Läsarfråga – Borde inte staten passa på att låna till negativ ränta?

Läsarfråga: Läste i di.se PM Nilssons artikel där han ganska klart förespråkar en ökning av upplåningen för staten i Sverige. Sverige kan låna till negativ ränta på 20 år och till en procent ränta på 70 år. Sverige har en relativt låg skuld på ca 20% av BNP för staten och ca 35% om man räknar med även kommunernas upplåning.
Såg liknande åsikter framföras i SVT förra veckan och läst samma trevare även i andra artiklar av ekonomer,ekonomijournalister och politiker.
Om vi lånar ex.vis 500 miljarder för att anställa tusentals fler sjuksköterskor/läkare/lärare/poliser m.fl. Inom offentlig verksamhet så bör det hjälpa till att förbättra välfärden. Vi kan även använda lånepengarna till att förbättra infrastrukturen,öka kvalitén på arbetskraften,hjälpa till att starta nya företag,stödja åtgärder för en bättre miljö,betala invandringens kostnader,subventionera bostadsbyggandet,m.m.
Detta kostar inte Staten något,tvärtom genererar det intäkter för staten i form av inkomstskatter, moms på inköp av material m.m.
Så vad talar emot att de politiska partierna kan ena sig om att ta dessa enorma lån,i princip alla partierna utom ev. SD bör kunna stödja dessa lån.
Vad talar emot att bankerna skulle vara emot detta,de kommer ju dessutom tjäna bra på att låna ut pengarna till byggfirmor,bolåneköpare,företag,m.m.
Blir det så etablissemanget kommer att försöka parera lågkonjukturen, försöka eliminera lågkonjunkturen?
Och varför vore detta fel på kort sikt?
På längre sikt ej bra för att man bygger upp bubblor med hjälp av billigt kapital i stället för att låta marknaderna se till att de livskraftiga företagen överlever,att man fortsätter att stimulera ett bidragssamhälle,att man fortsätter att tillåta en massinvandringen folk som det är oerhört svårt att integrera här,för att  nästa gång Sverige behöver låna blir säkert räntorna inte lika låga,för att alla lån ska ska betalas till ska.
Men detta är ju på ett antal års sikt,inte i närtid när dagens politiker och ekonomer styr och har sina löner.
Och hur ska vi investerare tänka med våra sparpengar,ska vi gå all in på Börsen och fortsätta köpa bostäder/hus eftersom de kommer bara att fortsätta gå upp p.g.a. alla statliga stimulanser.

Mitt svar:
Att låna billigt och investera är i grunden rätt om det handlar om privatpersoner och företag. Rent strategiskt tycker jag det är fel om stat och kommun lånar bara för att det går, inte verkligen behövs. Det ökar i så fall politikermakten och politiker är inga entreprenörer eller skickliga investerare. Detta oavsett politisk färg.

Som du skriver skapar det dessutom lätt finansiella eller andra bubblor om det satsas för mycket. Det kan det nog bli även på kort sikt och andra obalanser i ekonomin. Det finns i tider av låg arbetslöshet och utbildningssystem vars kvalité man kan diskutera inte så jättebra tillgång till arbetskraft.

Dessutom ska alla lån betalas tillbaka förr eller senare. Jag är skeptisk till att politiker är rätt folk att hantera många miljarder kronor. Annars vore det en intressant idé, att låna billigt med flera decennier i löptid (både ränteduration och kreditduration) och sen vid behov göra satsningar på infrastruktur och annat som ger intäkter och samhällsnytta.

Tyvärr är det inte mer pengar som bättrar välfärden alla gånger. Inom Polisen är det snarare de senaste omorganisationerna och annat som gör att det börjar bli brist på poliser. Att sen många inom blåljusyrkena förtjänar högre löner, visst, men effektivitet och personal som trivs och gör ett bra jobb kräver mer än pengar.

Lär dig mer om nudge – puffning

Nudge eller puffning - Alexander Noréns bok recenserar jag nu.

Nya recensionen i kategorin ekonomibok är Alexander Noréns bok Nudge. Den får som du kan läsa goda omdömen av mig.

Nudge heter på svenska knuffa eller puffning. Det olika vardagliga sätt att öka sannolikheten för folk att förstå, göra rätt och bli intresserade.

Jag gillar att få input inom det här området, kommunikation och beteendeekonomi. Det är rätt handgripligt och praktiskt och omsyrar vår vardag.

Preferensaktiernas nya villkor och avnoteringar

Sommarhalvåret har inneburit en tydlig påminnelse om att preferensaktier faktiskt kan bli inlösta till inlösenkursen och att man ska vara försiktig med att köpa preffar till högre kursen än den.

Mina favoritpreffar i nuläget kan du läsa om i förra veckans krönika på Privata Affärer.

På preferensaktiesidan med alla villkoren har jag ändrat följande under sommaren:
* Tre aktier har lämnat sammanställningen. Victoria Park Pref och Tobin Property Pref är avnoterade och Zeta Display ska avnoteras efter den 22 augusti 2019.
* Footway Pref har i enlighet med bolagsordningen sänkt inlösenkursen från 110 kr till 105 kr sedan i juni 2019.
* Akelius Pref har även de i enlighet med bolagsordningen sänkt sin inlösenkurs från 375 kr till 345 kr. Samtidigt överväger bolaget möjligheten att införa en D-aktie, vilket är som en preferensaktie med utan preferens. D-aktien lär ha lite högre direktavkastning som kompensation. Frågan är om de vill lösa in eller erbjuda preferensaktieägarna att byta till D-aktier.

