Kategori: Frågor & Svar om Sparande

Många utdelningsinvesterare påverkas nu när Finland höjer källskatten från och med 2021. Det är den skatt som dras från aktieutdelningar du får från utländska aktier.

Den utländska källskatten på utdelningar från finska aktier kommer från och med den 1 januari 2021 att bli 20 procentenheter högre, efter ett beslut av finska Skattemyndigheten.

Enligt meddelande från Avanza blir det därmed en hög skatt som dras. ”Totalt blir skatten på utdelningen då 35 % (gäller samtliga kontotyper). På aktie- och fondkonto kommer därefter Skatteverket att dra ytterligare 15 % i skatt på utdelningen i din deklaration.”

Ingen större påverkan för oss som sparar via KF. Om du äger finska aktier via en kapitalförsäkring, pensionsförsäkring, kapitalpension eller tjänstepension kommer Avanza och andra nätmäklare som Nordnet att även framöver begära tillbaka all källskatt som dras.

Enda nackdelen blir därmed att det dras mer källskatt och att vi får vänta ett par år på att få tillbaka den. Undantaget är Nordea, som enligt flera av er läsare hittills varit oerhört snabba med att betala tillbaka den.

I värsta fall kanske vi heller inte får tillbaka all källskatt som dragits från våra utdelningar, men riskerna för det är på grund av knepiga regler i gränslandet för vad jag förstår.

Har du däremot ett aktie- och fondkonto, ISK eller IPS står du rent formellt som ägare till aktierna och då måste du begära tillbaka skatten själv. Avanza hänvisar i nuläget till denna länk hos finska skatteförvaltningen för det. Detta är den stora nackdelen med Finlands höjda källskatt.

Jag har fått frågor från några läsare om detta:

Fråga: Jag äger aktier i Stora Enso via mitt ISK-konto och funderar hur du tänker nu med det nya skattereglerna i Finland?
Mitt svar: Jag skulle sälja aktierna och köpa tillbaka dem via kapitalförsäkring.

Fråga: Hur ser du på att Finland höjer skatten på utdelningar med 20%-enheter till 35%? Förändrar det din syn på dina finska innehav, dvs kommer du sälja, behålla eller fortsätta att köpa?
Mitt svar: Påverkar inte hur jag agerar i praktiken, även om vi inte får någon ränta eller annan avkastning på källskatten i väntan på att vi ska få tillbaka det. Det är en försämring, men mycket marginell. Jag sparar på som vanligt.

Det gäller även om Norge och USA skulle höja källskatterna, vilket vissa uppgifter gör gällande (har inte forskat mer i det!).

Slutsatsen att ha utländska aktier i KF från sidan om vilken depå man ska välja mellan ISK och KF kvarstår.

Läsarfråga: Det är så att jag har pengar inne på mitt isk som jag har investerat för, (cirka 80%) och har då kvar 20% som ej är investerade i något. Har inga planer på att göra något stort köp i närmaste tiden. Hur ska jag göra med dessa pengar? Ska det få ligga kvar på mitt isk eller ska jag plocka ut det till mitt vanliga sparkonto? Tänkte vad det gäller skatter etc.

Mitt svar: Det lönar sig att plocka ut likviderna ur ISK om du därigenom undviker minst två kvartalsskiften, för då sänker du schablonintäkten mer än vad den kommande insättningen höjer den. Detta särskilt om du får ränta på kapitalet under tiden. Se även mitt inlägg om när det lönar sig att ta ut pengar från ISK. 

I sammanhanget kan jag lägga till att skatteeffekten är mycket liten jämfört med att köpa rätt aktie vid rätt tillfälle.

Läsarfråga: Är det någon nackdel med att ha kvar aktier med troligen stor reavinst (saknar anskaffningsvärden) på aktie- och fondkonto och och bara få utdelning varje år? Om jag ska sälja aktierna och flytta över de till ett ISK, vad skulle då vara argumentet för det? 

