Fördel med pensionssparande i IPS om du har enskild firma?

Nu ska vi prata om IPS (och inte ISK). Kan man som egenföretagare pensionsspara på traditionellt sätt? Ja, till skillnad från anställda där avdragsrätten för avsättningar till pensionsförsäkringar och pensionsdepån IPS försvunnit kan vi med enskild firma få avdrag för upp till 35% av inkomsten i deklarationen. Läs gärna avsnittet om enskild firma hos deklarationsmyndigheten.

Då jag inte är någon skatteexpert på något vis har jag länge funderat kring detta. Jag har enskild firma och enligt Visma Skatt där jag gör min deklaration dras det ”särskild löneskatt” på 24 procent, men det kanske ändå är fördelaktigt när det gäller att skjuta upp skatten?

Så jag ställde denna fråga till min förre chef, privatekonomigurun Anders Andersson.
Särskilda löneskatten som dras från pensionssparande till IPS är ju 24% för mig med enskild firma medan egenavgifterna på den inkomst som blir kvar är ca 29%.  Även om jag ligger under gränsen för statlig inkomstskatt är det väl då en fördel att pensionsspara för att på så vis skjuta upp skatt? Jag skjuter väl också upp även inkomstskatten i för mig 15-25 år då pensionssparande sänker firmans överskott?

Och svaret blev:
”Du tänker rätt. Pensionssparande  är ju faktiskt det enda sättet att aktiespara i en enskild firma. Överskott som placeras i fonder eller aktier räknas som löneuttag i firman.”

Jag som har åldern 40+ kan alltså skjuta upp en del skatt fram till jag tar ut kapitalet från pensionsdepån IPS. Det är möjligt tidigast när jag fyllt 55 år. Sen tillkommer förstås inlåsning av kapitalet fram tills dess och osäkerheter kring vilken skatt som råder när jag tar ut kapitalet som pension.

Generellt tycker jag att det bästa sättet att pensionsspara görs med fullt ut med beskattade pengar och det i ISK och KF.

Men som komplettering ska jag överväga att likt för 2018 sätta av lite grann i en IPS. Jag ogillar inlåsningen, men att skjuta upp skatt och låta kapitalet avkasta sig under tiden gillar jag.

När Anders Andersson skriver att ”Pensionssparande  är ju faktiskt det enda sättet att aktiespara i en enskild firma.” menar han inte bokstavligt talat att aktierna står i den egna firmans balansräkning. Inga aktier ska du ha där, för allt din firma tjänar beskattas som inkomst av näringsverksamhet och det är egenavgifter och inkomstskatt. Men indirekt kan man säga att man har enskild firma och aktiesparar om man gör det via avdragsrätten och sätter in kapitalet i IPS (som står på mig som privatperson och inte på mig som egenföretagare/enskild firma). IPS är schablonbeskattad som ISK och KF och skatten är därför relativt låg.

Uppdatering 4 maj 2019: Har lagt till ett frågetecken i titeln efter feedback. Jag utreder lönsamheten vidare, då det i IPS tack vare all avkastning blir en större summa som ska beskattas i framtiden.

Sämsta bankkontot kommer från Handelsbanken

Pengar - hundralapp 100 kr
100 kr. Upphovsman till bildmontaget okänd.

Privata Affärers Magnus Gustavsson har skrivit intressant och underhållande om bankkonton och räntesparande. Nordeas ”Förmånskonto” och Swedbanks ”Framtidskonto” ger noll procent i ränta. SEB:s ”Enkla sparkontot” likaså.

Inte mycket till förmåner eller framtid där i tider när inflationen ligger på 1,5-2 procent. Nollränta i den miljön innebär negativ realränta på kontona. Din köpkraft minskar helt enkelt.

Det jag tycker är storbankernas allra sämsta konto (baserat på Gustavssons krönika) är Handelsbankens ”Framtidskonto”. Här finns det förvisso en ränta på 0,05 procent, vilket i praktiken är meningslöst lite. Det som gör att jag tycker att kontot är sämst är att du kan binda kapitalet i ett till tio år UTAN ATT FÅ NÅGOT FÖR DET. Ingen högre ränta på längre bindningstid, utan samma rörliga ränta.

Du höjer risken ju längre tid du binder (låser in) ditt kapital. Att ta högre risker utan att få högre avkastning är uppenbarligen dåliga affärer. Att Handelsbanken erbjuder sånt imponerar inte om jag uttrycker mig diplomatiskt.

Nobina brummar på med hög utdelning

Nobinas självgående buss från Scania.

I aktiechatten i fredags skrev jag som svar om bussbolaget Nobina att jag köpt en post. Min motivering var:
”Hög direktavkastning på cirka 6 procent, stigande utdelning och konjunkturstabil efterfrågan, miljövänligt. Men det är trist kurstrend och svårt att säga hur nya kontrakt påverkar kortsiktigt.”

