Hur ska man tänka om fördelning mellan depå och KF?

Läsarfråga: Hur ska man tänka om fördelning mellan depå och KF? Är det främst de ”trygga”, stabila och långsamväxande aktierna som hör hemma på kapitalförsäkringen? Kanske tvärtom, istället de där mer ”äventyrliga” som man köper och säljer ofta som ska stå där?

Mitt svar: Långsiktigt tjänar du nog på att ha de flesta aktier i ISK eller KF, men ska du ha några aktier i vanlig depå är det de mer äventyrliga utan utdelningar.

Ett tänk som jag senast hörde om i Prata Pengar-podden för ett par veckor sedan är att avkastningskravet på aktier är 8-10 procent. Då tumregeln säger att det lönar sig med schablonbeskattade depåer som ISK och KF så länge din avkastning är högre än schablonräntan kommer aktier sett över flera år att löna sig på sikt då aktier alltid kommer att innebär högre risk än statslåneräntan.

Statslåneräntan är statens upplåningsränta och den riskfria räntan borde alltid vara lägre än börsens betydligt högre risk. Statslåneräntan ligger till grund för skatten på KF och ISK. Så länge du väljer bra bolag lär det alltså löna sig med schablonbeskattade depåer. Såvida inte politikerna ändrar spelreglerna förstås.

2 reaktioner till “Hur ska man tänka om fördelning mellan depå och KF?”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

(Spamcheck Enabled)