Lär dig börspsykologi för bättre aktieaffärer

Välkommen till min guide för dig som vill lära dig hantera börspsykologi. Våra tankar och känslor påverkar oss mer än vi tror i aktiesparande.

Ekonomi är en beteendevetenskap och får du panik spelar din kunskap ingen roll längre. Det värsta du kan göra i en börskrasch är att permanenta dina förluster genom att sälja för gott. Det finns bättre saker att göra för att klara börskrascher.

Eller ta det faktumet att finansiell stress sänker din IQ. Om de forskningsresultaten skrev jag lite om i boken Hitta tillgångarna som gör dig rik.

Både på och utanför börsen är därför det kanske viktigaste som finns att aldrig få panik. Starka känslor leder lätt till att vi tar för höga risker. Vi ska ha den typ av aktiesparande och den aktiestrategi som vi mår bra av.

Att hitta rätt aktiestrategier handlar därmed inte i första hand om att slå börsindex, utan om att du alls ska trivas med aktiesparandet och undvika de stora förlusterna. Du vill få en avkastning som är bra jämfört med den risk du tar och den mängd tid du lägger ned på börsen.

Olika känslor på börsen

”Ju mer jag lär mig, desto mer inser jag hur lite jag vet.”
— Sokrates

Börspsykologi kan innebära att du stressar upp dig efter att du handlat aktier. Det kan vara allt från att du köpt aktier precis innan en nedgångsfas eller att det efter ditt köp går upp så mycket att du ångrar att du inte köpte mer. Det kan också vara att du säljer aktier och kursen därefter går upp. Därför är börspsykologi viktigt.

Det är mänskligt att påverkas känslomässigt av börsen. Även om vi inte har investerat alls kan en lång börsuppgång stressa oss då vi ser hur vi står utanför och missar hela uppgången. Fear om missing out, FOMO, kallas det för på engelska. Rädslan för att stå utanför när alla andra tjänar pengar.

Enligt den klassiska teorin om den effektiva marknaden ska alla aktörer agera rationellt efter egenintresse. Därmed ska priserna styras av ny information, vilket förutsätter att alla får reda på all information samtidigt.

Det är sant att de flesta är det under den största delen av tiden, men inte alla hela tiden. Det finns alltid grupper av placerare som styrs av känslor i någon utsträckning.

Det är också sedan jag började med aktier på 1998-1999 min uppfattning att ekonomi är en beteendevetenskap mer än en matematisk. De stora kurssvängningarna runt millennieskiftet lärde mig det. Jag kände själv för egen del och såg hur stora delar av marknaden gick från eufori till panik under 2000-2002. Att komma ifrån starka känslor och hitta en aktiestrategi att hålla fast vid är en nyckel till framgång.

På 2000-talet har det successivt kommit allt mer forskning kring behavioural finance, vilket är psykologin och beteendet hos investerare. Till slut blev det viktiga området börspsykologi något akademiskt och vetenskapligt.

Marknaden må vara smart, rationell och bra påläst under majoriteten av tiden och i de flesta aktier, men nedanstående graf är sann.

De olika känslostadierna på en aktiemarknad. Rädsla, hopp och girighet. Det innebär olika typer av börspsykologi som du kan uppleva själv eller se hos andra.
De olika känslostadierna på en aktiemarknad. Rädsla, hopp och girighet. Det innebär olika typer av börspsykologi som du kan uppleva själv eller se hos andra. Under euforin är risken på topp och efter förtvivlan är möjligheterna som störst på börsen. Svårigheterna är bara att avgöra ungefär när det är, faserna kan vara olika långa. Källa till grafen står i bilden. 🙂

Som jag skrivit i Privata Affärer är eufori sista fasen i en uppgång. Precis som att accelererad uppgång är sista fasen innan en topp på börsen är en accelererad nedgång sista fasen innan en botten. Läs mer här om hur jag tänkte när jag den 12 mars 2020 skrev att börspsykologin indikerar att en botten var nära i börsraset.

På PA:s sajt har jag även skrivit om små mentala knep under ett börsras.

”Var rädd när andra är giriga och girig när andra är rädda.”

Warren Buffetts kända citat om börspsykologi börjar bli slitet med åren, men det kommer alltid att vara tänkvärt och klokt. Enda problemet är att du aldrig vet när marknaden är som mest rädd eller maximalt girig. Det är en bra strategi att försöka gå mot strömmen i extremlägena, men svår att använda rent taktiskt och praktiskt.

Mycket är vunnet om vi lär sig känna igen de olika känslorna på börsen och i möjligaste mån styr över de egna hjärnspökena i aktiesparandet.

Hernhags tips för bättre börspsykologi

Zooma alltid ut och titta på börsgraferna så du ser kursutvecklingen på minst fem och helst tio års sikt. Då ser du hur det alltid svängt och hur den senaste kursrörelsen kanske plötsligt ser mindre ut. De allra längsta trenderna är lättast att navigera efter, medan det kortsiktiga bruset kan skapa känslor som stress, oro, stormod, överoptimism, etc.