Många nya kontrakt är ute att snappa upp i år, men jag tycker att Nobina gör rätt som inte springer på allt utan enligt vd Magnus Rosén ska vårda marginalerna. Nya kontrakt är dessutom minst lönsamma i början och mest de sista åren. Hur marginalerna utvecklas kortsiktigt kan vara ett orosmoment, men inget långsiktigt hot tycker jag.

Kollektivtrafik innebär miljövänliga transporter (antalet elbussar ökar) och Nobinas fokus på busstjänster inom städer gynnas av urbaniseringen. Kontrakten är lång och efterfrågan är stabil, även om branschen växer långsamt. Tydligen kommer man att få kämpa för 5% i tillväxt.

Att utdelningen höjdes till 3,80 kr per aktie var positivt. 6,5% i direktavkastning är högt för att vara ett bolag med stigande utdelningstrend. Som tjänstebolag drar inte Nobina mycket kapital alls utan kan dela ut stora delar av de stabila kassaflödena. Engångsposter till trots med resultatsvacka under sista kvartalet ökade ändå Nobinas vinst under det brutna räkenskapsåret till 4,03 kr per aktie, vilket och täcker utdelningen.

Men så hög direktavkastning krävs inte så mycket i tillväxt för att totalavkastningen ska bli bra. Nobina är en konjunkturstabil kassako med stigande utdelning och likt många andra svenska bolag varken känns för dyr eller som en värdefälla. Aktien är det tredje svenska tjänstebolaget jag köpt i år efter SJR och Bilia.

(Texten uppdaterad per den 18/4-19 kl 15:05 med ett par språkliga petitesser.)

Lite mer om Bilia-aktien

Jag är mer positiv till den här snygga bilen än till Bilia.
Bilia må ha sina fördelar, men de går inte upp mot denna fina bil.

I måndags skrev jag om Bilia i en krönika hos PA och anledningen till att jag gillar aktien är inte bara att branschen trots allt har hyggliga förutsättningar.

Det är även att direktavkastningen på 5,5-6 procent (beroende på kurs) lockar då utdelningen är stigande. Utdelningsandelen är rätt låg då bara 4,75 kr per aktie av 2018 års nettovinst på 7,25 kr per aktie delas ut. Det borgar för att kassaflödena räcker till investeringar och nya förvärv.

Kurstrenden ser ut att ha vänt upp då kursen ligger ovanför MA200-dagars. Den 9 april handlas aktien utan utdelningen.

Soliditeten har sjunkit något de senaste åren och skuldsättningen har ökat något. De flesta andra risker finns inom hur branschen och konkurrenssituationen förändras framöver.

Från kurser på drygt 110 kr år 2016 varade nedgången länge och var ganska djup. Skulle Bilia ha haft direkta problem skulle jag inte ha köpt. Nu känns det mer som ett hyggligt bolag med låg värdering. En värdeaktie med bra utdelning.

Osäkerheterna kring hur förutsättningarna förändras på riktigt lång sikt då elbilar innebär färre reparationer men fler däckbyten gör tillsammans med annat mig netto neutral till megatrenderna.

Utan tydligt goda förutsättningar för branschen de kommande decennierna ska en post i Bilia inte bli för stor. Det ska inte min bli i alla fall. Såvida de inte börjar sälja lika fina bilar som det på fotot ovan förstås. 🙂

Kris för Oscar Properties preferensaktier

Min sida med villkoren för preferensaktier har jag uppdaterat på två ställen.

1 Hancap Pref är avnoterade nu och bolaget omstrukturerar och emitterar aktier hejvilt. Sålde du inte innan är det bara och avvakta och se var dina preferensaktier tar vägen och om du får utdelning igen framöver.

2 Rörigt är det även i Oscar Properties Pref. Här ställs utdelningarna in och även årets möjlighet att få B-preffen inlöst till 500 kr läggs på is.

En gång i tiden gillade jag Oscars preffar och rekommenderade tyvärr i alla fall B-preffen där man kunde begära inlösen. Det gav ett kursmässigt golv till aktien. Sen föll kurserna i båda preferensaktierna då bostadsmarknaden började backa ifjol och jag hoppas att alla mina läsare utnyttjade chansen att under 2018 lösa in B-preffen till 500 kr.

Att undvika allt inom bostadsutveckling och alla preferensaktier med högre direktavkastning än 8 procent är råd jag håller fast vid.

Möjligen ska jag sänka gränsen från 8 procent till 7,5 procent i direktavkastning då Oscars preffar är de som (tidigare) legat på gränsen och sen ställt in utdelningen. Annars har alla preffar med direktavkastning från ca 8 procent och nedåt hittills alltid klarat sina utdelningar. Runt 8 procent och uppåt, som Hancap, Eniro och de andra, där är riskerna högre än vad det är värt att ta som placerare.

Var försiktig med dina pengar och undvik de riskablaste preferensaktierna.
Var försiktig med dina pengar och undvik de riskablaste preferensaktierna.