Frågor & Svar om Sparande-arkiv

Därför svarar jag inte på din fråga på aktiechatten

Aktiechatten med Hernhag

I en vanlig aktiechatt om fredagarna hos Privata Affärer svarar jag på 20-25 frågor. Jag tror genomsnittet är 23 frågor på chatt, vilket motsvarar drygt 2 minuter per svar.

Jag svarar på det jag hinner och kan på en timme och det är alltid ett gäng frågor som jag inte kan svaret på. Det kan handla om allt från för mig okända bolag till frågor om vissa fonder eller händelser i ekonomivärlden som jag inte kan tillräckligt mycket om.

Dessutom är tiden mycket knapp då det kommer många frågor. Till exempel fredag den 13 september 2019 inför börsnoteringen av EQT räknade jag till 96 obesvarade frågor när aktiechatten stängde kl 11. Moderatorn skickar dessutom inte över alla frågor till mig, utan gallrar först.

När jag ändå skriver om aktiechatten vill jag nämna att det aldrig är jag som sätter rubriken när chatten läggs ut som en artikel på sajten. Det är den person som är redaktör för dagen på PA:s webb som sköter det. Om någon undrade.

Frågelådan sommaren 2019 – Strategier, portföljer, preffar, Clas Ohlson och solenergi

Vissa sparare och investerare mejlar mig istället för att fråga på aktiechatten jag kör hos Privata Affärer. Jag hinner varken svara utförligt på de frågorna eller på alla som ställer frågor i aktiechatten. Vill du ha utförliga svar får du köpa strategirådgivning av mig.

Här kommer mina korta svar på sommarens mejlfrågor, i den mån det passar och går att ta med här i min lilla frågelåda.

Fråga: Hur ser du på Sdiptech Pref? Jag vill köpa en större post i min portfölj och äga 1-2 år.
Jag tycker Sdiptech Pref är utmärkt runt 105 kr eller lägre. Just nu väl dyr. Kanske förblir den och andra preffar dyra, kanske inte.

Fråga: Jag brukar följa din chatt varje fredag och provar att ställa en fråga om det amerikanska läkemedelsbolaget AbbVie, det har en utdelning på över 6% och verka ligga på en rätt måttlig kursnivå idag – vad tror du om potentialen för bolaget? Hög risk?
En stor fusion och utgående patent pressar värderingen. Långsiktigt kanske det vänder och direktavkastningen lockar nu.

Fråga: Totalt har jag 23 aktier varav ca en tredjedel ligger på minus! Vad rekommenderar du: sitta still i båten/sälja rubbet/sälja förlustaktierna/annat alternativ?
Är din strategi långsiktig ska du hålla fast vid den och behålla. Sälj en aktie bara om det även ur ett mångårigt perspektiv börjar mörkna för ett bolag.

Fråga: Bra artikel om preffar. Har själv ca 35% i min portfölj. För mycket? Sålde av lite Klövern efter uppgång och funderar på flera Alm istället. Vad är din uppfattning om Alm?
35% tycker jag är för mycket för att vara i preffar.
Alm Equity är sammantaget bästa bostadsutvecklaren, i alla fall om vi talar om preffar. Med det sagt är det fel bransch just nu, så inget jag rekommenderar.

Fråga: Vad tror du om bolaget Soltech energy Sweden?
Soltech har en lite knepig bolagsstruktur och affärsmodell. Annars spännande bolag.

Fråga: Jag undrar hur jag ska göra för att hålla isär olika ”portföljer”. Skapar jag flera olika depåer för de olika portföljerna? Eller har jag en depå och håller isär portföljernas innehåll och utveckling på annat sätt? Har du något tips på hur jag gör det på ett smart sätt isf?
Det är oerhört lätt att via en nätmäklare skapa ett till ISK för att ha en särskild portfölj där. Ha gärna en portfölj per depå så att säga, det är troligen det lättaste.

Fråga: Jag är rätt ny med aktier och har fastnat på det här med när man ska sälja av aktierna? Om jag köper in mig kontinuerligt i stora stabila bolag inom olika branscher och min sparhorisont är 15 och kanske 25 år för mina innehav, varför ska jag sälja av mina aktier under tiden? Är det mer för kortsiktigt sparande i mindre bolag som det är viktigt att undvika dippar och börskrascher?
När du ska sälja beror helt på din strategi och vad vi pratar om för bransch och kursrörelser. På så många år finns ingen anledning att du ska hoppa från en aktie till en annan månadsvis eller ens årsvis. Det är svårt att tajma marknaden, så till en början ska du inte försöka med det utan köpa då och då och behålla.

