Lär dig mer om nudge – puffning

Nudge eller puffning - Alexander Noréns bok recenserar jag nu.

Nya recensionen i kategorin ekonomibok är Alexander Noréns bok Nudge. Den får som du kan läsa goda omdömen av mig.

Nudge heter på svenska knuffa eller puffning. Det olika vardagliga sätt att öka sannolikheten för folk att förstå, göra rätt och bli intresserade.

Jag gillar att få input inom det här området, kommunikation och beteendeekonomi. Det är rätt handgripligt och praktiskt och omsyrar vår vardag.

Preferensaktiernas nya villkor och avnoteringar

Sommarhalvåret har inneburit en tydlig påminnelse om att preferensaktier faktiskt kan bli inlösta till inlösenkursen och att man ska vara försiktig med att köpa preffar till högre kursen än den.

Mina favoritpreffar i nuläget kan du läsa om i förra veckans krönika på Privata Affärer.

På preferensaktiesidan med alla villkoren har jag ändrat följande under sommaren:
* Tre aktier har lämnat sammanställningen. Victoria Park Pref och Tobin Property Pref är avnoterade och Zeta Display ska avnoteras efter den 22 augusti 2019.
* Footway Pref har i enlighet med bolagsordningen sänkt inlösenkursen från 110 kr till 105 kr sedan i juni 2019.
* Akelius Pref har även de i enlighet med bolagsordningen sänkt sin inlösenkurs från 375 kr till 345 kr. Samtidigt överväger bolaget möjligheten att införa en D-aktie, vilket är som en preferensaktie med utan preferens. D-aktien lär ha lite högre direktavkastning som kompensation. Frågan är om de vill lösa in eller erbjuda preferensaktieägarna att byta till D-aktier.

Bland övriga uppdateringar på hernhag.se har lagt till Kindred bland halvårsutdelarna på sidan för er som vill skaffa er en utdelningsbombmatta.

Nu lanserar jag ett nöjesaktieindex

Efter att ha skapat en portfölj liknande ett tillväxtaktieindex drar jag nu igång ett nöjesaktieindex. Det blir en portfölj med samma regler fast med fokus mot nöjen av olika slag.

Dator- och konsolspel, samt ljudböcker och esport hör nog till framtiden. Kasinon och droger tyvärr också. Det här blir om du vill därmed ett sorts syndaktieindex. 🙂

Triggers för uppgångar är USA:s reglering av kasinomarknaden samt att datorspel blir allt vanligare i takt med att gamers inte slutar spela helt bara för att de blir äldre. Därmed blir det allt fler generationer som spelar. Varmare klimat gynnar Skistar som finns i snösäkra områden. Ljudböcker från Storytel blir allt vanligare.

Som före detta gamer och längdskidåkare gillar jag datorspelen och Skistar bäst i indexet. Sprit och betting är stora nöjesindustrier, men inga favoriter för mig rent subjektivt så att säga.

Även nöjesaktieindexet består av 15 bolag. Det blir årlig balansering av vikterna och max en aktie får lämna om året. Fokus är mot nordiska aktier och i första hand Sverige och här är bolagen:

Altia – finsk alkoholtillverkare
Arcus – norsk alkoholtillverkare
Better Collective – affiliate inom gambling
Evolution Gaming – leverantör av livekasinon
G5 Entertainment – utvecklar och säljer mobilspel
Kambi – leverantör av sportbetting
MTG B – esport
Paradox Interactive – utvecklar dator- & konsolspel
Raketech – affiliate inom gambling
Skistar – driver skidanläggningar
STG – dansk cigarrtillverkare
Stillfront – utvecklas dator- och mobilspel
Storytel – ljudböcker
Swedish Match – snustillverkare
THQ – utvecklar dator- och konsolspel

Det är 15 stabila och/eller lovande bolag inom olika nöjen. Direktavkastningen är högre än för tillväxtportföljen och troligen blir den genomsnittliga konjunkturkänsligheten lägre med det fylliga inslaget av alkohol, cigarrer och snus. Dagligvaror ska ju vara stabilt.

Jag har helt undvikit kasinooperatörer då det verkar vara en krånglig bransch. Nöjer mig med affiliatebolag och leverantörerna av gamblingtekniken.

Andra bolag som inte är med i indexet är Cloetta och Catena Media, som enligt mig helt enkelt inte går tillräckligt bra för att platsa i nuläget.