Mitt svar: Ingen direkt nackdel, men utdelningarna i aktiedepå beskattas med 30%, det gör de inte i ISK. Där är skattetrycket klart lägre så länge ränteläget är lågt. Långsiktigt lönar sig ISK så länge avkastningen är högre än 1,25% som schablonintäkten är nu. 

Flyttar du aktierna till ISK räknas det som försäljning. Saknar du anskaffningsvärden när du ska deklarera kan du såvitt jag vet ta upp värden som är skäliga, annars blir det schablonregeln som säger att ditt anskaffningsvärde blir ofördelaktiga 20% av försäljningsvärdet. Kan du ta fram någon form av skäligt anskaffningsvärde (om du t.ex. vet vilket år aktierna köptes och sen tittar på en lång kursgraf) kan det i börsnedgångar vara läge att flytta aktierna via en överföring från aktiedepå till ISK. I kursrasen blir det lägst reavinstskatt när du deklarerar flytten/försäljningen.

Läsarfråga: Jag har i nuläget ett ISK med majoriteten av mina bolag (svenska) och sedan ett KF med några stycken utländska utdelare. Jag tycker att de är jobbigt att alltid behöva lägga in två olika summor, ett till ISK och ett till KF samt behöva vara noga med att köpa aktier i rätt konto etc. Min fråga till dig är om du tycker det är värt det ändå för att få enklare ordning och slippa olika förhinder i framtiden, eller om jag bara ska ha kvar det som jag har i nuläget?

Mitt svar: Det går bra att ha allt i en KF eller i ett ISK. Ha allt i en och samma depå om du tycker det är smidigare. Kanske får man inte tillbaka all källskatt som dras från aktierna i ett ISK, beroende på hur din skattesituation är i övrigt. Men annars inget problem.

Läsarfråga: Om jag ska köpa en norsk aktie. Vilken depå lämpar sig då bäst?

Mitt svar: Utländska aktier som ger utdelning passar bäst i KF. Men är det inga utdelningar går det exakt lika bra i en ISK.

Läsarfråga: Har du dina utländska aktier i en kapitalförsäkring?
Får du tillbaka källskatten från alla olika länder?
Hur lång tid tar det att få tillbaka källskatten?

Mitt svar: Jag har mina alla mina utdelningsaktier inklusive de utländska innehaven i en KF och får tillbaka nästan all källskatt efter 2-3 år. Det är den vanliga tid som det brukar ta, men ett undantag är Nordea som de senaste åren varit mycket snabbare än så, enligt de som har sitt aktiesparande i en KF där.

Jag har fått flera frågor om Brookfield Renewable Partners LP som i veckan har delat ut aktierna i Brookfield Renewable Partners Corp. Utdelningen skedde via en aktiesplit Det är två exakt likvärdiga bolag, enda skillnaden är bolagsformen.

Det gröna energibolaget tar därmed rygg på Brookfield Infrastructure som i våras gjorde exakt samma sak.

Här är mina svar på era frågor.

Varför gör man detta?
Corporations är aktiebolag och kan fler kan äga aktier i dessa jämfört med LP, som motsvarar handelbolag eller kommanditbolag.

Varför har Brookfield Renewable Partners LP gått ned så mycket?
Hela nedgången den 30 juli är aktiesplitten. Bolaget är sig likt i grunden.

Mitt kurslarm har plingat till. Är det dags att slå till i Brookfield Renewable Partners LP nu efter nedgången?
Nej, det är bara en aktiesplit där vi får nya aktier, men i ett annat aktieslag. Ska du köpa aktien ska du göra det av andra anledningar. Kurslarm som utlöses på grund av aktiesplittar är falska.

Ser du någon anledning att sälja Brookfield Renewable Partners LP?
Kommer kursen i de olika varianterna att följas åt?
Det har kursen inte gjort för infrastrukturkollegan BIP där nya aktien BIPC värderas ca 10 procent högre än BIP.un som är företagsformen LP.