Fråga: Hur kan Clas Ohlson ge en utdelning på 6.25 kr när vinst per aktie är 1.13 kr? Lotta Lyrå säger att utdelningspolicy är hälften av vinsten. Nettovinst är endast 72 miljoner för 18/19. Avråder du fortfarande från köp?
Det är engångsposter med och drar ned vinsten, antar jag. Utdelningen på 6,25 kr per aktie bestämde de för omkring ett par år sedan att de skulle hålla i tre år. Det är till och med Clas Ohlsons verksamhetsår 2019/2020. Därefter får vi se vad de gör med utdelningen, troligen sänks den. Jag avråder fortsatt från aktien, det är ingen lockande bransch helt enkelt.

Fler tips:
* Se även min aktieskola för nybörjare om du inte redan gjort det.
* Mer avancerade placerare är välkomna att anmäla sig till Hernhags Utdelare som kör igång i höst.

Läsarfråga – Borde inte staten passa på att låna till negativ ränta?

Läsarfråga: Läste i di.se PM Nilssons artikel där han ganska klart förespråkar en ökning av upplåningen för staten i Sverige. Sverige kan låna till negativ ränta på 20 år och till en procent ränta på 70 år. Sverige har en relativt låg skuld på ca 20% av BNP för staten och ca 35% om man räknar med även kommunernas upplåning.
Såg liknande åsikter framföras i SVT förra veckan och läst samma trevare även i andra artiklar av ekonomer,ekonomijournalister och politiker.
Om vi lånar ex.vis 500 miljarder för att anställa tusentals fler sjuksköterskor/läkare/lärare/poliser m.fl. Inom offentlig verksamhet så bör det hjälpa till att förbättra välfärden. Vi kan även använda lånepengarna till att förbättra infrastrukturen,öka kvalitén på arbetskraften,hjälpa till att starta nya företag,stödja åtgärder för en bättre miljö,betala invandringens kostnader,subventionera bostadsbyggandet,m.m.
Detta kostar inte Staten något,tvärtom genererar det intäkter för staten i form av inkomstskatter, moms på inköp av material m.m.
Så vad talar emot att de politiska partierna kan ena sig om att ta dessa enorma lån,i princip alla partierna utom ev. SD bör kunna stödja dessa lån.
Vad talar emot att bankerna skulle vara emot detta,de kommer ju dessutom tjäna bra på att låna ut pengarna till byggfirmor,bolåneköpare,företag,m.m.
Blir det så etablissemanget kommer att försöka parera lågkonjukturen, försöka eliminera lågkonjunkturen?
Och varför vore detta fel på kort sikt?
På längre sikt ej bra för att man bygger upp bubblor med hjälp av billigt kapital i stället för att låta marknaderna se till att de livskraftiga företagen överlever,att man fortsätter att stimulera ett bidragssamhälle,att man fortsätter att tillåta en massinvandringen folk som det är oerhört svårt att integrera här,för att nästa gång Sverige behöver låna blir säkert räntorna inte lika låga,för att alla lån ska ska betalas till ska.
Men detta är ju på ett antal års sikt,inte i närtid när dagens politiker och ekonomer styr och har sina löner.
Och hur ska vi investerare tänka med våra sparpengar,ska vi gå all in på Börsen och fortsätta köpa bostäder/hus eftersom de kommer bara att fortsätta gå upp p.g.a. alla statliga stimulanser.

Mitt svar:
Att låna billigt och investera är i grunden rätt om det handlar om privatpersoner och företag. Rent strategiskt tycker jag det är fel om stat och kommun lånar bara för att det går, inte verkligen behövs. Det ökar i så fall politikermakten och politiker är inga entreprenörer eller skickliga investerare. Detta oavsett politisk färg.

Som du skriver skapar det dessutom lätt finansiella eller andra bubblor om det satsas för mycket. Det kan det nog bli även på kort sikt och andra obalanser i ekonomin. Det finns i tider av låg arbetslöshet och utbildningssystem vars kvalité man kan diskutera inte så jättebra tillgång till arbetskraft.

Dessutom ska alla lån betalas tillbaka förr eller senare. Jag är skeptisk till att politiker är rätt folk att hantera många miljarder kronor. Annars vore det en intressant idé, att låna billigt med flera decennier i löptid (både ränteduration och kreditduration) och sen vid behov göra satsningar på infrastruktur och annat som ger intäkter och samhällsnytta.

Tyvärr är det inte mer pengar som bättrar välfärden alla gånger. Inom Polisen är det snarare de senaste omorganisationerna och annat som gör att det börjar bli brist på poliser. Att sen många inom blåljusyrkena förtjänar högre löner, visst, men effektivitet och personal som trivs och gör ett bra jobb kräver mer än pengar.

Frågelådan – P/E-tal på 100 för preff, samt SaltX och Cellavision

Frågelådan gör härmed en tillfällig liten comeback. Här är svaren på några frågor jag fått i år.

