Blir det aktieras och källskatt för Nordea efter flytten till Finland?

Nordea flyttar huvudkontoret till Finland, som blir bankens nya skatterättsliga hemvist. Det påverkar både indexvikter och källskatten.

I samband med det kommer antalet aktier som ingår i Stockholmsbörsens index att minska rejält, vilket enligt Peter Malmqvist på Aktiespararna kan leda till ett aktieras. Detta då de svenska förvaltarna som följer index måste sälja medan de finska kanske inte kommer att köpa i samma utsträckning.

Jag tror att det i värsta fall blir ett hack i kurvan i 1-2 dagar när Nordeas aktie och därmed vikt i index ändras. Sen återgår kursen troligen till det normala igen. Många kommer nog att vara redo att köpa för att utnyttja det säljtryck som kan komma och de som vill sälja av andra skäl gör det nog innan.

För en långsiktig investerare är det här inget att lägga särskilt mycket energi på.

För dig som har ISK eller KF kommer det att dras källskatt från utdelningen som du får av Nordea. Källskatten på 15% utgör 1 procentenhet av direktavkastningen på ca 7 procent.

I KF får du (om du har din kapitalförsäkring i en välskött bank) tillbaka källskatten automatiskt senast inom 2-3 år.

I en ISK får du också tillbaka källskatten, men har du stora bolån och därmed räntekostnader som ger dig underskott av kapital när du deklarerar finns det ett tak på 500 kr för hur mycket källskatt du kan få tillbaka. Det kan därför vara värt att sälja och köpa tillbaka aktierna i en KF.

Undantaget är om Nordea gör som ABB, nämligen ett ”särskilt utdelningsförfarande” där aktieägare med skatterättslig hemvist i Sverige ändå kan slippa källskatt på utdelningen från det utlandsregistrerade bolaget.

Livet som fri enligt Farbror Fri

Jag och Farbror Fri har intervjuat varandra om spartips och ekonomisk frihet. Farbror Fri heter egentligen Oskar och blivit ekonomiskt fri i relativt ung ålder via smart leverne och effektivt sparande.

Vi ställde samma fem frågor till varandra. Nedan är mina frågor i svar och hans svar i ej svärtad text.

Att hitta en balans i livet är viktigt. Var går gränsen mellan att vara sparsam och snål?
Motsatsen till sparsam är slösaktig medan motsatsen till snål är generös. Som jag ser det är det mycket lättare för den som är sparsam att vara genuint generös inte bara med sina pengar men ännu viktigare med sin tid och sin uppmärksamhet.

Vilka är dina bästa spartips?

  • Hitta din plats på jorden och lev sedan lokalt på den platsen och lägg så lite tid och pengar som möjligt på transporter.
  • Skaffa ett ändamålsenligt men inte onödigt stort eller dyrt boende
  • Laga mat från grunden och i säsong
  • Res sällan men var borta länge
  • Tro inte av slentrian att dyrare alltid är bättre

Vad är bästa strategin för att investera sparkapitalet?
Min personliga uppfattning är att det största hotet mot bra investeringar är vår egen psykologi. Det är jobbigt att se sina investeringar minska i värde och det är jobbigt att köpa efter en lång uppgångsperiod. Därmed så är det min övertygelse att det för de flesta är bra att investera ett fast belopp månad för månad under långa tidsperioder. För de allra flesta så innebär investeringar exponering mot aktier via direktägande eller fonder men för den som har ett intresse i den riktningen kan även fastigheter vara intressant speciellt om man gillar att lägga lite tid på renovering och underhåll.

Ska man boosta inkomsten eller dra ned på kostnaderna för att kunna få kapital nog för att bli ekonomiskt fri?
Det finns ingen motsättning och det går förstås bra att jobba parallellt i båda ändarna. Dock så tror jag att de allra flesta kortsiktigt kan få betydligt mer effekt genom att se över kostnaderna. Man får också större effekt av eventuella extra inkomster om man först tätat hålen i ekonomin innan man börjar pumpa in mer pengar.

Vad ska man göra och hur ska man räkna för att veta att man verkligen är ekonomiskt fri livet ut?
Den viktigaste frågan att ställa sig är: hur mycket pengar behöver vi årligen för att leva det liv vi vill leva? Om du kan leva gott på en mindre summa så behöver du betydligt mindre pengar för att vara ekonomiskt fri. I vårt eget exempel så kan vi leva bra på 240 000 kr om året och utifrån den så kallade 4% regeln så behöver vi då 25 ggr detta i kapital dvs 6 miljoner för att kunna känna oss relativt säkra på att pengarna ska räcka resten av livet. Dessa 4% kan komma från aktieutdelning men även övrig avkastning från investeringarna i form av värdeökning. Den så kallade 4% regeln ska ses som en tumregel är en bra utgångspunkt att utgå ifrån. Vissa vill känna sig mer säkra och räknar hellre på 3% medan andra är beredda att ta lite mer risk och kanske kan tänka sig att ta ut 5% per år.

Inga fler stora frågelådor

Frågelåda
Frågelådan. Foto: Mimmie England.

Jag känner att jag inte orkar eller hinner eller vill lägga upp fler blogginlägg med 5-10 frågor och svar. Det här blev därmed det sista av sitt slag. Framöver blir det möjligen enstaka undantag som troligen är i form av en fråga med ett utförligare svar. Jag vet i nuläget inte riktigt vad som är bäst.

Som jag skriver på sidan Anlita eller fråga mig föredrar jag numera att du frågar mig i aktiechatten jag har hos Privata Affärer om fredagarna kl 10.

