Kategori: Aktietips & analyser

Fastighetsbolaget SBB bjuder 7,94 kr per D-aktie i bolaget och satsar på inlösen och avnotering av den. Budet motsvarar substansvärdet per aktie vid halvårsskiftet 2026, men det är enligt mig ändå rätt snålt då det innebär ett så lågt pris att det ger en direktavkastning på höga 25 procent.

D-aktier är generellt sett ett aktieslag som ger hög och fast utdelning, men förstås utan garanti. Risken är generellt sett högre än för preferensaktier, som har bättre företräde till utdelning.

SBB:s inställda utdelning på D-aktierna summeras till: 5 kr:
”SBB har sedan 2024 inte lämnat någon utdelning på sina stamaktier, vilket innebär att den ackumulerade höjningen av utdelningsbegränsningen för D-aktierna vid utgången av tredje kvartalet 2026 uppgår till fem (5) kronor.”
(Källa SBB)

Ett högt bud? Erbjudandet på 7,94 kr per d-aktie, alternativt 1,567 B-aktier. Därefter obligatorisk inlösen.
Budet motsvarar den ackumulerade utdelningen på 5 kr per aktie plus nästan 3 kr till. SBB D steg 37 procent på nyheten och budpremien jämfört med aktiekursen är 45 procent.

Ett lågt bud? Räknar vi 2 kr om året i utdelning är det 25 procent av budet på 7,94 kr per aktie. Det motsvarar rent teoretiskt en direktavkastning på 25 procent. Det låter misstänksamt lågt och avspeglar den höga risken.

SBB har svårt att alls ge aktieutdelning och en mycket hög direktavkastning är rimlig. Frågan är bara hur hög. Nästa utdelning från SBB kommer kanske om 3-5 år eller vad som helst.

Vad säger marknaden? Att aktiemarknaden handlar SBB D 3-5 procent under budkursen innebär att man nog räknar med att budet går igenom och att SBB D försvinner. Det vore bra för bolaget, men ingen stor tröst för alla som ägt aktien sedan introduktionen 2019 som skedde till teckningskursen 31 kr per aktie.

Vad tycker Hernhag? 15-20 procent i direktavkastning vore mer rimligt om man har utgångspunkten att SBB är välskött och kommer att få bra kassaflöden framöver. Då pratar vi om 10-13 kr per D-aktie i bud. Jag tycker budet är snålt, men inte helt orimligt.

Rekommendation: Sälj eller var beredd att sälja innan stämman. Ett nej på extrastämman som är inplanerad till den 23 oktober 2026 riskerar att få kursen att falla igen.

Flera stora D-aktieägare har gått ut i media och varit negativa till budet. D-aktieägarna har 4 procent av rösterna av de utestående aktierna, men kan som jag förstår det ändå säga nej om mer än 1/3-del av d-aktieägarna på stämman röstar nej. Det är tveksamt att de långsiktiga d-aktieägarna röstar ja till 2/3-delar och då stoppas erbjudandet och d-aktiekursen faller då ner mot gissningsvis 6 kr.

Detta är ett förtydligande till det jag skrev om SBB i aktiechatten hos Privata Affärer.

Estea Omsorg har lämnat halvårsrapport och jag har fått svar på mina frågor från förvaltarna i danska Thylander. Samma dag som de svarade kom Estea med nyheter om just utdelning och ränta.

Ränteutbetalning är på väg. 2026 innebar ingen ränteutbetalning i augusti som under 2025, men tydligen är en utdelning på väg från SlättöCore+ och därmed kan Estea betala ut ränta till oss som äger kapitalandelsbevis.

Jacob Holmgaard Andersen, Manager på Thylander:
– Regarding the Slättö distributions, and consequently the interest payments, Slättö currently expects to make a distribution this month. As soon as we receive the formal distribution notice, we will issue a press release.

Enligt pressmeddelandet senare samma dag beräknar man att utbetalningen ska ske till Estea Omsorgsfastigheter AB den 21 september 2026, vilket innebär att 90 procent av det kan betalas ut till oss andelsägare efter det.

