Det blev ett riktigt bra första år för min nöjesaktieportfölj, som jag förvaltar som en indexfond jag byggt själv. Gambling, gaming och sprit är en underhållande och lönsam samling syndaktier.
Uppgången mäter 81,9 procent under det första året som slutade den 4 augusti 2020. Ett börsindex som OMXSGI som inkluderar alla aktier och alla utdelningar gav under samma period gett 17,5 procent.
Min nöjesaktieportfölj har som synes slagit börsindex med 64,4 procentenheter under det första året. Jag är smått chockad över att nischade portföljer som jag inte gör en enda transaktion i på hela året går så mycket bättre än börsindex och min utdelningsportfölj. Främst mina utdelningsaktier har varit en rejäl besvikelse sedan i våras, men det är en annan historia.
Vill du läsa mer om hur jag tänkt när jag bygger upp sådana här portföljer finns den bästa beskrivningen i min bok Hitta tillgångarna som gör dig rik.
Du kan köpa boken Hitta tillgångarna som gör dig rik hos både Bokus och Adlibris eller signerat exemplar på Sterners Förlag.
OBS! Just nu får du 20 procents rabatt om du köper från förlaget och anger rabattkoden hernhag i varukorgen.
Bästa syndaktierna i nöjesportföljen har under första året varit Stillfront, Evolution Gaming och G5. Mobilspelbolaget Stillfront är upp med fina 319 procent på ett år.
Aktiehandel och förändringar i min nöjesfond
Endast affiliate-bolaget Raketech har rasat och det med 38 procent i värde trots att kursen gått från 5 kr i botten i mars till ca 9,56 kr nu. Jag hade gärna bytt ut aktien mot Netent, men nu när nettan går ihop med Evolution Gaming får jag med Netent indirekt i alla fall.
Alternativa aktier i samma bransch är Catena Media och Scout Gaming, men Raketech har haft bäst lönsamhet senaste året och den stabiliteten gillar jag. Raketech får därför vara kvar i portföljen.
Största innehavet Stillfront väger 14,6 procent i mitt index nu och där går gränsen. Jag viktar därför ned 2 procentenheter till 12,6 procent.
Syndaktiernas viktning per 5 augusti 2020 (ungefärlig): Stillfront 12,6% Evolution Gaming 12,1% G5 11% Storytel 8,4% Embracer 7,7% Kambi 6,1% Swedish Match 5,9% Paradox 5,4% Better Collective 5,3% MTG B 5,1% STG 4,2% Skistar 4,2% Altia 4,1% Arcus 3,8% Raketech 3,4
Ha alltid likvider i din KF. Dessutom har jag 0,55 procent i likvider då indexportföljen finns i en KF där avkastningsskatten dras kvartalsvis från depån (utan att du ens deklarerat) och jag vill vara säker på att inte få underskott i kassan i vinter. Utdelningarna kommer främst om våren.
Den tecknade familjen Simpsons TV-soffa är världsberömd och nu har jag blivit tecknad som en Simpsons-karaktär sittande i den. I samband med detta stötte jag på en spännande tillväxtaktie.
Om Hernhag skulle vara med i TV-serien Simpsons. Med lite god vilja skulle det kunna vara mina aktieböcker där i skåpet under telefonen. Bilden förminskad av mig för att webbifiera den. Originalet är 5000*5000 pixlar och finns bland mina pressfoton.
Jag kommer nog aldrig att få vara med i serien The Simpsons på riktigt, men i vår digitala tidsålder kan man få det att se så ut för en billig peng. 278 kr för att vara exakt.
Jenny n Mike i New York säljer tjänsten BecomeToon på Etsy.com och jag kunde inte låta bli att beställa en helkroppsbild av mig. Då blir man placerad i Simpsons soffa. Det blev rätt likt mig om jag får säga det själv och jag behöver inte undra längre hur jag ser ut som tecknad figur.
Nedan är pressfotot på mig som jag skickade in till tecknarna.
Foto från bokförsäljningen utanför Arne Talvings kurs Kavastutrender i Malmö för ett par år sedan. Självklart valde jag ett foto där jag har min legendariska gröna t-shirt på mig. Ska jag bli tecknad som Simpsons-karaktär ska det vara med den på.
Etsy är för övrigt ett i USA börsnoterat tillväxtbolag som trots den snabba tillväxten numera dessutom är lönsamt. Aktien handlas i skrivande stund till 200 gånger årsvinsten, så den kanske inte är lämplig som ditt stora trygga basinnehav.
Däremot kan aktien vara en kandidat för dig som vill krydda ditt sparande med en placering i brant stigande trend i en framtidsbransch.
