Ansvaret för att bli rik och fri är ditt

En mycket viktig lärdom vi alla måste dra någon gång i livet är att vi själva är ansvariga för att få våra liv dit vi vill ha det. Det finansiella ansvaret är vårt eget.

Det är inte ditt fel (eller din förtjänst) att du föddes med de förutsättningar du fick och att du växte upp under de omständigheterna som rådde då. Det är däremot ditt ansvar att göra det bästa av situationen som vuxen. Att försöka utvecklas och själv ta tag i din situation.

Så länge du tror att någon politiker, släkting eller en riddare på en vit häst ska komma och hjälpa dig lär du inte komma någonstans. Det är lika illa som att hoppas på att ha en oerhört tur i lotterier, kasinospel, på börsen eller i karriären.

Videon ovan från det hemlighetsfulla kontot Success Secrets på YouTube tar upp hur vissa i Nigeria tror och hoppas att en politiker ska komma och göra deras situation bättre. Även om mycket i ditt liv kan förklaras och skyllas på gener, slumpen, andra personer etc måste du tro på att du har ett ansvar och en chans att lyckas till slut.

Vi vill alla till himlen, men ingen vill dö. Vi vill alla att våra grödor ska föröka sig, men vi kan inte vänta 90 dagar tills de växer. Citat om finansiellt ansvar.
Vi vill alla till himlen, men ingen vill dö. Vi vill alla att våra grödor ska föröka sig, men vi kan inte vänta 90 dagar tills de växer.

Tror du att de rika blivit förmögna genom tur finns risken att du ger upp och då kommer du nog aldrig att själv bli förmögen. Som jag skrev i Bli rik och fri med aktier är det mer än fyra av fem rika som skapat sin egen förmögenhet, så den insikten är viktig för att du ska kunna tro på din förmåga och att det är möjligt att själv lyckas.

Med offermentalitet och en tro på att framgång bygger på tur kommer du ingen vart. Pratar vi finansiellt ansvar tipsar Success Secrets även om den tänkvärda boken Rich dad, Poor dad. Men det är en annan författare som får sy ihop säcken:

"För att bli finansiellt framgångsrik måste du ta fullt ansvar för ditt liv och sluta förvänta dig att någon annan ska fixa livet åt dig."

”För att bli finansiellt framgångsrik måste du ta fullt ansvar för ditt liv och sluta förvänta dig att någon annan ska fixa livet åt dig.”

Uppdatering 10 september 2020: Skärmdump från YouTube-videon ovan där fotot är på Napoleon Hill som skrivit Think and grow rich medan George S Clason står som upphovsman till påståendet. Hör av er om det är Hills citat. Clason har för övrigt skrivit den lärorika boken Den rikaste mannen i Babylon.

Sammanfattande ord om finansiellt ansvar:

  • Bearbeta trauman, byt miljö när du kan och måste, och gå sen vidare. Kanske var du ett offer under en period i livet, men du behöver inte fortsätta att vara det i resten av ditt liv.
  • Ta ansvaret för ditt liv och som Framgångsboken uttrycker saken: bli en doer”. Varken politiker eller andra kommer att göra dig rik och lycklig. Det kan bara du göra.
  • Kan de flesta rika skapa sin egen förmögenhet så kan du. Du måste tro på möjligheten och komma så långt ifrån tankar om att ”systemet är riggat” du kan.
  • Lär dig hur man lever för att få pengar över och hur man ska investera. Lita på tillgångsslagen och ge din resa mot att bli ekonomiskt fri (eller vad du nu drömmer om) det antal år som krävs.

Att lämna ekorrhjulet eller bara byta till ett annat

Att lämna ekorrhjulet behöver inte betyda att vi blir helt passiva och pensionerade. Det går att byta till andra ekorrhjul med mer frihet.

I våras fick jag en kommentar till ett inlägg jag gjorde på mitt Instagramkonto om att samhället inte kan funka om alla lämnar ekorrhjulet och att många kan trivas att vara där. Min syn på saken är att det är skillnad på ekorrhjul och ekorrhjul. 

Jag sade upp mig från drömjobbet för att lämna ett ekorrhjul byggt på antal timmars jobb i veckan. Ett annat sorts ekorrhjul jag ogillar är ett där vi måste vara på en viss plats när vi ska utföra något, så att vi alltid ”sitter fast” i jobbpendlandet. 

Det ekorrhjul jag gärna är i skiftar form över tid. Jag gör saker jag kan fakturera för och få in pengar av. Jag vill se hur långt jag kan komma i karriären, jag vill kunna utvecklas vidare. Det innebär att jag exempelvis har en aktiechatt en gång i veckan, vilket är ett sorts ekorrhjul av upprepning.

Vi ska inte sluta arbeta helt bara för att vi lämnat ett eller två av de tråkigaste ekorrhjulen.