Estea ska äntligen avvecklas i början av 2029. Det är i alla fall förväntningarna i nuläget, vilket i praktiken lär innebära att andelarna i SlättöCore+ ska säljas innan det. Gissningsvis sker det redan under hösten 2028.
– The current expectation is that the fund will be wound up in Q1 2029.
Det stämmer med de uppgifter om 2027-2030 som lämnats tidigare.

Substansrabatten är fortsatt stor. Det är nästan misstänksamt stor substansrabatt, men fastighetssektorn är ratad på börsen just nu och många andra större bolag har också billiga aktier. Vid halvårsskiftet:
NAV: 52,9
NAV inklusive upplupen ränta: 62,4
Med en marknadskurs på 23-30 procent av det nominella värdet är det över 50 procents substansrabatt med de tidigare inställda ränteutbetalningarna inräknade.

Hur gör Hernhag? `Jag behåller, men funderar på att öka. Frågan är bara om det är särskilt bråttom.

I portföljen för månadssparande börjar jag nu återigen månadsspara i investmentbolaget Latour, som borde ha fallit färdigt snart. Samtidigt slutar jag att månadsspara i Axfood. Detta i mitt ISK hos Levler, där jag kan månadsspara samma belopp i alla tio aktierna samtidigt.

Gamla aktien: Axfood-innehavet får ligga kvar, för kursen är ganska nära nivåerna 220-240 kr där den brukar vända upp. Aktien ser ut att ligga i någon form av ett stort så kallat konsolideringsintervall.

Nya-aktien: Latour ligger samtidigt i en fallande kurstrend, så det behöver inte vara bråttom att flytta kapitalet dit. Att månadsspara sprider ut köptillfällena så mycket att det är lika bra att börja. Latour har även de fallit till nivåer där de bottnat tidigare, 170-200 kr.

Jag väntar därför inte hur länge som helst på Axfood. Jag slutar månadsspara direkt, men säljer inte och flyttar kapitalet redan nu. Latour får månadssparandet så länge.

Alternativ till Axfood: Samtidigt känns dagligvarukollegan AAK långsiktigt klart mer lockande än Axfood, även om AAK har lite mer konjunkturkänslighet är utdelningsandelen lägre, utdelningstrenden stabilare uppåt plus att återköp genomförs.

Dessutom har AAK en långsiktigt klart tydligare tillväxtprofil med målet att i genomsnitt öka rörelsevinsten 10 procent om året. Det är frågan om och när det målet nås igen, men borde vara en möjlig ambition att nå.

Kommer konjunkturen i gång flyttar jag kvarvarande kapital i Axfood till främst Latour, som är ett kvalitetsbolag jag månadssparat i tidigare och är mer konjunkturkänsligt.

Somliga av er kanske inte sålde allt i Latour senast, utan istället har behållit. Då blir det att bara börja månadsspara där om du vill göra som jag.

Sammantaget gör jag lika i Utdelningsfavoriter by Hernhag som i min stora utdelningsportfölj (där jag inte månadssparar), att jag i dagligvarusektorn satsar allt på AAK istället för Axfood.

Jag stötte ordet moneymaxxing i mitt flöde nyligen och det påminner om sparsamhet och FIRE, fast är ändå en ny företeelse i sig.

Definitionen av moneymaxxing: Att behandla sin privatekonomi som ett dataspel och systematiskt maximera både sina inkomster och sin sparkvot för att snabbast möjligt bygga största möjliga förmögenhet.

Låter ordet det bekant? Begreppet bygger på samma språkliga trend som looksmaxxing och brainmaxxing – nätfenomen främst från sociala medier och forum TikTok och Reddit. Där tar man ett vanligt livsområde och behandlar det som ett dataspel. Målet är då att optimera sin statistik eller ”stats” till den absoluta gränsen.