Jag funderar därför på att sälja av en del i gröna elens BEP och köpa motsvarande i BEPC och se om det blir en uppvärdering. Då skulle jag i så fall sälja och växla tillbaka till BEP igen.

Corporation är den lite bättre företagsformen rent formellt, men det dras lägre källskatt från LP än Corp. Även om vi tids nog får tillbaka källskatten är det kanske inte så dumt att långsiktigt äga LP för att slippa ligga ute med skatten.

Hur länge kunde jag handla aktien och ha rätt till de nya aktierna?
Enligt pressmeddelandet från 16 juli är sink-perioden ”due-bill” den 24-29 juli.  I Nordamerika har man ibland en hel period, vilket jag inte riktigt begriper.

I Sverige är avstämningsdagen två dagar efter sink-dagen och en dag efter ex-datum. I Nordamerika är det väl fortfarande en dag extra, så utdelningsdagen är tre dagar efter sink-dagen och två efter ex-datum.

Enligt pressmeddelandet den 29 juli är avstämningsdagen (record date) den 27 juli. Tre bankdagar efter sink-dagen 27 juli är den 30 juli och det fanns BEPC-aktier bokade i min depå per den 30 juli.

Om sink-dagen var 27 juli eller 29 juli känns lite oklart, men den 30 juli dök väl aktierna upp även i din depå?

Det var även den 30 juli som Brookfield Renewable Partners LP föll på börsen med ca 25 procent, vilket motsvarar villkoren i aktiesplitten. Fyra andelar i BEP gav en i BEPC.

Att börja bygga en aktieportfölj är fokuset för denna omgång frågor från er läsare.

Läsarfråga: Läser för närvarande din bok ”Hitta tillgångarna som gör dig rik”. På sidan 144 redogör du för ditt tillväxtaktieindex och för fördelningen mellan de olika bolagen. Är tanken att ha ett jämnt sparande som en gång/månad eller är din tanke en insättning/år?
Svar: Min tanke med aktieportföljerna är att inte ändra viktningen mer än max en gång per år. Skulle jag vilja öka kommer jag bara att göra det vid den årliga omviktningen, men vill du månadsspara så gör det i så fall så jämnt fördelat du kan rent praktiskt. Det kan bli svårt att placera exakt samma belopp i alla 15 aktier då de har olika höga aktiekurser.

Vill du läsa mer och veta vilken tillgång som är viktigare än aktier kan du köpa boken Hitta tillgångarna som gör dig rik från nätbokhandlare som Bokus eller Adlibris. Det går också att få signerat exemplar genom att beställa från Sterners Förlag. Jag tjänar dessutom lite mer om du handlar direkt från förlaget. 🙂

Läsarfråga: Jag undrar om dagens börsläge är något att investera i eller om börsen kommer att dyka ner ännu en gång? Har ett belopp som ska in i några bolag så tänkte att antingen investerar jag små delar i taget eller väntar och ser hur börsen beter sig.
Svar: Många aktier är på hyggliga nivåer, men det kan mycket väl komma en djupare botten än den vi hade i mars även om det inte alls behöver göra det. Min utgångspunkt är som jag sa i Börspanelen del 2 att det blir ett lutande v, det vill säga en börskurva där uppstutsen blir slagit men svagt lutande uppåt. Knepet när det gäller att bygga en aktieportfölj är att ha ett system och en strategi att hålla sig till. Att köpa kvalitetsbolag då och då över då lång tid att man inte behöver veta hur börsen går enskilda veckor, månader eller knappt ens år.

Läsarfråga: Hur många bolag i en aktieportfölj är enligt dig för många? Tänker att ju fler bolag desto bättre riskspridning etc, men de måste ju finnas något max där det inte lönar sig längre?
Svar: Någonstans vid 15-20 aktier fördelat i olika branscher på en och samma marknad/land börjar det räcka bra. Sen kan man ha 30-40 innehav i ens aktieportfölj om man vill. Eller bara några få investmentbolag som Investor, Industrivärden och Kinnevik för bara där får man över 50 underliggande aktier.