Mitt nöjesaktieindex kan du följa på Shareville om du är kund hos Nordnet.

Inom kort kommer det även upp en sida på hernhag.se med grafer och annat över utvecklingen för båda mina indexportföljer.

Uppdatering kl 15:20. Nu finns det en sida för aktieindexen med grafer över utvecklingen och största innehaven. Se hernhag.se/aktieindex.

Lanserar Hernhags Tillväxtaktieindex och börjar med Shareville

Hernhags Tillväxtaktieindex

Istället för en indexfond har jag tagit fram en separat portfölj som jag ska förvalta som om det vore ett aktieindex. Detta som ett led i mitt omtag när det gäller tillväxtaktier.

Jag har därför tagit fram ett sorts tillväxtaktieindex. Det är mina 15 favoritaktier inom IT, miljöteknik och hälsa för det kommande decenniet. Hernhags tillväxtaktieindex kan du följa på Shareville, för att se utvecklingen i aktierna jag satsat på.

Hernhags tillväxtaktieindex var vid start den 10-12 juni 2019 likaviktat, vilket med 15 aktier innebär ca 6,7 procent i vardera aktie. Målet är att byta max en aktie om året och inte omvikta löpande, men om en aktie har uppåt 13-15% eller mer i vikt av indexet/tillväxtaktieportföljen halverar jag vid den årliga uppdateringen som jag planerar göra varje sommar. Likviderna från den affären återinvesterar jag i de aktier som väger minst under förutsättning att bolagen får vara kvar. En sorts strävan efter likavikt i portföljen, för likaviktat brukar statistiskt sett utvecklas bättre än många alternativ. Om jag placerar mer pengar (nysparar) i aktiekorgen ökar jag därför mest i de med lägst vikt i samband med den årliga rebalanseringen och genomgången.

Fokus är som sagt mot IT, miljöteknik och hälsa. Saker som effektiviserar och förbättrar samhället. Detta efter lite huvudbry då jag gillade fler bolag än de 15 jag satt som gräns. Konkurrens om platserna i en portfölj kan vara utvecklande och nu tvingades jag tänka ut ett bra urvalskriterium för indexet för att bli av med en del favoriter. Även om jag gärna haft med THQ Nordic och Evolution Gaming är datorspel och kasinospel inget direkt samhällsförbättrande. Det får vi däremot via IT-system som hjälper bolag och sjukhus samt miljövänligare produkter.

Krav på bolagen i indexet är bevisad vinstförmåga och/eller bra intäktstillväxt som väntas fortsätta. Bolagen ska heller inte vara alltför stora, utan gärna aningen mindre så den stora potentialen finns kvar sett på tio års sikt.

Aktier som bygger på egna index är bättre än indexfonder.
Hypotesen är att om jag förvaltar en portfölj i en depå som om det vore en indexfond, men håller det ungefär likaviktat och bara har de tillväxtbolag jag tror mest på, så borde jag på tio års sikt få mer avkastning än ett vanligt börsindex och många aktivt förvaltade aktiefonder med liknande inriktning.

Jag har med andra ord skapat det här upplägget för att åstadkomma något som liknar ett långsiktigt och passivt fondsparande i lämpligt tillväxtindex. Jag har svårt att hitta sådana fonder och då är det ändå ofta med aktier jag inte känner till. Plus att vikterna och vilka aktier som ingår ändras över tid.

Det här ett sorts test för att se om det går att vara passiv investerare i högvärderade tillväxtaktier om bara bolagen är tillräckligt bra långsiktigt. Och om jag kan välja ut sådana pärlor, för jag vill ju inte komma in sist i en aktie som toppat för evigt. Jag har med andra ord inte brytt mig om värderingen av aktierna i nuläget utan jag urvalsprocessen nu vid startläget och även framöver bygger nästan bara på bolagens prestationer och vad jag tror om framtiden för bolaget och branschen.

För mig personligen är det här också ett sätt att komma åt de där tillväxtbolagen jag velat ha, men som jag inte vill ha i min stora portfölj av utdelningsaktier. Där har jag större summor i varje bolag och bevakar varje bolag mer noga. Det här är min fondliknande komplettering och i varje aktie satsar jag därför en lite mindre summa. Av tidsskäl och för att index sällan förändras kommer jag inte att bevaka utvecklingen mer än vad jag noterar i nyhetsflödet plus den årliga genomgången.

