Jag har nu läst boken HQ Gate och lagt upp recensionen på min bokrecensionssida. Boken gräver djupt i alla turerna kring HQ:s undergång 2010.
Följande saker hävdar bokens författare:
Det inte finns några mejl eller annat som backar upp det tradingschefen Fredrik Crafoord säger och har till sitt försvar. Det gäller exakt vilken information som HQ:s vd Mikael König och Öresunds Mats Qviberg fick om hur illa ställt det var med tradingportföljen.
Craaford försökte tydligen i oktober 2010 också få König att ändra din version av det som hänt via det så kallade ”Vit som snö”-mejlet. På så vis skulle König slippa civilmålet, där den gamla HQ-ledningen blir stämda av det kvarvarande HQ.
Boken tar även upp att Craaford väldigt billigt fick köpa (närståendetransaktion) bolaget Cubera Private Equity av det efter kraschen kvarvarande HQ, där Craaford inför stämningen mot Qviberg seglat upp som en större ägare. Tydligen en extremt bra affär.
Vi lär även känna Öresunds dåvarande vd Fredrik Grevelius, som 2014 i mejl ska ha kallat flera kvinnor i näringslivet för grisf*tt*r och grövre saker.
Turerna kring hur det kraschade HQ tas över av främst HQ:s storägare Christer Sandberg, som har alldeles för täta kontakter med Ekobrottsmyndigheten under pågående förundersökning och tydligen fått insyn i förundersökningen åratal innan försvaret (s.k. partsinsyn). Det finns en inspelning där Sandberg berättar hur han tidigare kört med förtäckta hot mot folk han velat sätta press på, som ”den jävla Erik Forss”.
Sandberg ska även ha skickat Den stora bankhärvan av Carolina Neurath till 280 olika domare och åklagare, vilket kanske inte är så konstigt att Sandbergs uttalande om att hans relation till Neurath är mycket tight och att det är han som är en av de viktigaste källorna i hennes bok.
Fredrik Crafoord bekräftar mer eller mindre rakt ut han också att han också är en av de anonyma källorna i boken. På skvallerfronten får vi dessutom lära oss att Patricia Hedelius man Henrik Hedelius är kompis med HQ-advokaten Christer Sandberg via styrelseuppdrag i Remiumkoncernen.
Boken berättar även att varken Carolina Neurath eller Patricia Hedelius var närvarande under hela brottsmålet, utan vara vissa delar av rättegången.
Sven Hagströmer var enligt boken ansvarig för beslutet att panikavveckla HQ:s trading, vilket gav 1,2 miljarder kr i förlust.
Mitt tyckande:
Både Den stora bankhärvan och HQ Gate framstår som partsinlagor. Jag vet inte vad jag ska tro och håller mig förstås utanför detta och tar ingen offentlig ställning i någon fråga. HQ redovisade enligt IAS39, men hur länge kan man göra det om marknaden för Crafoords långa optioner nästan försvunnit så värderingen vid en eventuell försäljning åtminstone tillfälligt avviker från det bokförda värdet? Ord står mot ord om exakt vem som gav vilken information och direktiv.
Qviberg och alla andra blev friad i brottmålet 2016 och åklagaren Martin Tidén ville inte ens överklaga. Civilmålet med miljardstämningen tragglas vidare. Mats Qviberg stämde staten 2014. Qvibergs bolag Öresund står på topp kursmässigt och Qviberg är rikare än någonsin, vilket inte de som under de senaste åren pumpat in kapital i HQ:s alla nyemissioner är.
Det blir intressant att se hur det går det fortsatta processandet. Advokatfirmorna är de enda säkra vinnarna. Som alltid.
Hej Marcus!
Jag har nu semester och det innebär givetvis mer tid till din bok om aktieutdelningar – som förstås låg överst på läslistan – så nu har jag påbörjat den. Har emellertid inte kommit särskilt långt så du får ursäkta mig om jag nu ställer en fråga som kanske behandlas i din bok. Jag visste heller inte riktigt VAR på din sida man bör ställa frågor, detta är första gången, så det blir i form av en vanlig kommentar.
Jag tänker på allt prat om den kommande börsnedgången; många säger ju att börsen är övervärderad och att vi befinner oss i slutet av en cykel där vi sett stabila börsuppgånger i många år. Hussman är ett exempel på personer som pratar om att det framför allt på nedsidan man ser sannolikhet för en stor rörelse och ett s&p 500 tapp på 40-55%
Så till min fråga:
Jag har just börjat månadsspara på börsen och köper en del investmentbolag men också lite andra stora, stabila bolag. Min förhoppning är ju förstås att på lång sikt kunna skapa mig en ganska stabil sidoinkomst i form av aktieutdelningar.
Jag har emellertid väldigt nyligen påbörjat detta månadsspar och har i skrivande stund en aktieportfölj som i dag har ett ganska blygsamt värde. Jag går inte all-in på börsen utan har även kapital som ligger orört som backup på ett sparkonto. Detta för att jag egentligen aldrig vill sälja mina aktier utan jag vill stå rustad inför en nedgång och med is i magen i stället fortsätta köpa stabila bolag till billigare priser. Jag har för avsikt att upprätthålla den här taktiken i åtminstone 30-40 år. Kanske kan den till och med tillåta mig att gå i pension tidigare och leva på utdelningar, vi får se! Det är åtminstone hur jag tänker i dagsläget. Men!
Nu känns det ju lite som att jag har kommit in och börjat månadsspara på börsen på toppen/i slutet av “cykeln”(?). Anser du att det vore strategiskt smartare att:
1. Avvakta och enbart köpa för lite blygsammare summor i mer defensiva bolag, för att sedan börja månadsköpa för större summor efter/under tappet då nivåerna är mycket lägre än idag.
2. Fortsätta månadsspara som vanligt, då ett börstapp sett över mitt långa tidsperspektiv och med månadsköp som plan, ändå kommer att lägga ett acceptabelt snitt på lång sikt?
Nackdelen med punkt 1 som jag ser, är att jag möjligtvis kan “förlora” 1-2 år (kanske mer) i tid där jag skulle kunna upprätthålla en tämligen hög köptakt och bygga ut mitt utdelningsinnehav avsevärt.
Nackdelen med punkt 2 som jag ser, är att det kanske är dumt att köpa färre aktier för min månadspott med dagens höga värderingar. Men återigen, spelar det någon roll med en sådan lång sparhorisont?
Känner verkligen att jag skulle vilja få lite vägledning här och vore tacksam för ett svar!
Med vänliga hälsningar,
Henrik
Hej!
Du verkar vara på rätt väg. Jag skulle nog investera minst hälften av likviderna inom kort och sen fortsätta med de vanliga månadsköpen. Trenden är upp och mycket ser fortsatt bra ut i ekonomin. Detta är ändå beroende på exakt vad du köper, nedsidan i nästa börsras är förstås större i konjunkturkänsliga aktier och tillväxtbolagen jämfört med preferensaktier. Investmentbolag som Lundbergs är dyrare än vanligt nu och för sådana innehav kanske du ska ta det försiktigare i, medan t.ex. Kinnevik inte rusat i kurs på samma vis.