Kategori: Frågor & Svar om Sparande

Behöver vi ha allt i samma depå för maximal ränta på ränta-effekt? Eller slår det exakt lika oavsett antal depåer? Det svarar jag på i dagens frågelåda.

Fråga från en läsare: Jag är långsiktig och vill nog främst fokusera på direktavkastning som jag kan återinvestera och långsiktigt få skjuts av ränta på ränta effekten. Men för att få maximal ränta på ränta-effekt måste pengarna in på samma konto väl? Annars blir sparandet halverat och effekten också mindre? Ska jag istället samla alla aktier och fonder på samma konto, både svenska och utländska? 

Svaret från mig: Kort sagt får du samma effekt i avkastningen oavsett antal depåer. Ränta på ränta-effekten lyfter hela ditt sparkapital sett över flera år, oavsett om du har en stor eller flera små depåer.

Antag att du har aktier värda 100 kr i vardera två depåer och att du därmed har 200 kr totalt. Din årliga avkastning på ditt sparkapital är 10 procent.
Du får som tabellen visar samma totalbelopp efter till exempel åtta år som om du hade dina aktier värda 200 kr i en och samma depå.

Detta förutsätter lika beskattning av de olika depåerna. Börsen går heller aldrig upp exakt 10 procent om året, men uppgångar och nedgångar spelar ingen roll för detta exempel. Ränta på ränta-effekten slår exakt likadant oavsett hur du fördelar kapitalet mellan dina depåer ISK och KF.

Ränta på ränta-effektens grunder handlar denna läsarfråga om. Det är viktigt att lära sig det och även förstå hur hög avkastning som är rimlig respektive orimlig.

Läsarfråga: För att jag ska få ränta på min ränta. Måste jag inte sälja min aktie då och återinvestera pengarna? På så sätt kan man väl få ränta på sitt förra års ränta?

Svar: Du behöver inte sälja och sen ta det kapitalet och återinvestera för att få ränta-på-ränta-effekten.

Den får du alltid på allt kapital du har investerat. All avkastning du får bygger på det befintliga värdet som tack vare avkastningen blir allt större så kommande avkastning kommer att bygger på det och så vidare. Det är i princip samma sak oavsett om vi räknar på dagsbasis eller årsbasis.

Det enda du behöver göra för att få hela ränta-på-ränta-effekten är att du ska återinvestera eventuella utdelningar och räntor.

Läs och lär dig mer på min sida om ränta-på-ränta-effekten.

Orimligt höga avkastningar

Skillnaden mellan garanterad och orealistisk avkastning gick jag igenom i en krönika hos Privata Affärer. Länken öppnas i ny flik.

Ett dramatiskt exempel är Mind.Capital som lockade med i runda slängar 1 procent om dagen.

”Spanienrelaterade Mind.Capital var ett annat känt kryptorelaterat bluffprojekt som runt 2020 även mot svenskar lovade 0,5-1,5 procent om dagen. Valutor handlas dygnet runt och 1 procent dagligen under ett år innebär att du nästan 38-faldigar kapitalet.

För skoj skull har jag räknat ut att det tack vare ränta på ränta-effekten på tio år innebär att du 5929448572069430-faldigar din ursprungliga insats. Det är 5929 biljoner gånger kapitalet. En satsad dollar har då gett dig en förmögenhet som är 70 gånger större än världens årliga BNP. Då krävs det med andra ord inte så oerhört mycket i startkapital för att du skulle äga mer eller mindre allt i hela världen. Även det här är föga trovärdigt om vi räknar och tänker efter.”

Efter den krönikan hörde en läsare av sig och berättade om sajten ”Unique Finance”. ”Det är en hemsida som utlovar 60-70 procent årligen och tyvärr så är det många som har fallit för detta bedrägeri och till med lånat pengar från banken för att investera.”

Rimliga avkastningar är beroende på tillgångsslag och risk allt från 1 procent till 15 procent om året. Höga avkastningstal kräver ofta högre risk, även om det kanske inte är något linjärt samband. Risk innebär sannolikhet för förlust, för allt går inte alltid vägen.

Undantag finns där aktier som Alphabet, Amazon och Tesla eller kryptotillgången bitcoin som under 2010-talet med omnejd gav väldigt höga avkastningstal i genomsnitt per år. Räkna inte med att du hittat nästa sådan investering.

Från de utdelningar vi får från utländska aktier drar banken källskatt. Den ska vi få tillbaka inom 2-3 år. Jag fick en fråga från en läsare om dödsboet går miste om återbetalningen av källskatt.

Nordea brukar vara väldigt snabba med att återbetala källskatten till alla med kapitalförsäkring, så där är det i praktiken nog inget problem.

Enligt Nordnets kundtjänst kan förmånstagaren till en kapitalförsäkring inkommamed uppdrag om att få källskatten återbetald.

”Jag har hört med vår pensionsavdelning och det stämmer att förmånstagaren kan ta del av den återförda källskatten. De måste däremot inkomma med ett uppdrag till oss om de skulle önska att få den utbetald. Därmed om en sådan situation skulle uppstå och kapitalförsäkringen utbetalas kan man ta kontakt med oss när källskatten återförts så att man kan få den utbetald.”