Vi som inte längre är lika unga som vi en gång var 🙂 ställer kanske frågan om moneymaxxing verkligen handlar om något nytt, eller är det bara klassisk ekonomisk filosofi i ny förpackning. Nyttomaximering pluggade jag redan på Högskolan Dalarna i slutet av 1990-talet. Att spara järnet under en viss period är heller inget nytt.

Vad innebär moneymaxxing i praktiken?

I grunden handlar moneymaxxing om att ta en analytisk och aggressiv inställning till sin privatekonomi. Det handlar inte bara om att spara lite pengar, utan det är en livsstil där varje krona, utgift och inkomstkälla granskas.

Det påminner mig om sparkvoten, som visar hur snabbt vi kan bli rika. Här är målet inte alltid lika långsiktigt.

En typisk moneymaxxer fokuserar på några tydliga saker:

• Aggressiv inkomstoptimering: Att inte nöja sig med en vanlig 9-till-5-lön, utan ständigt bygga inkomstströmmar vid sidan av (extraknäck, frilansuppdrag, e-handel). Gärna mer eller mindre passiva inkomster.
• Extrem sparsamhet: Att systematiskt spåra och kapa varje form av finansiellt läckage i vardagen.
• Investeringsfokus: Att låta pengarna arbeta så hårt som möjligt dygnet runt.
• Vardagshacking: Att optimera allt från matinköp av billigaste proteinkällan per gram till boendekostnader för att maximera sparkvoten.

Moneymaxxing jämfört med Nationalekonomi och FIRE

Här är skillnaden på FIRE (tid, frihet) och Moneymaxxing (prestation och status) via den bild jag bad Gemini generera:

Konceptet är som du ser inte särskilt revolutionerande. Det är i princip en modern hybrid av två för ekonomer välkända begrepp:

1. Nationalekonomins nyttomaximering Inom nationalekonomin antar vi att konsumenten vill maximera sin nytta givet sin budget. Skillnaden är vad som räknas som nytta. Medan en nationalekonom ser att en dyrare kopp kaffe kan ge nytta i stunden, ser moneymaxxing-kulturen ofta den sparade och investerade kronan som den ultimata nyttan.

2. FIRE-rörelsen (Financial Independence, Retire Early) Moneymaxxing delar målet om ekonomisk frihet med FIRE-rörelsen, men mentalt skiljer de sig åt:

• FIRE handlar om tid och oberoende – att spara hårt för att sluta jobba tidigt och leva ett enklare liv.
• Moneymaxxing handlar mer om ackumulering, status och prestation. Att sluta jobba är ofta sekundärt; att bygga kapital och maximera sin inkomst ses som själva spelet man vill vinna.

Faktor	FIRE-rörelsen	Moneymaxxing
Primär drivkraft	Frihet från arbete / Tidskontroll	Maximera förmögenhet & inkomst
Bästa verktyget	Hög sparkvot & indexfonder	Side hustles (extraknäck) & inkomstskalning
Tidshorisont	Långsiktig (10–20 år)	Kortsiktig/Medellång (”mala på hårt nu”)
Filosofi	”Hur mycket behöver jag för att vara fri?”	”Hur mycket kan jag teoretiskt nå?”

Varför har ordet blivit populärt just nu?

Det finns tre tydliga anledningar till att begreppet blivit vanligt på sociala medier:

• Gamification: Yngre generationer kan se privatekonomi som ett spel. Att ”maxa sina stats” gör sparande roligare och mer visuellt.
• Ekonomisk osäkerhet: I en tid med hög inflation och tuffare bostadsmarknad känner många unga att de måste ”överprestera” ekonomiskt för att nå samma standard som tidigare generationer.
• Algoritmdriven kultur: Innehåll som visar extrema resultat och ”hustle culture” premieras av algoritmerna som styr vad som visas på TikTok och på YouTube.

Även här kan optimeringen gå för långt

Att ta kontroll över sin ekonomi ger stor trygghet, men moneymaxxing har precis som vanlig hederlig sparsamhet och riktigt hög sparkvot en tydlig fälla. När optimeringen går till överdrift riskerar livet att bli torftigt och trist.

