Relativt stabil start för tillväxtaktieindexet

Mitt tillväxtaktieindex är en portfölj av 15 bra tillväxtbolag med fokus mot samhällsförbättring. Från starten den 12 juni har portföljen inte ändrats i värde lika mycket som jag hade förväntat mig.

På tre månader ser det bättre ut än vad det är, för tillväxtindexportföljen har bara funnits i 1,5 månader.

Från att som högst ha varit upp med 2,1 procent har indexet som synes tappat och är nu 0,55 procent ned från start. Bättre än storbolagsindex i alla fall, men jag vet inte om det är särskilt relevant som jämförelse.

På en månads sikt är det mer rättvist att jämföra.

Grafer ovan från Shareville. Spontant tycker jag att kursutvecklingen har varit oväntat stabil för att vara 15 tillväxtaktier i en period där börsen tappat.

Det är både aktier som fallit och som stigit i kurs, så det har jämnat ut sig. Cellavision är upp 17 procent medan Proact är ned 32 procent från starten den 12 juni 2019.

Tillväxtaktieindexet består av:
Beijer Ref – miljöteknik
BioGaia B – hälsa
CellaVision – hälsa
Fortnox – IT
Hexagon B – IT
Nederman Holding – miljöteknik
NIBE Industrier B – miljöteknik
Proact IT Group – IT
Probi – hälsa
Sectra B – hälsa
Swedish Orphan Biovitrum
Tomra Systems – miljöteknik
Veoneer SDB – IT
Vitec Software Group B – IT
Vitrolife – hälsa

Tillväxtaktieportföljer passar för de flesta som en liten del av ditt sparande. Bolagen är sådana jag tror på de kommande tio åren och utvecklingen hittills säger ännu väldigt lite om hur bra det är att bygga upp en aktieportfölj och förvalta den som ett index.

Så lyckas du med aktier – Intervjuad i Börshajen podcast

Dags att snacka allvar och aktier. Foto från borshajen.nu.

”För att lyckas med sina investeringar så är det först och främst viktigt att man tar fram en strategi och upplägg som passar just ditt liv, dina förutsättningar och ditt intresse. För mig tog det väldigt lång tid att lära mig det enkla knepet.”

Det och andra saker svarade jag på Andra Farhads frågor i Börshajen podcast som du kan lyssna på här.

Fördel med pensionssparande i IPS om du har enskild firma?

Nu ska vi prata om IPS (och inte ISK). Kan man som egenföretagare pensionsspara på traditionellt sätt? Ja, till skillnad från anställda där avdragsrätten för avsättningar till pensionsförsäkringar och pensionsdepån IPS försvunnit kan vi med enskild firma få avdrag för upp till 35% av inkomsten i deklarationen. Läs gärna avsnittet om enskild firma hos deklarationsmyndigheten.

Då jag inte är någon skatteexpert på något vis har jag länge funderat kring detta. Jag har enskild firma och enligt Visma Skatt där jag gör min deklaration dras det ”särskild löneskatt” på 24 procent, men det kanske ändå är fördelaktigt när det gäller att skjuta upp skatten?

Så jag ställde denna fråga till min förre chef, privatekonomigurun Anders Andersson.
Särskilda löneskatten som dras från pensionssparande till IPS är ju 24% för mig med enskild firma medan egenavgifterna på den inkomst som blir kvar är ca 29%.  Även om jag ligger under gränsen för statlig inkomstskatt är det väl då en fördel att pensionsspara för att på så vis skjuta upp skatt? Jag skjuter väl också upp även inkomstskatten i för mig 15-25 år då pensionssparande sänker firmans överskott?

Och svaret blev:
”Du tänker rätt. Pensionssparande  är ju faktiskt det enda sättet att aktiespara i en enskild firma. Överskott som placeras i fonder eller aktier räknas som löneuttag i firman.”

Jag som har åldern 40+ kan alltså skjuta upp en del skatt fram till jag tar ut kapitalet från pensionsdepån IPS. Det är möjligt tidigast när jag fyllt 55 år. Sen tillkommer förstås inlåsning av kapitalet fram tills dess och osäkerheter kring vilken skatt som råder när jag tar ut kapitalet som pension.

Generellt tycker jag att det bästa sättet att pensionsspara görs med fullt ut med beskattade pengar och det i ISK och KF.

Men som komplettering ska jag överväga att likt för 2018 sätta av lite grann i en IPS. Jag ogillar inlåsningen, men att skjuta upp skatt och låta kapitalet avkasta sig under tiden gillar jag.

När Anders Andersson skriver att ”Pensionssparande  är ju faktiskt det enda sättet att aktiespara i en enskild firma.” menar han inte bokstavligt talat att aktierna står i den egna firmans balansräkning. Inga aktier ska du ha där, för allt din firma tjänar beskattas som inkomst av näringsverksamhet och det är egenavgifter och inkomstskatt. Men indirekt kan man säga att man har enskild firma och aktiesparar om man gör det via avdragsrätten och sätter in kapitalet i IPS (som står på mig som privatperson och inte på mig som egenföretagare/enskild firma). IPS är schablonbeskattad som ISK och KF och skatten är därför relativt låg.

Uppdatering 4 maj 2019: Har lagt till ett frågetecken i titeln efter feedback. Jag utreder lönsamheten vidare, då det i IPS tack vare all avkastning blir en större summa som ska beskattas i framtiden.

Sämsta bankkontot kommer från Handelsbanken

Pengar - hundralapp 100 kr
100 kr. Upphovsman till bildmontaget okänd.

Privata Affärers Magnus Gustavsson har skrivit intressant och underhållande om bankkonton och räntesparande. Nordeas ”Förmånskonto” och Swedbanks ”Framtidskonto” ger noll procent i ränta. SEB:s ”Enkla sparkontot” likaså.

Inte mycket till förmåner eller framtid där i tider när inflationen ligger på 1,5-2 procent. Nollränta i den miljön innebär negativ realränta på kontona. Din köpkraft minskar helt enkelt.

Det jag tycker är storbankernas allra sämsta konto (baserat på Gustavssons krönika) är Handelsbankens ”Framtidskonto”. Här finns det förvisso en ränta på 0,05 procent, vilket i praktiken är meningslöst lite. Det som gör att jag tycker att kontot är sämst är att du kan binda kapitalet i ett till tio år UTAN ATT FÅ NÅGOT FÖR DET. Ingen högre ränta på längre bindningstid, utan samma rörliga ränta.

Du höjer risken ju längre tid du binder (låser in) ditt kapital. Att ta högre risker utan att få högre avkastning är uppenbarligen dåliga affärer. Att Handelsbanken erbjuder sånt imponerar inte om jag uttrycker mig diplomatiskt.