Jag har fått flera frågor om Brookfield Renewable Partners LP som i veckan har delat ut aktierna i Brookfield Renewable Partners Corp. Utdelningen skedde via en aktiesplit Det är två exakt likvärdiga bolag, enda skillnaden är bolagsformen.
Frågelådan. Du frågar, jag svarar. Foto: Mimmie England.
Här är mina svar på era frågor.
Varför gör man detta?
Corporations är aktiebolag och kan fler kan äga aktier i dessa jämfört med LP, som motsvarar handelbolag eller kommanditbolag.
Varför har Brookfield Renewable Partners LP gått ned så mycket? Hela nedgången den 30 juli är aktiesplitten. Bolaget är sig likt i grunden.
Mitt kurslarm har plingat till. Är det dags att slå till i Brookfield Renewable Partners LP nu efter nedgången?
Nej, det är bara en aktiesplit där vi får nya aktier, men i ett annat aktieslag. Ska du köpa aktien ska du göra det av andra anledningar. Kurslarm som utlöses på grund av aktiesplittar är falska.
Ser du någon anledning att sälja Brookfield Renewable Partners LP? Kommer kursen i de olika varianterna att följas åt? Det har kursen inte gjort för infrastrukturkollegan BIP där nya aktien BIPC värderas ca 10 procent högre än BIP.un som är företagsformen LP.
Jag funderar därför på att sälja av en del i gröna elens BEP och köpa motsvarande i BEPC och se om det blir en uppvärdering. Då skulle jag i så fall sälja och växla tillbaka till BEP igen.
Corporation är den lite bättre företagsformen rent formellt, men det dras lägre källskatt från LP än Corp. Även om vi tids nog får tillbaka källskatten är det kanske inte så dumt att långsiktigt äga LP för att slippa ligga ute med skatten.
I Sverige är avstämningsdagen två dagar efter sink-dagen och en dag efter ex-datum. I Nordamerika är det väl fortfarande en dag extra, så utdelningsdagen är tre dagar efter sink-dagen och två efter ex-datum.
Om sink-dagen var 27 juli eller 29 juli känns lite oklart, men den 30 juli dök väl aktierna upp även i din depå?
Det var även den 30 juli som Brookfield Renewable Partners LP föll på börsen med ca 25 procent, vilket motsvarar villkoren i aktiesplitten. Fyra andelar i BEP gav en i BEPC.
Kan jag bli författare och skribent kan du också komma långt inom ditt intresseområde. Testa dig fram och kämpa länge är mina råd.
Att det är hårt arbete mer än talang som gjorde så jag kunde bli författare gör mig lite stolt. Hade jag haft talang för mitt skrivintresse hade resultaten varit mer väntade, men nu fick jag kämpa. Jag gav aldrig upp utan fortsatte sakta med säkert att lära mig mer om hantverket vart eftersom åren gick.
Här är min historia om hur jag efter många år nådde min pojkdröm att bli författare.
Svårt med uppsatserna i skolan
Jag tyckte om att skriva redan som liten och började på en äventyrsroman jag skrev med skrivmaskin någon gång under mellanstadiet. Det var svårare att skriva fiktiva uppsatser i skolan.
På högstadiet och gymnasiet radade de medelmåttiga betygen upp sig. Jag kände att jag inte alls utvecklades då det med ett undantag bara var treor i betyg på högstadiet och G på gymnasiet. Det motsvarar C och D idag, tror jag.
Jag hade nästan alltid ett syftningsfel med i mina uppsatser under högstadiet och gymnasiet, men det är inte så att syftningsfel är det som sänker betyget från MVG till G. Inte ens den gången då min bokrecension var felfri rent språkligt fick jag ens VG. Lärarinnan som vi kan kalla för Annika suckade och gav mig ett G, som om det satt hårt åt. Luften gick helt ur mig och jag orkade inte ens fråga varför jag inte fick VG.
Allt hon invände mot var att jag skrivit lite för kort på ett ställe. Det är knappast det som sänker mig från MVG eller VG till ett G i betyg. Jag vet än idag inte vad jag skulle ha gjort särskilt annorlunda, men eftersom gymnasiebetygen efter mycket slit precis räckte för ekonomiprogrammet på högskola är det väl strunt samma kanske.
Jag behöver ju inte de betygen i svenska eller något annat ämne någonsin igen i livet. Jag har aldrig visat upp ett enda betygspapper för någon arbetsgivare eller uppdragsgivare.
Det är allvarligare att vi i årskurs tre på Lugnetgymnasiets ekonomiprogram i Falun inte ens hade svenskalektioner. Förvisso hade vi svenskaböcker och schemalagd undervisning, men det handlade nästan aldrig om själva svenskan.