En global indexfond kan för övrigt ha långt över 1000 aktier så när allmänna råd för fondsparare blir att bygga en hel portfölj blir det som jag skrivit på Privata Affärers webb många underliggande aktier. Man kan klara sig bra med några tiotal aktier och därmed också rätt små fondportföljer.

Hur innehav många som behövs i just din aktieportfölj är individuellt, men skaffa dig exponering mot minst 10 aktier i alla fall och helst 15-20, direkt eller indirekt via investmentbolag.

Läsarfråga: Jag är en kille på 16 år som planerar att börja spara långsiktigt med hjälp av aktier, fonder osv. Dock är jag ny och undrar därför om du har några tips på hur man ska tänka i början. Förstår att du inte kan säga vad som garanterat är lönsamt – utan att du mer kan förklara hur man bör tänka som ung aktiesparare och ge några kloka tips.
Svar: Starta bygget av en aktieportfölj med investmentbolagsaktier eller aktier i lönsamma bolag inom en bransch du kan något om. Börja handla aktier med riktigt små belopp och lär dig successivt. Läs min aktieskola och det är också viktigt att du hittar en aktiestrategi som passar dig, vilket kan ta tid. Vissa placerare trivs bäst med fondportföljer, jag föredrar aktier.

Läsarfråga: Vill börja med att tacka dig för ditt engagemang gällande aktiemarknaden och hur otroligt lärorika dina böcker är. Är mitt igenom din bok ”Att lyckas med aktier” och tycker den är ofantligt bra. Har dock lite frågor och funderingar kring vissa spektrum. Till att börja med så undrar jag kring din analys av bolag, när man kollar på t.ex vinstmarginalen, vinsten eller vinst/aktie så menar du att långsiktigt stigande vinster tyder på att det kan vara ett bra bolag. Jag undrar dock kring när jag väl analyserar bolagen så ser jag att vinsten inte riktigt är regelbunden. Tar vi som exempel Atlas Copco som 2013 redovisade en vinst på 12 072 (MSEK), 2014: 12 169, 2015: 11717. I boken så anser du att bolaget har en långsiktigt stigande vinst, men den är inte helt regelbunden och ökar varje år utan kan dippa 1 år för att sedan öka ännu mer året efter. Tycker du att bolaget måste ha en regelbunden vinst som verkligen ökar för varje år eller kan det dippa så länge vinsten är högre nu än för 10 år sedan.
Svar: Jag menar långsiktigt stigande vinster. Det är inga problem med lite lägre vinst ett eller två år för ett konjunkturkänsligt bolag som Atlas Copco. Nästan inga resultattrender är spikraka, utan svackor kommer ibland. Det viktiga är högre vinsttopp i varje högkonjunktur så vinsten per aktie stiger sett över flera års tid.

Läsarfråga: Har du någon gång tagit ett lån för att köpa aktier på i ett snarare läge? Jag har läst och hört om möjligheten, fast förrän nu har jag börjat fundera på det.
Svar: Ja, det gjorde jag för en handfull år sedan när min bostad var obelånad och sen för något år sedan lite till. Jag har fortsatt en lågt belånad bostad. I min utdelningsbok skriver jag en del om belåning för att köpa utdelningsaktier om du vill fördjupa dig i ämnet.

Jag lägger ut en frågelåda igen då många frågor jag får utanför aktiechatten kan vara intressanta för många andra.

Läsarfråga: Varför tror du att Klövern Pref fallit så mycket?
Jag gissar det beror på att det finns en oro för att företagsobligationsmarknaden frusit och att det drabbar hela fastighetsbranschen. Dessutom går kapitalflödena netto från aktier till likvider och statsobligationer just nu, vilket pressar ner allt.