Läsarfråga: Jag har koll på p/e tal och har inga problem med att investera i höga p/e tal om jag tror på bolaget osv. Men ALM Pref aktien har ett p/e tal på 112 (enligt Avanza) vilket känns orimligt högt, och verkar också bevisligen så om man ser till preffar i samma bransch. Utdelningen verkar stabil och kursen ligger under inlösen. Varför i hela friden är p/e så högt? Betyder det att dom har låg vinst eller? Borde man vara orolig för att de måste ställa in utdelningarna?
Svar: P/e-tal för preferensaktier är inte användbart eller relevant alls. Den sortens aktier värderas enbart utifrån utdelningen, bolagets kreditrisk och ränteläget. Bara vanliga stamaktier styrs mycket av vinstutvecklingen och här kan man titta på P/E-tal.

Läsarfråga: Jag har sedan några månader tillbaka intresserat mig för aktiebolaget Saltx. De har uppenbarligen en extremt stor potential om deras produkt visar sig vara tillräckligt gynnsam. Vad är dina tankar kring Saltx? Vart ser du dem i det korta respektive långa perspektivet? Om nu resultaten i pilotanläggningen visar sig vara positiva och vattenfall lägger en order, vilken kurs tror du det bär av mot då? Är det en väldigt riskabel aktie att gå in i som den småsparare man är?
Svar: SaltX är ett rent förhoppningsbolag, en lottsedel. Kanske tjänar de aldrig någonsin pengar, kanske lyckas de. Jag kan inte spekulera i vilket, men det är verkligen ingen nybörjaraktie eller något att börja bygga en portfölj med. Så här riskabla aktier undviker alltid jag.

Läsarfråga: Anser du att Cellavisionsaktien är för dyr i nuläget? För hög risk? Bra investering på ca 1-3 års sikt? Bättre än H&D Wireless som jag tyvärr köpt för ett tag sen.
Svar: Det är nästan omöjligt att värdera Cellavision, men ett sätt är att köpa oavsett och sen bara vänta jättelänge så har man nog tjänat bra med pengar. Svårt att säga om det är värt att byta från H&D Wireless just nu. Som bolag är Cellavision stabilare.

Frågelådan – Jag har beslutat att köpa lite Bitcoin, vad tycker du om det?

Läsarfråga: Jag har beslutat att köpa lite Bitcoin. Tacksam om du har tid att säga några ord om Bitcoin och vem/vilka du i så fall skulle kontakta?
Svar: Bitcoin är en digital tillgång jag inte rekommenderar. I vart fall inte till nybörjare. Jag skrev tidigare att bitcoin är det nya Viagra. För att handla behöver du en digital plånbok (wallet) och så gå till lämplig marknadsplats för bitcoin.

Läsarfråga: Finns något bolag i Sverige eller USA som har månatlig utdelning?
Svar: Jag känner inte till någon svensk månadsutdelare. Men det finns kvartalsutdelare på sidan om utdelningsbombmattor. I USA har exempelvis fastighetsbolaget Realty Income månadsutdelning.

Vet du hur mycket den historiska utdelningsökningen per år varit på Stockholmsbörsen på lång sikt (10-20-30 år)? Känner du till någon undersökning eller har någon källa som tar upp detta? Det vore även intressant att få reda på eventuella skillnader med low-yield resp high-yield aktier. Jag har googlat men inte hittat siffror för Sverige.
Jag har ingen sådan statistik för Stockholmsbörsen. I min samling på aktiestatistik har jag detta:
”Bolagen på S&P 500 har enligt uppgifter från 2015 höjt utdelningen med i genomsnitt 5,7 procent om året under de senaste 50 åren. Det är klart över genomsnittliga inflationen på 4,1 procent. Mätt från 1990 hade utdelningarna höjts med i genomsnitt 5,8 procent om året.”
Källor: Alexander Green på Investment U och The Oxford Income Letter.

Läsarfråga: Vilka företag rekommenderar du som är bra i en portfölj?
Svar: För aktietips: fråga mig på aktiechatten. Den är på fredagar kl 10-11.

Läsarfråga: Förr i världen hade man ett VP-Konto/Servicekonto där stod man själv registrerad som ägare på sin aktier hos respektive bolag, man stod i deras aktiebok. Idag finns det bara depå som förvaringsalternativ till sina aktier. Då är det banken som står registrerade som ägare till dina aktier om jag förstått detta rätt? Vad händer med dina innehav om banken går i konkurs? Ska man vara orolig att allt bara är puts borta?
Svar: Nej, det är inget att vara orolig för. Mig veterligen står det ”registrerad av banken på kommission av kund”. Det är av administrativa skäl aktierna registreras i bankernas namn, ägandet är ditt.