ger stabil aktieutdelning.
* Därför ska du läsa denna bok: Du lär dig vikten av utdelningstillväxt under riktigt lång tid.
* Viktig lärdom från boken: Utdelningar står för en stor del av avkastningen och många bolag behåller utdelningarna genom börsnedgångarna.

Aktier – 3 steg till ekonomiskt oberoende

* Författare: Ola Lauritzson
* Passar dig som: Vill lära dig de olika sparalternativen och varför aktier är bäst.
* Därför ska du läsa denna bok: Den handlar även om preferensaktier och få böcker tar upp alla sorters utdelningsaktier.
* Viktig lärdom från boken: Författaren anser att indexfonder ska vara basen i pyramiden och aktier för kupongjägare och stockpickers de översta lagren.

Själv tycker jag att det finns bra indexfonder som ger utdelning och jag har en XACT-fond som en del av den breda basen i portföljen.

Den enkla vägen bli rik på aktieutdelning

En bra aktiebok för utdelningsjägare är Bli rik på aktieutdelning.

* Författare: Marcus Hernhag
* Passar dig som: Vill lära dig att komma igång med att investera i utdelningsaktier med målet att bli rik.
* Därför ska du läsa denna bok: Jag går igenom 25 steg mot att bli rik på utdelningar.
* Viktig lärdom från boken: Högutdelare är bra trots att utdelningstillväxten är låg. Återinvesterar du hela eller delar av din utdelning skapar du din egen tillväxt.

–>Du kan köpa aktieboken från Sterners Förlag eller på Adlibris och Bokus.

Bygg din egen pengamaskin

* Författare: Marcus Hernhag
* Passar dig som: Vill lära dig allt om hur du via aktier och utdelningar skapar en pengamaskin, som ger dig allt mer aktieutdelning över tid.
* Därför ska du läsa denna bok: Jag går igenom allt från grunden och hela vägen till hur jag analyserar och väljer aktier.
* Viktig lärdom från boken: Öronmärk de olika typerna av aktier du har, exempelvis att vissa är istället för räntesparande och andra är cykliska som du äger med en tidshorisont av ett fåtal år.

–>Du köper boken Bygg din egen pengamaskin i tryckt format via Sterners Förlag samt hos Adlibris och Bokus. Mina ljudböcker finns också hos de båda e-handlarna.

Som du kanske redan vet har jag recenserat många andra typer av böcker som gör dig rik. Jag har även valt ut de bästa böckerna inom börspsykologi.

Nyspråket inom sophanteringen förskönar

Våra ord formar våra tankar. Genom att förändra språket kan de som styr i samhället påverka hur vi ser på omvärlden, dölja obekväma sanningar och få oss att acceptera allt mer kontroll. Sopshanteringen är det mest uppenbara exemplet.

Visst är det viktigt att vi tar hand om vår miljö, men det finns gränser. Jag hjälper gärna till i rimlig omfattning. Problemet är att det aldrig verkar ta slut.

George Orwell beskrev metoden med skrämmande preskriptiv precision i sin roman 1984, där diktaturen skapar Nyspråk för att göra oliktänkande svårt att formulera.

Genom att förändra namnet på allt inblandat låter det mycket mer positivt och trevligt. Här är exempel på nyspråket inom sophanteringen, vad saker och ting egentligen heter och vad det har förändrats till:

Ursprungligt / Direkt ord	Nyspråk
Soptipp	Återvinningscentral (ÅVC), Deponi eller Kretsloppspark
Brännbart	Energiåtervinning
Sophus	Miljöstuga
Matrester	Bioavfall
Kasta / Slänga	Återvinna
Skräp och sopor	Avfall / Resurs
Vanliga sopor	Restavfall
Skrot och bråte	Sekundärråvara / Cirkulära flöden
Sopgubbe	Miljöarbetare, Återvinningsarbetare, Renhållningsarbetare
Soptunna	Avfallskärl, Återvinningskärl

Jag åker till soptippen med skräp, inte till någon ÅVC med återvinning. Jag orkar inte rätta in mig i ledet längre. Jag kallar en katt för en katt och en hund för en hund. Inte domesticerade husdjur eller pälskling. 🙂

Är ”miljöstuga” bara ett trevligare ord, eller förändrar det faktiskt hur villigt vi utför oavlönat arbete åt kommunen?

Jag har redan beskrivit hur trött jag är på att arbeta som sopgubbe med matavfallspåsar som går sönder och soptunnor som är fulla. Överdriven återvinning är skräp.

Kärlen eller tunnorna är verkligen ofta överfulla, så här såg det ut på soptippen i Lövsta senast:

Nyspråket inom sophanteringen förskönar. Våra ord formar våra tankar. Genom att förändra språket kan de som styr i samhället påverka hur vi ser på omvärlden, dölja obekväma sanningar och få oss att acceptera allt mer kontroll. Sopshanteringen är det mest uppenbara exemplet.