Även om du lever på ditt sparkapital och följer fyraprocentregeln som ekonomiskt fri kan du göra andra saker som regelbundet ger dig inkomster. Det går att ha många olika inkomstkällor som ger dig olika grad av frihet och variation.

Inget samhälle kan fungera om alla har exakt samma kompetenser, yrken, livsstil, etc. Alla samhällen behöver olika typer av individer. Därför är det bra att somliga trivs i de ekorrhjul där vi andra vantrivs.

För oss som vill ha flexibilitet och frihet är det här med att lämna ett nödvändigt men ansträngande ekorrhjul lite som att vi gjort lumpen och klarat av hundåren. Vi går helt enkelt vidare till ett annat och bättre ekorrhjul eller lever ett helt stilla liv, vad vi nu önskar göra.

Lämna ekorrhjulet och välj sen nästa förhoppningsvis bättre ekorrhjul att vara i.
Lämna ekorrhjulet och välj sen nästa förhoppningsvis bättre ekorrhjul att vara i.

Så klarar du byråkratin för att köpa bostad och ta lån i Spanien

Att köpa bostad i Spanien och att ta lån i spansk bank innebär mycket byråkrati. Här är min tips för att klara av processen, samt alla dokument jag signerat och skickat in.

–>Totalt blev det 15 olika dokument bestående av sammanlagt 50 A4-sidor som jag signerat med initialer eller namnunderskrift.
–>Ytterligare 34 dokument av olika slag skickade jag in gällande identitet och ekonomi.

De 22 sidor och bilder och annat som var underlag till banken räknar jag ovan varje sak endast en gång. Jag fick nämligen skicka in vissa saker flera gånger innan min svensktalande kontakt på Sabbadell slutade be om att få dokumentet i fråga. Mer om bostadslån i Spanien i annat inlägg.

Ibland undrade jag varför jag skulle behöva signera. FIPER var en sammanfattning av villkoren hos banken, men jag var tvungen att signera alla sidor där också. Jag surade till och tog det bokstavligt och signerade alla sidor med namn och namnförtydligande, även sidan där endast bankkontaktens namn och nummer stod. Det kändes som överkurs. 🙂

Notarius Publicus var en svensk advokatfirma som utförde den tjänsten med stämplar och allt. Jag hittade den via google. Sen bara att skicka till spanska advokaten. Jag tror det bara var det och något dokument till som alls behövdes postas rent fysiskt. Allt annat mejlade jag.

Vissa dokument var på spanska och då min ”ekonomibyråkratispanska” är lite obefintlig kändes det kanske inte helt hundra, även om jag förstod de stora dragen och att det gick att fråga om jag ville ha mer info.

Så hur klarar man byråkratin när du köper bostad och tar lån i Spanien?

  • Ta ett dokument i taget och beta av dem metodiskt.
  • Se till att du har gott om tid.
  • Det är en stor fördel att ha skanner så du slipper fota allt med mobilen.
  • Ibland krävs det att du mejlar dokumenten i PDF-format och inte som en foto-fil, så skanner är bra att ha även om det går att klippa in fotona i ett Worddokument och spara som PDF.
  • Se till att ha en advokatfirma att fråga och som sköter allt utöver själva signerandet åt dig. Vissa saker kan de via POA, Power Of Attorney, skriva under om så krävs.
  • Det underlättar att kunna engelska, så är du inte beroende av svensktalande advokat eller advokatassistent utan kan prata och mejla direkt med spanska advokaterna.

När det gäller licensen för att hyra ut bostaden är jag uppe i tre dokument fördelat på totalt fem sidor. Minst ett dokument återstår.

Därför sa jag upp mig från drömjobbet

Den 1 mars 2012 var min först dag som frilans livet ut. Jag har svurit på att aldrig vara anställd igen för jag mår helt enkelt bäst av att vara min egen.

Jag sade upp mig från drömjobbet för att bli frilans 2012.

Jag hade åren dessförinnan som anställd haft drömjobbet på Privata Affärer, men var ändå inte lycklig. Jag visste inte exakt varför det inte fungerade längre och det krävdes mycket funderande innan jag kom det.

Det var inte arbetsuppgifterna det var fel på. För att analysera aktier och olika börsnoterade sparformer till både Privata Affärers magasin, webben och Placeringsguiden passade mig. Liksom aktiechatten om fredagarna.

Jag minns hur senhösten 2011 bara satt och kände efter och tänkte. Att lära känna sig själv är nyckeln både till framgång på börsen och yrkeslivet. Troligen också livet i stort.

Jag kom fram till att jag mår dåligt av att ha ett visst antal timmar arbete hängande över mig.