Avanzas kundtjänst svarade däremot så här:

”Om kontot för den avlidne är kvar när källskatten betalas ut kan dödsbo få tillgång till den. Om fallet är så att den avlidnes konto har avslutats (vilket görs under bouppteckningen) kan man inte få tillgång till källskatten eftersom det inte finns en depå att betala ut till.”

En bouppteckning ska enligt Skatteverket skickas in inom fyra månader. All källskatt som ska betalas ut därefter går därför dödsboet miste om. Kan någon jurist förklara om det verkligen än nödvändigt att avsluta kapitalförsäkringar och konton så snabbt`?

Fast det kanske inte spelar någon roll om förmånstagaren det vill säga arvingen inkommer med uppdrag av att återfå källskatten? Eller går det bara hos Nordnet?

Har du ISK blir det avräkning i nästa års deklaration upp till taket för hur mycket källskatt du kan tillbaka (se sidan med info om skillnaderna mellan ISK och KF).

Vid dödsfall får en arvinge ärva investeringssparkontot och jag utgår därför från att även avräkningen av källskatt sker som vanligt i deklarationen. Men rätta mig om jag har fel.

Vid dödsfall är därmed ISK bättre än KF när det gäller källskatten, men inte så länge du lever på grund av taket för hur mycket källskatt du kan få tillbaka i ISK.

Uppdatering den 8 oktober 2021: Svaret från Nordnet har jag lagt in liksom stycke åtta.

Tillväxtaktier, chansaktier och högriskaktier i form av rena lottsedlar är temat för månadens frågelåda. Aktiefrågorna nedan är svärtade, medan mina svar är i vanlig stil. Alla länkar går till externa sajter så de öppnar i egen flik. För fler frågor och svar se mina aktiechattar hos Privata Affärer.

För att teckna CTEK verkar det som att man måste vara kund och det är jag inte i vare sig Avanza eller Swedbank. Är det ett måste för att kunna teckna aktien?
Ja, man måste vara kund hos alla bolag för att kunna göra något där. Bara kunder kan handla mat på ICA och bara kunder kan teckna aktier till sin depå hos en bank. Jag tycker Avanza är bättre än Swedbank, men vill du bli kund där gå till deras sajt och klicka på bli kund.  Med det sagt kan även andra banker och mäklare skicka in anmälan till någon av de här bankerna som sköter börsintroduktionen, men chansen att få tilldelning då är minimal. 

Hur gör man för att få tilldelning i aktien CTEK?
Störst sannolikhet att få tilldelning om man tecknar aktier heta börsintroduktioner är om man är storkund hos investmentbanken som sköter tilldelningen. I CTEK:s fall är det Carnegie. Eller om man är vän med någon i bolagsledningen. Vi övriga får en viss del av det vi tecknar, upp till en viss gräns. Det skiljer lite från fall till fall hur de gör vid överteckning, ibland lottar de ut vilka som alls ska få teckna. 

Jag har haft Bure i säkert 20 år. Nu är kursen väldigt hög, i alla enligt mig. Gillar verkligen bolaget, men nu är andelen väldigt hög av min totala portfölj. Hur känner du, är värderingen orimlig idag av Bure?
Ja, det är den på sätt och vis, men det kan fortsätta länge till. Jag har hyvlat av mitt Bure-innehav en aning bara, men behåller det mesta. Aktien kan dessutom växa in i den höga värderingen framöver om vi har tur.

Vilket av Lifco, Bure eller Svolder hade du valt att komplettera med in i en portfölj där jag redan har fyra investmentbolag? Motivera gärna dina tankar. Portföljerna har minst 8 år på sig att växa innan barnen är myndiga och ska ta över.
En liten post med Bure och deras tillväxtportfölj tycker jag lockar mest trots att kursen handlas klart högre än substansvärdet.

Jag skulle vilja plocka in en IT-konsult i min portfölj för art dra nytta av digitaliseringen. Du har ju själv Ework, vad tror du om dem framöver, är det någon annan som ser bra ut tycker du?
Ework och även Addnode (som har en hel del mjukvaror) är lovande som bolag.

Hur ska man förstå att tre olika experter hamnar i så olika slutsatser som om Oncopeptides? Två köp och en sälj. Och riktkurser absurt långt ifrån varann.
Det beror på att det är svårt att värdera en lottsedel där man inte vet oddsen. Ofärdiga produkter som aldrig ha sålts, är det blivande framgångar eller är det kört? Vem vet. Då blir riktkurser och bedömningar väldigt olika.

Jag har Hansa Biofarma och ligger med förlust. Finns det något hopp eller skall jag avyttra? Vad rekommenderar du att jag köper istället.
Vet inte, ser ut som rena lottsedeln tycker jag. Satsa på att äga bolag som visar upp stigande vinster istället. 

Jag har kollat in aktien Bergs Timber B och tycker den ser hygglig ut. Vad är din analys? Hiss eller diss?
Väldigt konjunkturkänsligt bolag, men kortare perioder kan man spekulera i aktien om man vill.

Nog med farliga högriskaktier och trevliga tillväxtaktier för denna gång. Frågelådan återkommer när du minst anar det.