Annika stod mest vid katedern och pratade om sånt som man kan läsa om på kultursidorna i dagspressen. Efter kanske 50 minuter var det typ tio stödord skrivna på tavlan bakom henne och vi hade fått någon sorts inre bild av ämnet. Jag kommer idag inte ihåg någonting av det hon sa, inte mer än några riktigt märkliga saker som det där om HIV/AIDS-arbete i Asien. Vill du ens veta detaljerna?
Det var inga bra övningar för att lära mig skriva bättre. Jag minns hur givande det var på högskolan ett par år senare när en lärare visade funktionerna i Word. Motsvarande fast när det gäller att skriva och förklara sig i text hade varit bra. Men icke.
Pappa lärde mig skriva bra, inte skolan
Det är inte bara för att mina föräldrar köpte datorer åt mig som jag ska tacka dem. Pappa satt ofta med mig när jag gjorde specialarbetet i slutet av gymnasiet och första året på högskola när det var mycket rapporter och skriftliga arbeten.
Det var då och inte i skolan jag äntligen lärde mig skriva enklare och mer pedagogiskt så att läsaren förstår bättre vad jag menar. All feedback jag fick att pappa innebär mycket repetition och ändringar i texten så jag verkligen lärde mig saker som att variera meningslängden och ha bra meningsuppbyggnad.
Tack pappa!
15 år som reporter finslipade min skrivförmåga
Ett av de stora genombrotten i mitt liv var när jag 22 år ung skaffade mig ett jobb hos Privata Affärer. Fick flytta till Stockholm och arbeta som reporter på tidningen.
Jag höll länge på med tabellkommentarer och andra kortare saker, men alla tusentals aktieanalyser jag läste och skrev referat av lärde mig många formuleringar och tänk. Liksom alla artiklar och telegram jag plöjde och skriv utifrån.
Privata Affärers mål att att alla ska förstå, att det ska vara lätt svenska, utan att man dumförklarar alla aktiesparare som läser. En lagom bra nivå på språket.
Jag följde ytligt men ändå alla noterade börsbolag i Sverige, inkl alla på smålistorna. Det var lärorikt att se hur förhoppningsbolag kraschade när det var kris och vilka som överlevde. Jag lärde mig även mycket av att skriva alla möjliga typer av artiklar om aktier i Privata Affärer och Placeringsguiden.
Min pojkdröm att bli författare blev sann
Min första aktiebok kom ut 2015, efter ett par år av olika manus och bearbetningar. Efter sex år av studier i ekonomi på gymnasiet och högskolan och sen 15 år av att sitta och skriva olika ekonomitexter i princip varje dag året om hade jag lyckats bli författare.
Det är svårt att få fram ett bra manus och att rätt redaktör/förläggare samt ha tillgång till rätt samarbeten för att sälja och marknadsföra boken. Jag hade stolpe in via Jan Sterner som det är ett nöje att ha som förläggare.
Min pojkdröm var nådd.
Jag är ingen talang utan mer en arbetsprodukt. Desto större revansch att ändå lyckas. Hur många böcker har svenskalärarna skrivit och sålt?
Nu vill jag inte låta kaxig och jag kan inte skriva berättelser som Stephen King eller någonsin kommer att få ett författarpris. Men ändå. Direkt imponerad av svenskalärarnas kunskap och feedback är jag inte.
Den enda lärare i skolan som pushade mig och gav mig något uppmuntrande var en långtidsvikarie på mellanstadiet som sa:
– Som vanligt var Marcus Hernhags arbete bäst.
Det vi i klassen gjort den här gången var läsa på och sen sammanfatta fakta om ett land. Jag har alltid gillat att sortera och organisera information som jag är intresserad av så att med egna ord förklara faktan jag läst passade mig.
Lustigt nog är det exakt det jag gör idag. Jag läser på och sen skriver jag. Då om Västtyskland, nu om börsen och aktiesparande. Det jag var bäst på under mellanstadiet är på så sätt något som via många långa omvägar lade grunden för att nå författardrömmen. Jag var uppåt 40 år innan jag mindes det där från mellanstadieskolan och insåg att det var i princip det som jag arbetar med idag.
Slutsatser och goda råd på vägen
Att lyckas i skolan är bra och lär dig det du kan där. Det jag vill ha sagt med allt detta är att det även finns andra sätt att lyckas i livet. Andra ställen och sätt att lära sig det du behöver.
Testa olika saker och vägar i livet. Lär dig prioritera rätt. Ge inte upp din dröm, men var beredd på att omforma vägen dit. Så länge du lär dig nya saker kommer du närmare något bra.