Jag mår bra om jag har uppgifter att göra och sen får en viss inkomst per uppgift. Då kan jag jobba snabbt och effektivt om jag vill eller slöjobba om jag vill. Det är min tid jag i så fall slösar bort, inte någon annans.

Ibland hände det att jag som anställd funderade på om jag hade gjort alla timmar i veckan. Frihet under ansvar och en del arbete hemifrån gör det svårt att veta. Skulle jag ta på mig mer (utan att få större månadslön) eller ta helg? Hade jag gjort mina 40 timmar eller inte?

Ju effektivare du arbetar desto mer hinner du. Som frilans innebär mer arbete ganska direkt mer inkomster, medan du som anställd kan få påökt och göra karriär mer indirekt och långsiktigt.

Att frilansa i enskild firma är det bästa för mig.

Jag kan styra helt över min egen tid. Slöar jag förlorar jag min tid och inte någon annans tid. Arbetar jag mer, kan jag tjäna mer pengar.

Att säga upp mig från drömjobbet var ett av de bästa besluten jag tagit. Allt blev mycket bättre. Gräset var verkligen grönare på andra sidan stängslet i hagen. Ofta när man har höga förväntningar är det lätt att bli besviken, men verkligheten slog mina förhoppningar och min längtan.

Samarbetet med Privata Affärer fortsatte lyckligtvis och i skrivande stund pågår det och utvecklas än. 

Slutsatser: Att hitta rätt arbetsform är superviktigt. Det gäller oavsett om du är ekonomiskt fri och klarar av att leva på dina besparingar via fyraprocentsregeln eller om du ännu arbetar.

Att sluta arbeta när man kan är det heller sällan tal om, utan snarare att ha råd att säga upp sig och våga prova att vara sin egen. Tack vare mitt mångåriga aktiesparande vågade jag säga upp mig och ta klivet till den för just mig grönare sidan av hagen. Utan finansiella muskler i form av besparingar hade jag inte vågat.

Ofta måste man testa olika saker i livet för att veta vad som är rätt. Nu när det kom en svart svan i form av coronakrisen och pandemin som stängde ned samhället fick många testa på att arbeta hemifrån. Många blir nog kvar där en eller flera dagar i veckan under de kommande åren, men vi är alla olika och behöver olika miljöer.

Det viktiga är att du testar och lär dig hitta rätt. Livet blir bättre då.

Min väg till att bli författare

Kan jag bli författare och skribent kan du också komma långt inom ditt intresseområde. Testa dig fram och kämpa länge är mina råd.

Att det är hårt arbete mer än talang som gjorde så jag kunde bli författare gör mig lite stolt. Hade jag haft talang för mitt skrivintresse hade resultaten varit mer väntade, men nu fick jag kämpa. Jag gav aldrig upp utan fortsatte sakta med säkert att lära mig mer om hantverket vart eftersom åren gick.

Här är min historia om hur jag efter många år nådde min pojkdröm att bli författare.

Kan jag bli författare kan du också gå långt!

Svårt med uppsatserna i skolan

Jag tyckte om att skriva redan som liten och började på en äventyrsroman jag skrev med skrivmaskin någon gång under mellanstadiet. Det var svårare att skriva fiktiva uppsatser i skolan.

På högstadiet och gymnasiet radade de medelmåttiga betygen upp sig. Jag kände att jag inte alls utvecklades då det med ett undantag bara var treor i betyg på högstadiet och G på gymnasiet. Det motsvarar C och D idag, tror jag.

Jag hade nästan alltid ett syftningsfel med i mina uppsatser under högstadiet och gymnasiet, men det är inte så att syftningsfel är det som sänker betyget från MVG till G. Inte ens den gången då min bokrecension var felfri rent språkligt fick jag ens VG. Lärarinnan som vi kan kalla för Annika suckade och gav mig ett G, som om det satt hårt åt. Luften gick helt ur mig och jag orkade inte ens fråga varför jag inte fick VG.

Allt hon invände mot var att jag skrivit lite för kort på ett ställe. Det är knappast det som sänker mig från MVG eller VG till ett G i betyg. Jag vet än idag inte vad jag skulle ha gjort särskilt annorlunda, men eftersom gymnasiebetygen efter mycket slit precis räckte för ekonomiprogrammet på högskola är det väl strunt samma kanske.

Jag behöver ju inte de betygen i svenska eller något annat ämne någonsin igen i livet. Jag har aldrig visat upp ett enda betygspapper för någon arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Det är allvarligare att vi i årskurs tre på Lugnetgymnasiets ekonomiprogram i Falun inte ens hade svenskalektioner. Förvisso hade vi svenskaböcker och schemalagd undervisning, men det handlade nästan aldrig om själva svenskan.