Bland övriga uppdateringar på hernhag.se har lagt till Kindred bland halvårsutdelarna på sidan för er som vill skaffa er en utdelningsbombmatta.

Nu lanserar jag ett nöjesaktieindex

Efter att ha skapat en portfölj liknande ett tillväxtaktieindex drar jag nu igång ett nöjesaktieindex. Det blir en portfölj med samma regler fast med fokus mot nöjen av olika slag.

Dator- och konsolspel, samt ljudböcker och esport hör nog till framtiden. Kasinon och droger tyvärr också. Det här blir om du vill därmed ett sorts syndaktieindex. 🙂

Triggers för uppgångar är USA:s reglering av kasinomarknaden samt att datorspel blir allt vanligare i takt med att gamers inte slutar spela helt bara för att de blir äldre. Därmed blir det allt fler generationer som spelar. Varmare klimat gynnar Skistar som finns i snösäkra områden. Ljudböcker från Storytel blir allt vanligare.

Som före detta gamer och längdskidåkare gillar jag datorspelen och Skistar bäst i indexet. Sprit och betting är stora nöjesindustrier, men inga favoriter för mig rent subjektivt så att säga.

Även nöjesaktieindexet består av 15 bolag. Det blir årlig balansering av vikterna och max en aktie får lämna om året. Fokus är mot nordiska aktier och i första hand Sverige och här är bolagen:

Altia – finsk alkoholtillverkare
Arcus – norsk alkoholtillverkare
Better Collective – affiliate inom gambling
Evolution Gaming – leverantör av livekasinon
G5 Entertainment – utvecklar och säljer mobilspel
Kambi – leverantör av sportbetting
MTG B – esport
Paradox Interactive – utvecklar dator- & konsolspel
Raketech – affiliate inom gambling
Skistar – driver skidanläggningar
STG – dansk cigarrtillverkare
Stillfront – utvecklas dator- och mobilspel
Storytel – ljudböcker
Swedish Match – snustillverkare
THQ – utvecklar dator- och konsolspel

Det är 15 stabila och/eller lovande bolag inom olika nöjen. Direktavkastningen är högre än för tillväxtportföljen och troligen blir den genomsnittliga konjunkturkänsligheten lägre med det fylliga inslaget av alkohol, cigarrer och snus. Dagligvaror ska ju vara stabilt.

Jag har helt undvikit kasinooperatörer då det verkar vara en krånglig bransch. Nöjer mig med affiliatebolag och leverantörerna av gamblingtekniken.

Andra bolag som inte är med i indexet är Cloetta och Catena Media, som enligt mig helt enkelt inte går tillräckligt bra för att platsa i nuläget.

Mitt nöjesaktieindex kan du följa på Shareville om du är kund hos Nordnet.

Inom kort kommer det även upp en sida på hernhag.se med grafer och annat över utvecklingen för båda mina indexportföljer.

Uppdatering kl 15:20. Nu finns det en sida för aktieindexen med grafer över utvecklingen och största innehaven. Se hernhag.se/aktieindex.

Relativt stabil start för tillväxtaktieindexet

Mitt tillväxtaktieindex är en portfölj av 15 bra tillväxtbolag med fokus mot samhällsförbättring. Från starten den 12 juni har portföljen inte ändrats i värde lika mycket som jag hade förväntat mig.

På tre månader ser det bättre ut än vad det är, för tillväxtindexportföljen har bara funnits i 1,5 månader.

Från att som högst ha varit upp med 2,1 procent har indexet som synes tappat och är nu 0,55 procent ned från start. Bättre än storbolagsindex i alla fall, men jag vet inte om det är särskilt relevant som jämförelse.

På en månads sikt är det mer rättvist att jämföra.

Grafer ovan från Shareville. Spontant tycker jag att kursutvecklingen har varit oväntat stabil för att vara 15 tillväxtaktier i en period där börsen tappat.

Det är både aktier som fallit och som stigit i kurs, så det har jämnat ut sig. Cellavision är upp 17 procent medan Proact är ned 32 procent från starten den 12 juni 2019.

Tillväxtaktieindexet består av:
Beijer Ref – miljöteknik
BioGaia B – hälsa
CellaVision – hälsa
Fortnox – IT
Hexagon B – IT
Nederman Holding – miljöteknik
NIBE Industrier B – miljöteknik
Proact IT Group – IT
Probi – hälsa
Sectra B – hälsa
Swedish Orphan Biovitrum
Tomra Systems – miljöteknik
Veoneer SDB – IT
Vitec Software Group B – IT
Vitrolife – hälsa

Tillväxtaktieportföljer passar för de flesta som en liten del av ditt sparande. Bolagen är sådana jag tror på de kommande tio åren och utvecklingen hittills säger ännu väldigt lite om hur bra det är att bygga upp en aktieportfölj och förvalta den som ett index.