Om varje fika med en vän eller varje fritidsintresse mäts i exempelvis förlorad avkastning på börsen, har man missat att vi måste kunna njuta av resan mot målet. Inte enbart stirra oss blinda mot det vi siktar mot och drömmer om.

Jag fick själv tidigare arbeta med att hitta balansen mellan mitt nuvarande jag och mitt framtida jag, så att jag pengamaximerade lagom hårt.

Starlink bygger snabbt ut sin Direct-to-Cell-teknik för att erbjuda mobiltelefoni och data direkt till vanliga smarttelefoner, utöver sitt traditionella satellitbredband. Utvecklingen kan faktiskt netto gynna de stora teleoperatörerna Tele2 och Telia.

Det är främst i glesbygd och täckningsskuggor som Starlink förändrar spelplanen. Eftersom Starlink saknar egna mobila frekvensband måste de ingå partnerskap med befintliga operatörer. Konkurrensen hårdnar för stationärt mobilt bredband i glesbygd, men för sömlös mobil mobiltäckning blir Starlink snarare en underleverantör i rymden.

Den stora fördelen för Telia och Tele2 är att de på lång sikt kan minska sina dyra investeringar i olönsamma mobilmaster i glesbygden och stärka sina kassaflöden. För att det ska bli verklighet krävs dock att PTS godkänner att rymdbaserad täckning uppfyller kraven på tillförlitlighet, kapacitet och krisberedskap, samt att framtida licensvillkor anpassas.

Drivkraft	Påverkan på Tele2 / Telia	Påverkan på Bahnhof
CapEx / Investeringsbehov	🟢 Sjunker (Högre fritt kassaflöde)	⚪ Oförändrat
Driftskostnader (OpEx)	🟢 Sjunker (Färre master att underhålla)	⚪ Oförändrat
Prissättningsmakt (ARPU)	🔴 Viss press (Täckning blir en råvara)	⚪ Oförändrat
Nya intäktsströmmar	🟢 Tilläggstjänster (Satellit-roaming)	⚪ Ingen
Långsiktig aktieeffekt	📈 Övervägande positiv	➖ Neutral

Anledningen till att Starlink inte kan konkurrera med Bahnhof och andra fibertjänster i storstäderna handlar om ren fysik och kapacitet. Satellitbredband har en begränsad mängd bandbredd som måste delas av alla användare inom en stor geografisk satellitcell. I tättbefolkade områden blir det därför snabbt trångt i rymdnätet, samtidigt som fast optisk fiber levererar nästintill obegränsad datakapacitet, lägre svarstider (latens) och väderoberoende stabil koppling till ett betydligt lägre pris.

Starlink är en räddning för obygden, men helt chanslöst mot fibernäten i städerna.

Här är en vacker bild på det det hela, gjord på mitt kommando av Gemini.

Så gör Hernhag med aktierna

Bahnhof är under uppköp och så här gör jag med de aktierna tills vidare.

Mitt stora innehav Tele2 B behåller jag tills vidare i oförändrad storlek. Priskonkurrens finns på fler håll än från Starlink, men sett över många år lär det bli lägre capex (investeringar) via rymdbaserad täckning.

Med ny storägare och hårt fokus mot kassaflöden och lönsamhet ser det rätt ljust ut, även om hela fria kassaflödet delas ut och vi får se om utdelningen kan höjas något mer eller om den sänks något våren 2026.

Långsiktigt låg tillväxt för Tele2 och Telia, men det är stabila kassakor. Jag är också rätt nöjd kund hos Tele2.

Amerikanska SpaceX som äger Starlink och mycket annat är ett spännande tillväxtbolag, men jag vågar inte investera där i nuläget. Mycket svårvärderat fall.

Jag kom in på detta ämne i aktiechatten hos Privata Affärer och ville utreda och förtydliga vad som gäller med sektorns utveckling. Chatten kan du läsa gratis som inloggad hos PA, men allt annat som jag och analytikerna skriver om aktier finns för prenumeranter. Via min rabatt kan du läsa även det för en billig peng.