I andra hand kan du skriva dina frågor som en kommentar till något blogginlägg och eller sida här på hernhag.se. Det blir då i vart fall administrativt lättare för mig jämfört med att jag får frågorna i mejlen och sen gör ett blogginlägg i stilen Q&A och Frågelåda och allt vad jag kallat det.

Köpa a-aktien eller b-aktien?

Frågelåda
Frågelådan. Ni sajtbesökare frågar, jag svarar. Foto: Mimmie England.

Fråga: Rekommenderar du att jag köper A eller B-aktier i Investor? Eller ska jag köpa både och?
Svar: Investor A handlas tillräckligt mycket för att vara bra men är i regel lite billigare än Investor B. Se även min sida Köpa a-aktien eller b-aktien.

Fråga: Jag har Kinnevik aktier och undrar om jag får 18 kr/aktie i extra utdelning eller får jag MTG aktier? Hur många MTG aktier får jag i såfall? Vad händer med Kinneviks kurs, sjunker den då med 18 kr. ? Då blir det väl ett nollsummespel?
Svar: Du får 0,05 MTG-aktier per Kinnevik-aktie. Hur mycket det är värt beror på kursen i MTG, men ungefär 18 kr per aktie lär det bli. Kinnevik-aktien lär falla med det beloppet när aktien handlas exklusive utdelningen. Utdelningar är ett nollsummespel från dag ett till dag två, men övertid lönar det sig i takt med att bolagen tjänar in kapital till nya utdelningar eller att som i detta fall värden kan frigöras via en avknoppning.

Fråga: Diverse småbanker erbjuder väldigt höga räntor jämfört med storbankerna. Skillnaden består i att de inte har någon insättningsgaranti. Hur stor är risken egentligen att man ska bli av med sina pengar? Hur ofta händer det att en sådan bank inte kan fullgöra sina åtaganden?
Svar: Det har hänt då och då. Riskerna är i regel svåra att avgöra, så undvik konton utan insättningsgaranti.

Fråga: Vad tror du om Soltechs aktie på lång sikt?
Svar: Soltechs aktie är en hygglig chansaktie, men det har ännu inte ens börjat tjäna pengar.

Fråga: När man ska göra en aktievärdering, kan man då använda nyckeltalen som finns på nätbankernas aktiesidor? Dessa nyckeltal är ju framräknade på årsrapporten eller senaste kvartalsrapporten. Då är ju inte siffrorna man räknar på dagsaktuella! Måste de inte vara det? Går det att få tag på dagsaktuella siffror och hur i så fall? Hur gör finansinstitut och fondbolag när de gör aktievärdering? Använder de senaste rapportens siffror, eller får de tag på dagsaktuella siffror?
Svar: Börsbolagen redovisar sina siffror kvartalsvis och det är det aktuellaste som finns tillsammans med aktiekursen.
Det går också att använda analytikernas prognoser för helåret om man kan få tag i de uppgifterna och litar på att prognoserna är bra. Fonder och institut tittar nog både på senaste rapporterade siffror och prognoser för framtiden.

Fortum och Sampo – två finska kassakossor

Sampo

Mitt finska innehav Sampo har fallit från 48 euro till 42 euro sen toppen i januari. En anledning är deras ägarpost i Nordea, som inte alls är bästa banken. Inte ens bästa storbanken. Å andra sidan kan nedsidan inte vara så stor då direktavkastningen är 8,2 procent för Nordea och 6,2 procent för Sampo.

Några utdelningshöjningar att tala om ska vi inte räkna från Nordea, men en fet kassako kan de nog fortsätta att vara. Hoten är fin tech, bolåneutmanare samt en eventuell bostadskrasch om kursnedgången håller i sig på den marknaden. Besparingsprogrammen och flytten av huvudkontoret sänker å andra sidan kostnaderna. Sammantaget litar jag mer på Nordea som bolag än H&M, då Nordea och storbankerna var ute i god tid med att minska på kontorsytor och anpassa sig.

Trenden är fel för aktien Sampo, men för oss långsiktiga är det behåll eller möjligen öka som gäller. Bråttom att köpa mer när MA200-dagars är nedåt är det sällan, men försäkringsbolagen som utgör större delen av Sampo är saker jag gärna äger som en försvarsspelare i portföljen.

I mitt andra finska innehav Fortum pekar trenden däremot uppåt sedan förvärvet av halva Uniper. Det ändrar verksamheten och kapitalstrukturen en hel del, men sätter sprätt på den stora nettokassan som Fortum haft sedan de sålde elnäten i Finland och Sverige. Samtidigt närmar sig elbilarnas och elhybridernas tid, men torka och kärnkraftsmotstånd annat gör det svårt för elproducenter. Fjärrvärmen är däremot inte beroende av omvärlden på det viset, att elda sopor känns stabilt och innebär ofta hälftenägda lokala monopol. Bra grejer att äga det liksom sopsorteringen.

Värderingen börjar komma upp i Fortum, men direktavkastningen på 5,5 procent är ändå hyfsat högt. Så länge kurstrenden är uppåt och aktien håller sig över MA200-dagars behåller jag det mesta av mina aktier.

Vi ska komma ihåg att Fortum toppade i kurs vid 20-21 euro redan 2014-2015 och det kanske blir så igen. Högt elpris betyder ofta lite vatten för vattenkraften att göra el av, så det jämnar ut sig lite.

På nivåer runt 20 euro kan du lätta på kortsiktigt innehav, funderar själv på att göra det. Sälja av helt gör jag om aktien faller under MA200. Jag vill inte följa med ner igen i kurs igen.

Jag började köpa Fortum-aktier 2009 och ökade så sent som 2016. Höga 6-8 procent i direktavkastning årligen under tiden och nu kursuppgång smakar bra, men energibolag har ingen pricing power utan är helt beroende av marknadspriser på det de säljer och det är på både gott och ont.