Är du ung och vill du bli just författare kan du snegla på mina gamla blogginlägg med råden i hur man skriver e-böcker och skrivtipsen från Pernilla Gisén. Det ger dig lite grundläggande kunskap och tänk, men du behöver hitta dina metoder och din väg framåt.
Min sparportfölj av aktier har numera fyra olika segment av aktier. Det är:
* Högutdelare och high yields (istället för räntebärande)
* Stabila utdelare och utdelningshöjare
* Konjunkturkänsliga och andra mer periodiska innehav
* Tillväxtaktier
De tre förstnämnda kategorierna är aktierna du ser i bokstavsordning i den långa listan över innehaven i min sparportfölj. Tillväxtaktierna finns på samma sida, men står för sig då de finns i annan depå.
I mitt kalkylark har varje segment en egen färg där Högutdelarna och high yields är längst ned och tillväxtaktierna högst upp. Det underlättar har jag på senare år lärt mig att gruppera aktierna på ett för mig lämpligt vis. Så att jag ser på investeringarna på rätt sätt, får rätt känsla.
Bland Högutdelarna har jag utdelnings-ETF:er där innehaven delvis är räntebärande papper samt aktier som antingen ger mig hög direktavkastning även om den kanske sänks något i dåliga tider, eller väldigt stabil utdelningstrend.
Andel av portföljen i Högutdelarna: 15,7%
Ett exempel på stabil och stigande utdelning är AT&T, som är USA:s motsvarighet till Telia. Med den får vi sannolikt över tid stryk av börsindex, men risken är klart lägre så det jämnar ut sig. New Mountain Finance sänkte nyligen utdelningen, men pumpar på ändå med bra kassaflöden till min portfölj. Blir det inte värre än så här utan utdelningen är mer eller mindre hög genom hela krisen är jag nöjd.
Hellre lite riskablare placeringar av det här slaget än tråkiga räntefonder, då räntesparande kräver sin strategi det också. Jag tror det lönar sig på sikt med aktier.
Andel av portföljen i stabila utdelningshöjarna: 66%
Det här är den stora gröna och sköna delen med utdelningshöjare och de som inte sänker utdelningen alls. Utdelning i alla tider och i princip ingen sänkning är målet.
Jag känner mig trygg med Swedish Match och Castellums utdelningstrender, men då Nobina drog in utdelningen i år funderar jag på om det var ett undantag eller om jag ska flytta upp dem i det röda konjunkturkänsliga partiet av portföljen. Se min aktieanalys av Nobina.
Även Oneok är något jag funderar på. Kommer gasbolaget att klara utdelningen så de förtjänar sin plats bland utdelningsstabila bolagen, eller ska jag flytta upp dem till de mer cykliska aktierna? Eller ska jag göra det ändå med de kurssvängningar vi haft i aktien i år?
De kvarvarande fyra känns ändå tillräckligt stabila, men i nästa högkonjunktur kommer jag att minska ned på innehaven och kanske sälja av dem helt.
Andel av portföljen i tillväxtaktier: 6,5%
Mina blå långsiktiga tillväxtinnehav finns i min IPS-depå. Ett sorts pensionskapital där jag ändå inte kommer åt utdelningarna förrän jag fyllt 55 år. Då kan jag lika gärna ha tillväxtaktierna där jämsides med mina tillväxt- och branschfonder.
Framtidsplaner: Förutom att jag fortfarande funderar på vilken strategi jag ska ha för några av aktierna jag nämnt ovan vill jag utöka andelen tillväxtaktier. Jag får en del sådana aktier via en av mina hemmagjorda aktiefonder (små aktieportföljer som inte ingår ovan), men jag funderar på att utöka min blå del via kapital i en separat ISK.
Det är verkligen en stor fördel att ha olika typer av innehav i olika depåer. I år utklassar min IPS-depå min KF där nästan alla utdelningsinnehav finns, vilket syns tydligt hos nätmäklaren.
Jag får därmed bra feedback på vilken typ av aktier och aktiedelstrategi som går bäst olika år och över tid. Att blanda alla placeringar i en stor depå ger sämre feedback. Så länge jag kommer åt alla depåer från ett inlogg hos respektive nätmäklare är jag nöjd rent praktiskt.
På sikt kanske jag även skulle ha den ljusröda delen cykliska utdelare i en egen ISK även om det ligger klart närmare till hands att satsa mer på små innehav i tillväxtaktier i en ny ISK. Det skulle i så fall bli en klart mer aktiv förvaltning av kapitalet.
Hernhag.se använder cookies för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med.Ok, jag godkänner!Integritetspolicy