Annika stod mest vid katedern och pratade om sånt som man kan läsa om på kultursidorna i dagspressen. Efter kanske 50 minuter var det typ tio stödord skrivna på tavlan bakom henne och vi hade fått någon sorts inre bild av ämnet. Jag kommer idag inte ihåg någonting av det hon sa, inte mer än några riktigt märkliga saker som det där om HIV/AIDS-arbete i Asien. Vill du ens veta detaljerna?

Det var inga bra övningar för att lära mig skriva bättre. Jag minns hur givande det var på högskolan ett par år senare när en lärare visade funktionerna i Word. Motsvarande fast när det gäller att skriva och förklara sig i text hade varit bra. Men icke.

Pappa lärde mig skriva bra, inte skolan

Det är inte bara för att mina föräldrar köpte datorer åt mig som jag ska tacka dem. Pappa satt ofta med mig när jag gjorde specialarbetet i slutet av gymnasiet och första året på högskola när det var mycket rapporter och skriftliga arbeten.

Det var då och inte i skolan jag äntligen lärde mig skriva enklare och mer pedagogiskt så att läsaren förstår bättre vad jag menar. All feedback jag fick att pappa innebär mycket repetition och ändringar i texten så jag verkligen lärde mig saker som att variera meningslängden och ha bra meningsuppbyggnad.

Tack pappa!

15 år som reporter finslipade min skrivförmåga

Ett av de stora genombrotten i mitt liv var när jag 22 år ung skaffade mig ett jobb hos Privata Affärer. Fick flytta till Stockholm och arbeta som reporter på tidningen.

Jag höll länge på med tabellkommentarer och andra kortare saker, men alla tusentals aktieanalyser jag läste och skrev referat av lärde mig många formuleringar och tänk. Liksom alla artiklar och telegram jag plöjde och skriv utifrån.

Privata Affärers mål att att alla ska förstå, att det ska vara lätt svenska, utan att man dumförklarar alla aktiesparare som läser. En lagom bra nivå på språket.

Jag följde ytligt men ändå alla noterade börsbolag i Sverige, inkl alla på smålistorna. Det var lärorikt att se hur förhoppningsbolag kraschade när det var kris och vilka som överlevde. Jag lärde mig även mycket av att skriva alla möjliga typer av artiklar om aktier i Privata Affärer och Placeringsguiden.

Min pojkdröm att bli författare blev sann

Min första aktiebok kom ut 2015, efter ett par år av olika manus och bearbetningar. Efter sex år av studier i ekonomi på gymnasiet och högskolan och sen 15 år av att sitta och skriva olika ekonomitexter i princip varje dag året om hade jag lyckats bli författare.

Det är svårt att få fram ett bra manus och att rätt redaktör/förläggare samt ha tillgång till rätt samarbeten för att sälja och marknadsföra boken. Jag hade stolpe in via Jan Sterner som det är ett nöje att ha som förläggare.

Min pojkdröm var nådd.

Jag är ingen talang utan mer en arbetsprodukt. Desto större revansch att ändå lyckas. Hur många böcker har svenskalärarna skrivit och sålt?

Min väg till att bli författare

Nu vill jag inte låta kaxig och jag kan inte skriva berättelser som Stephen King eller någonsin kommer att få ett författarpris. Men ändå. Direkt imponerad av svenskalärarnas kunskap och feedback är jag inte.

Den enda lärare i skolan som pushade mig och gav mig något uppmuntrande var en långtidsvikarie på mellanstadiet som sa:
– Som vanligt var Marcus Hernhags arbete bäst.

Det vi i klassen gjort den här gången var läsa på och sen sammanfatta fakta om ett land. Jag har alltid gillat att sortera och organisera information som jag är intresserad av så att med egna ord förklara faktan jag läst passade mig.

Lustigt nog är det exakt det jag gör idag. Jag läser på och sen skriver jag. Då om Västtyskland, nu om börsen och aktiesparande. Det jag var bäst på under mellanstadiet är på så sätt något som via många långa omvägar lade grunden för att nå författardrömmen. Jag var uppåt 40 år innan jag mindes det där från mellanstadieskolan och insåg att det var i princip det som jag arbetar med idag.

Slutsatser och goda råd på vägen

Att lyckas i skolan är bra och lär dig det du kan där. Det jag vill ha sagt med allt detta är att det även finns andra sätt att lyckas i livet. Andra ställen och sätt att lära sig det du behöver.

Testa olika saker och vägar i livet. Lär dig prioritera rätt. Ge inte upp din dröm, men var beredd på att omforma vägen dit. Så länge du lär dig nya saker kommer du närmare något bra.

Är du ung och vill du bli just författare kan du snegla på mina gamla blogginlägg med råden i hur man skriver e-böcker och skrivtipsen från Pernilla Gisén. Det ger dig lite grundläggande kunskap och tänk, men du behöver hitta dina metoder och din väg framåt.