Se dina likvider som en krigskassa som utdelningarna fyller på. Det är en fördel både praktiskt och mentalt inför rekyler och kurssvackor. Hur stor kassa du behöver för att må bra av ditt sparande och hålla huvudet kallt är individuellt. Då får prova dig fram och räkna med att det tar flera år att hitta rätt fördelning och strategi.

Köp då och då och inte allt på en gång. I teorin är det mest lönsamt att köpa allt på en gång då börsen oftast ligger i uppåtgående trend och stiger sett över flera år. Att vi ändå bör sprida ut köptillfällena beror på att vi vill undvika risken för maximalt dålig tajming med hela kapitalet, för då riskerar vi att få panik eller åtminstone må så dåligt att vi säljer med förlust och inte vågar köpa tillbaka aktierna.

Din senaste handling på börsen styr ditt psyke på kort sikt. Med det menar jag att den senaste transaktionen styr oproportionerligt mycket av våra känslor och tankar.

Köper du aktier och kursen stiger blir du antagligen glad en liten stund, men frågan är om det är rationellt om du tänkt köpa mer aktier framöver. Ska du exempelvis månadsspara i Investor-aktier är det snarare en fördel om kursen inte stiger, så du kan öka ditt innehav till lägre kurser.

Omvänt när du sålt. Går det ned efter det känns det i sig bra, även om du bara sålde en liten del av dina aktier. Har du kvar det mesta av ditt aktieinnehav borde du istället känna glädje om det stiger, inte om det går ned.

Jag vill minnas att Warren Buffett sagt någon gång att alla som inte ska nettosälja aktier ska hoppas på tråkig börs eller nedgång tills de köpt färdigt.

Använd det faktum att sista handlingen styr psyket till din fördel. Har du svårt att sova om natten, sälj då lite grann av ditt innehav så mår du förhoppningsvis bättre. Rusar ditt favoritbolag i kurs innan du köpt, så köp åtminstone en jätteliten post med aktier så du har någonting att glädja dig åt ifall det fortsätter upp.

Min poäng är att även små transaktioner kan påverka våra psyken.

Stå utanför folksporten att tro att den ultimata börstoppen är kommen. Ofta är den inte det ens på kort sikt, men på tio års sikt har du statistiskt sett 99 procent chans till positiv avkastning på Stockholmsbörsen. Mer intressant statistik om börsen finns här.

Börsindexet Dow Jones Industrial Average från år 1900 till 2016. Många gånger har det ropats ut och spekulerats i att nu är toppen nådd. Alltid har det förr eller senare varit fel. Låt dig inte dras med i den börspsykologin.
Börsindexet Dow Jones Industrial Average från år 1900 till 2016. Många gånger har det ropats ut och spekulerats i att nu är toppen nådd. Alltid har det förr eller senare varit fel. Låt dig inte dras med i den börspsykologin. Zooma istället ut och se all utveckling över många år, så du kommer ifrån kortsiktigt brus och känslor.

Tre tänkvärda lärdomar från Pengars Psykologi

Boken Pengars Psykologi är som jag skriver i min bokrecension lättläst och full av konkreta exempel som vi kan lära oss av. I klippet nedan kommer tre lärdomar som översättaren Ludvig Rosenstam Åhman även tipsade om i Börspanelen del 7.

1 Investera brett och långsiktigt. Ett fåtal bolag och ett fåtal av deras produkter står bakom majoriteten av avkastningen på börsen. Kursuppgången kan dessutom komma under ett fåtal dagar.

2 Ha en aktieportfölj med riskspridning som du klarar av att ha genom olika kriser. Historia är inte en bra guide för framtiden för då utgår vi från att det inte blir unika händelser även i framtiden.

3 Riskera aldrig att ruinera dig. Även om sannolikheten är 95 procent ska du inte satsa allt. Ränta på ränta-effekten tar tid men blir mycket kraftfull i längden och du vill inte bränna dig så du går miste om den.

Läs mer om boken hos förlaget.

Tips från Börsens Psykologi och 101 tankar om aktier

”Placerare är sina egna värsta fiender genom att vara för optimistiska eller för pessimistiska till aktier vid helt fel tillfällen. De flesta investerare inser inte hur mycket psykologi påverkar investeringsbeslut. Det gäller både privatinvesterare och professionella aktörer”. Det säger Lars-Erik Boström i podden.

Din upplevda risk är låg nära en börstopp trots att marknadsrisken ökat. Tvärtom nära botten i en börskrasch upplever vi risken som hög trots att marknadsrisken egentligen minskat.

Bry dig inte om ditt inköpspris, för då riskerar du att behålla förlustaktier för länge och sälja vinnaraktierna för snabbt.

Titta inte för mycket mot det som redan har haft bra avkastning, utan mer mot det som kan ge avkastning.

Börsens Psykologi kan du läsa mer om hos Sterners Förlag.

En annan bok inom börspsykologi är 101 tankar om aktier som jag recenserar här. Båda böckerna går igenom många olika börspsykologiska effekter och saker att tänka på.

En bra poäng i 101 tankar om aktier är att hög risk betyder att utfallen får stor variation. Däremot finns ingen linjär koppling mellan hög risk och hög avkastning. Boken kan du läsa mer om hos Sterners Förlag.