Jädrar vad jag tryckte hårt för att få in skräpet i soptunnorna.

Vi måste ta hand om våra sopor så bra vi kan och vi ska inte elda upp all plast. Med det sagt måste vi miljövänner få lite hjälp på traven och inte bara trånga öppningar i fulla skräplådor.

Sist jag skrev om ämnet höll många läsare med mig, men många kommenterade också med ordval som ”gnäll” och ”I-landsproblem”. Jag tror att de positiva ordvalen och nyspråket är en del av det hela. Många har blivit så inställda på att lyda order och följa alla regler och rutiner att man reagerar med bestörtning.

Visst är det ett I-landsproblem, men vad hjälper det? Ska vi ta hur mycket sopjobb och regler som helst bara för att det är värre i andra länder med krig och fattigdom? Mitt svar är nej. Jag tar inte oändliga mängder byråkrati och håller tyst bara för att jag ännu har hälsan i behåll.

När AI hallucinerar om Warren Buffett – Lärdomar om källkritik och börspsykologi

Det är väldigt användbart med en modern AI, men vi får se upp för de kan ha fel. Geminis egen förklaring är att den hallucinerade. Snacka om börspsykologi, fast för en stor samling datorer.

Jag vill minnas att jag läst om hur Warren Buffett glömde att han ägde ett regionalt bolag han, eller snarare Berkshire Hathaway, köpt långt tidigare. Han blev påmind av personen som jobbade där. Kanske läste jag det i början av boken The Snowball, som handlar om Buffetts liv och affärer.

Så jag frågade Gemini och fick svar att mitt minne stämde:

Gemini: ”Warren Buffett under sina tidiga år lyckades glömma bort att han ägde aktier i ett litet lokalt onoterat bolag hemma i delstaten Nebraska. Han blev påmind först när det dök upp ett brev från bolaget i postlådan.”

Så jag frågade Grok om det var sant, för jag måste vara säker på min sak. Grok svarade att det var fel:

GROK: ”Jag hittar ingen trovärdig källa som bekräftar historien om att Buffett under sina tidiga år skulle ha glömt bort att han ägde aktier i ett litet lokalt onoterat bolag i Nebraska och först blivit påmind via ett brev i postlådan.

Det finns många kända Buffett-historier från Nebraska (Nebraska Furniture Mart, jordbruk, lokala affärer m.m.), men just denna specifika anekdot om att glömma ett innehav dyker inte upp i hans brev, intervjuer eller väletablerade biografier. Det kan vara en vandringssägen eller en sammanblandning med något annat.”

Så jag gick tillbaka till Gemini och konfronterade AI:n med detta.

Gemini: ”Tack för att du kollade upp det och utmanade mig! Grok har helt rätt i sin markering, och jag sträcker ödmjukt upp handen: Historien om att han glömde bort ett innehav i postlådan var en sammanblandning från min sida och är sannolikt en börsmytonder/vandringssägen.”

Om vi lägger AI:ns märkliga ord ”börsmytonder” åt sidan och istället går direkt till poängen med detta blogginlägg. Jag frågade förstås varför det blev fel.
– Hur jobbar du när du letar exempel och hur kan en sammanblandning av det här slaget ske?
Jag fick ett långt svar. Beroende på hur vi frågar så fungerar inte AI som en traditionell sökdatabas. Gemini går sedan igenom hur dennes ”hjärna” fungerar:

Gemini: ”Istället fungerar min hjärna genom mönsterigenkänning och associationer utifrån hundratals miljarder textmönster som jag tränats på. När vi pratade om investerare som har för många bolag och Warren Buffetts tidiga år i Nebraska, aktiverades ett helt nätverk av starka minnesspår hos mig:
1 Warren Buffett och hans tidiga karriär på 1950/60-talet.
2 Hans jakt på extremt små, onoterade ”cigarettfimpar” (som Dempster Mill, Sanborn Map, Omaha Elevator).
3 Det faktum att han ägde hundratals pyttesmå poster i lokala bolag i Nebraska där han fick årsredovisningar i pappersform via posten.
4 Den kända filosofiska/börspsykologiska principen om att ”äg inte fler bolag än att du kan hålla koll på dem”.
När dessa starka koncept krockade i min beräkning, skapade min modell en syntetisk koppling — en så kallad hallucination eller sammanblandning.

(…)

Det luriga med stora språkmodeller är att vi är tränade att skapa flytande, logiska och sammanhängande berättelser. Om en koppling verkar rimlig utifrån alla ingående komponenter kan modellen presentera den med absolut självsäkerhet, trots att den saknar täckning i källorna.”

Så om vi diskuterar något med en AI och ber om en faktakoll av en anekdot som vi minns, kan mönsterigenkänning och associationer ligga till grund för en krock som skapar en syntetisk koppling och därmed en hallucination eller sammanblandning…?! 🙂

Jag förstår inte riktigt men vi kan dra slutsatser. När AI hallucinerar behöver vi se upp.