Läsarfråga: Varför tar Corem Pref så mycket stryk, när räntan fortfarande är låg och ingen höjning är i sikte? Är Corem Pref den preferens aktie som sjunkit mest senaste veckorna?
Nej, beroende på exakt när vi tittar på kursen. T.ex. Klövern Pref hade fallit mer i år från till den 13 mars. Det är märkligt hur aktier kastas ut över hela linjen och svårt att förklara varför en aktie rasar mer än en annan när förutsättningarna känns snarlika.

Läsarfråga: Ser att New Mountain och Oneok fallit ganska drastiskt! Gissar du på öka, minska eller behåll i dessa?
Marknaden verkar säker på stora utdelningssänkningar om vi ska döma dem utifrån värderingen just nu. Jag behåller, men vågar inte öka än. Risken är för hög.

Läsarfråga: Jag vill använda mig av utdelningsstrategin Dogs of the Dow fast på OMXS30. Jag har förstått att detta är en strategi man använder en gång per år och sedan balanserar om till de 10 bolag mest störst direktavkastning. Jag undrar om detta funkar som månadsspar att lägga in i dessa bolag och balansera om 1 gång per år?
När man ska balansera om, är det 1 Januari eller i Mars när utdelningarna blir bekräftade?
Det naturliga är att göra det i mars efter utdelningssäsongen. I USA går det bättre vid årsskiftet, för där ändras utdelningarna mer successivt under året.
Månadssparande borde funka, men jag känner inte till någon studie på hur det påverkar avkastningen.

Läsarfråga: Är det några av utdelarna som är säkrare eller mer riskfyllda än andra? Rent generellt när det gäller kommande aviserad utdelning – kommer krisen att få företag att ändra sin föreslagna utdelning?
Ja, vissa branscher bör vi undvika nu för att klara börskraschen. Exempelvis Scandic och Pandox har sänkt och även Fenix slopar utdelningen redan i år. Det är sensationellt att så sker. Ska vi coronasäkra aktieportföljen är det bättre att välja bolag med reala tillgångar. Det känns klart säkrare nu på börsen än de som är beroende av personal, publik, folksamlingar, tjänster.

Läsarfråga: Jag undrar ifall du har någon bra kännedom om SBF Bostad AB? Skulle vilja veta om du tycker detta kan det vara ett vettigt investeringsalternativ i denna osäkra tid? Man har ju bl a en nyemission på gång.
Ja, det är helt okej historik och fokus som de har. Men de är noterade fast med mkt liten handel, vilket sällan är helt bra.

Läsarfråga: Jag förstod du köpt Hexagon. Jag har tidigare tyckt den varit dyr. Visst har de en hel del produktion i Kina? 
Ja, det stämmer. Men där är de igång igen nu, förhoppningsvis utan bakslag.

Läsarfråga: Får jag fråga om inte Capmans historiska börsfall och svajiga vinst är lite oroande? Känns inte EQT som ett stabilare alternativ? EQT har ju ett starkt renommé/rykte.
Jag har lika svårt att se vad som finns i båda deras portföljer. Capman hade en svacka förra decenniet, men då var EQT inte ens noterade. Vet inte vad som är stabilast idag. EQT kan ha en starkare rykte om sig, ja.

Läsarfråga: Jag vill plocka in ett till någorlunda högutdelande bolag med sikten att behålla 2-3 år och tycker att Bilia känns väldigt lockande nu på kursen 93Kr, känns ändå som en någorlunda efterfrågat bransch som självklart är konjukturskänslig. Vad tycker du? Hoppas i så fall på någorlunda rekyl uppåt.
Sen jag fick denna mejlfråga har Bilia-aktien fallit ytterligare och är nere på ca 60 kr. Långsiktigt säkert en bra nivå även om bilförsäljningen stannar av. Deras framgångsrika servicedel lär tuffa på istället. Men det är svårt att se någon snar vändning för aktien.

Läsarfråga: Hur gör du med SJR efter utdelningssänkning?
Jag räknade med en sänkning till 1 kr i utdelning per aktie redan i somras eller när det var deras resultat säckade ihop, så jag minskade lite då men ligger oförändrat kvar nu.