Låter det dåligt att jag inte hänger med lika nog som aktiva fondförvaltare gör? Tänk då på att ingen funderar på bolagskvalitén eller rimligheten av vikten i vanliga börsindex där enbart bolagens börsvärden eller hur mycket aktien handlas avgör fördelningen. Alla sådana börsindex som OMXS30 och OMXSGI saknar helt tankeverksamhet när det gäller aktiernas värdering och vinstförmåga. Ändå finns det många som älskar vanliga indexfonder och rekommenderar dem. Ändå brukar aktiva fondförvaltare i längden få stryk av sina jämförelseindex. Effektiva marknadshypotesen säger att man trots indexens inbyggda svagheter inte ska kunna slå börsindex långsiktigt.

Jag har funderat igenom urvalet av aktier och tror därför mer på mitt egenkomponerade index på fem till tio år än på de vanliga börsindexen. Inte för att jag tittar på värderingen av aktierna just nu, för den säger ändå inte så mycket om kursutvecklingen de kommande månaderna. Risken i mitt tillväxtindex kanske är högre än börsindexet mätt som kurssvängningar, men över tid tror jag mer på att skapa egna börsindex och köpa aktierna direkt själv och sen vara lika passiv som indexfonderna.

En eller två gånger om året brukar ett index som Stockholmsbörsens OMXSPI att uppdateras. Vikten som varje aktie har i ett index förändras i takt med att aktierna ändras i kurs. Så där blir vi rätt lika, men skapar vi våra egna index slipper vi förvaltningsavgifter. Många aktiva fondförvaltare får stryk av börsindexen trots att indexen i regel inte tar någon hänsyn till olika branschers framtida tillväxtmöjligheter.

Jag utmanar härmed fondbranschen! Detta med en egen indexliknande skapelse och helt utan fondverksamhet.

Jag ska på skoj jämföra avkastningen i Hernhags tillväxtaktieindex med Core Ny Teknik och Strand Småbolagsfond. I nuläget äger jag andelar i de fonderna och de borde ge bättre avkastning än min indexliknande tillväxtaktieportfölj, men vi får se.

Vill du också investera som mitt index gör du det via din egna depå. Du gör det i så fall helt på egen risk och eget ansvar helt enkelt genom att köpa för en viss summa i varje aktie. Jag startar naturligtvis ingen fond utan du får kopiera indexet eller ändra det så det återigen blir helt likaviktat när du köper aktierna. Det här är ingen finansiell rådgivning utan inspiration. Mitt experiment kan också sluta med dålig avkastning och historiken ger inga garantier för framtiden, etc, etc.

Tillväxtaktierna är:
Beijer Ref – miljöteknik
BioGaia B – hälsa
CellaVision – hälsa
Fortnox – IT
Hexagon B – IT
Nederman Holding – miljöteknik
NIBE Industrier B – miljöteknik
Proact IT Group – IT
Probi – hälsa
Sectra B – hälsa
Swedish Orphan Biovitrum
Tomra Systems – miljöteknik
Veoneer SDB – IT
Vitec Software Group B – IT
Vitrolife – hälsa

Och nej, min vanliga portfölj av utdelningsaktier och annat kommer inte att dyka upp på Shareville då jag förblir Avanzakund där.

Ta det lite lugnare och må mycket bättre

Ta det lite lugnare och må mycket bättre är en lättläst och underhållande bok. Författarna Sigge Ennart och Olof Brundin skriver intressant, eller så beror det på att de har arbetat inom media precis som jag och att jag därför intresserar mig lite extra för ämnet sett ur deras perspektiv.

En rolig höjdare i boken är översättningarna av alla chefsfloskler. Här är ett urval:

Ta det lite lugnare innebär i stor utsträckning att du ska lämna ekorrhjulet i betydelsen pressa dig karriärmässigt och konsumtionsmässigt. Värdera livets olika inslag annorlunda. Enligt boken är det två miljoner människor i landet som vill ta det lite lugnare.

Ett ödets ironi att ena författaren Olof Brundin tyvärr hastigt insjuknade och avled senhösten 2018 strax innan boken var klar. Budskapet blir därmed mer än önskvärt tydligt – ta det lite lugnare och må mycket bättre och vänta inte för länge. Vi vet aldrig i förväg när allt tar slut.

Mer om boken finns på min bokrecensionssida.