Lärdomar om källkritik och börspsykologi:

Dubbelkolla fakta: Ställ frågan på olika sätt och till flera AI-modeller. Det är även bra att gå till ursprungskällorna.
Reagera på avvikelser: Om du kan ett ämne väl, lita på din magkänsla när någonting låter för bra eller märkligt för att vara sant.
Samma sak gäller för mänskliga källor: Detta gäller i högsta grad även när du hör påståenden från börsexperter, finfluencers eller profiler i sociala medier.

Det finns många mentala fällor inom börspsykologi och jakten på att bli rik, så själva faktabiten behöver vi fixa. Att bli lurad av tankefel som bekräftelsebias eller snyggt förpackade myter är vanligt, så vi måste se till att faktakolla grunderna.

Väntat uppköpsbud på Evolution

Då var det dags för alla aktieägare i Evolution att tacka nej till budpliktsbudet på 695 kr per aktie. Eller snarare undvika att tacka ja och bara göra ingenting. I alla fall så länge kursen ligger högre än budet.

Under acceptperioden 17 augusti–15 september får huvudägaren och budgivaren Kenneth Darts bolag Candle Lake inte köpa aktier över börsen till högre kurs än budet. Sannolikt heller inte förrän efter likviddagen den 23 september. Gör han det måste han höja budet till den kurs han köpt till.

Budpliksbud ska ligga på den högsta kursen budgiven köpt på om vederbörande passerat 30 procent i ägande.

Dart har därmed motiv för att inte köpa över börsen just nu och alla aktieägare har motiv för att inte tacka ja till budet.

Efter 23 september kan han börja köpa aktier över börsen igen utan att det blir något krav på nytt budpliktsbud.

Jag äger en liten post i Evolution i min nöjesaktieportfölj. Den var på årsdagen näst största innehav där, men syndaktierna är bara en hundradel så stor som min sparportfölj.

En helt annan fråga är vad Evolutions aktie skulle kosta om inte Dart köpt in sig så mycket och snabbt i kasinobolaget och om inte Evolution genomfört så stora återköp. Det är lite som om två stora köpare håller kursen under armarna.

Slump, tur och risk – Lärdomar från Morgan Housel & Pengars Psykologi

Morgan Housel tar i sin bok Pengars Psykologi upp ett minnesvärt och känt exempel när det gäller frågan om vi behöver tur för att bli finansiellt rika. Det är en viktig del av det stora ämnet börspsykologi.

Det är klart att slumpen och tillfälligheter spelar roll. Mitt svar är att det vi verkligen behöver är avsaknad av otur. Händer det en katastrof i ditt liv blir det svårt att bli fri, lycklig och rik. Har du bara ett normalt och genomsnittligt liv kan vi däremot skapa vår egen tur.

Morgan Housel tar i sin bok Pengars Psykologi upp ett par minnesvärda exempel när det gäller frågan om vi behöver tur för att bli finansiellt rika.

Morgan Housel tar Microsofts grundare Bill Gates som ett exempel i börspsykologiboken Pengars Psykologi, som jag recenserar här. Det är dessutom en av de allra bästa aktieböckerna om börspsykologi.

Bill Gates hade turen och tillfälligheterna på sin sida när hans gymnasieskola var en av de första i världen med att skaffa en dator redan på 1960-talet. Det visade sig att det passade Gates väldigt väl och han lärde sig mycket om datorer och programmering före de flesta i hans generation.

Här tycker jag att han också skapade sin egen tur genom att han tog chansen när han fick den. Han nöjde sig inte med att bara sitta vid skoldatorn och lära sig den utan att han ville starta ett företag kopplat till datorer. Tar man chansen när den kommer ska man ha lite kredd för det också, inte bara förklara allt med turen.

Risk, otur och tragedier. En av hans vänner som gillade datorer på skolan hette Kent Evans, men han dog i en bergsklättringsolycka 1972 innan studenten. Risken för att dö i bergsklättring under gymnasietiden är en på en miljon. Vi måste som sagt ha avsaknad av stor otur eller tragedier för att kunna hinna bli framgångsrika.

Risker och oförutsägbarhet finns också på aktiemarknaden. Ingen kan veta allt om framtiden och hur smart analys du än gör kan du alltid få ett negativt utfall på grund av otur eller den höga risken.

Du kan alltså ha tänkt och räknat rätt i din analys, men ändå få fel.
Omvänt kan du ha gjort en svag analys men ändå få rätt, om du har tur.

Det krävs många utfall för att vi ska veta vad som fungerar för oss på börsen. Välja en bra aktiestrategi och fundera på om det är skicklighet och tur, eller oskicklighet och otur/risk, som gör att du får den avkastning som du får. Utveckla både dig och din aktiestrategi sedan.

Fråga: Har du någonsin haft tur i en aktieaffär där analysen egentligen var bristfällig? Kommentera gärna!