Bästa storbanksaktien – och förolämpningen från Nordea

När jag på aktiechattarna hos Privata Affärer får frågan om bästa storbanksaktien brukar jag svara SEB. Då precis som nedan avser jag sett över flera år. SEB har en bra huvudägare och tillräckligt bra historik.

I en genomgång för Privata Affärers prenumeranter i maj 2024 (bakom betalvägg) kom jag fram till att jag inte gillar Handelsbanken längre. Det långa utdelningstrenden till trots.

”Istället oroar vi oss för den svaga rapporten för det första kvartalet. Jämfört med samma period för ett år sedan ökade kostnaderna med 12 procent, vilket är klart mer än de 2 procent som intäkterna var upp med. Därför föll rörelsevinsten med 3 procent.”

Handelsbanken må ha varit lönsamma alla år sedan starten 1871 utom ett år. Så förutom 1992 har det varit lönsamhet och därför utdelning alla år utom våren 1993. Billigaste bankaktien tycker jag ändå vi ska ta det försiktigt med nuförtiden. Tidigare så brukade jag tipsa om dem, men inte längre.

Swedbanks historik och ägare gör mig lite skeptisk, men det är ändå ett okej val i sektorn.

Nordea brukar ha relativt missnöjda kunder, enligt statistiken. Ingen tydlig huvudägare här heller och en historik som dels är ojämn generellt sett och dels förolämpande för mig som före detta kund.

När Nordea förolämpade och kastade ut mig

Jag var i över 40 år kund hos Nordea (via de banker som gick samman och till slut blev Nordea). Nordea sade vid ett par olika tillfällen nej till de vanliga banktjänster jag ville ha.
”Nordea vägrade låta mig ha ett vanligt personkonto för autogiron och ett annat för betalkort. Jag var tvungen att ha båda tjänsterna kopplade till samma konto. Så jag flyttade alla mina månadsvisa betalningar till Skandia, vars sajt för övrigt kändes klart modernare.”

Många år senare blev till slut kommunikationen med banken så dålig att jag ville göra slut på vårt förhållande.

En inbetalning till mig från annat land startade det hela och det gick inte att kontakta Nordea.

När det begav sig 2021 skrev jag om detta på Twitter:

1 Nordea informerade mig om att ”just nu” är det så många som ringer att deras telefonkö är full, så tack för samtalet, tut tut tut. Det imponerade inte särskilt mycket på mig då var betalande kund. Tur att jag inte hade så mycket verksamhet där.

2 Jag loggade in på sajten och skrev ett meddelande istället, bara för att få svaret att jag måste ringa i mitt ärende. Försökte inloggad på Nordeas sajt hitta numret till min personliga bankman, men utan resultat. Alla sidor hänvisar bara till kundtjänsten, men telefonkön var fortfarande full som en kastrull.

3 Jag hittade bara adress, men inget nummer till mitt bankkontor, så Nordea verkar inte vilja att jag ringer dem heller. Så jag frågade Nova, Nordeas så kallade AI. Det skulle jag inte ha gjort.

4 Nordeas chattbot Nova hänvisade till kundtjänsten och bad mig ringa dem. Nova förstod inte att de inte tog samtal, att det inte gick att ringa. Till slut blev jag något irriterad och förolämpade Nova.

Det är talande att så många har kallat Nova för dum i huvudet tidigare att ”Nordeas digitala medarbetare” har ett svar specifikt för det.

Hitta bästa bankaktien? Inte är det Nordea i alla fall. Nordeas chattbot Nova hänvisade till kundtjänsten och bad mig ringa dem. Nova förstod inte att de inte tog samtal, att det inte gick att ringa. Till slut blev jag något irriterad och förolämpade Nova. Det är talande att så många har gjort det tidigare att "Nordeas digitala medarbetare" har ett svar specifikt för det.

Det gick ett antal dagar och sen kom slutdramat. Jag bodde i Spanien den här hösten så en granne fick öppna min post och fota av den och hjälpa mig posta ett svar i Nordeas svarskuvert i Sverige. Ingen digital lösning hos den här skitbanken på den här tiden i alla fall.

Det hjälpte inte. Både jag och avsändaren av betalningen stod till förfogande för att hjälpa Nordea förstå vad det var för betalning. Jag vet inte om deras så kallade utlandskontor ens läste mitt svar där jag förklarade allt om kundkännedom och vad saken gällde.

Därefter kastade Nordea ut mig via grov förolämpning, så det var de som gjorde slut i det här förhållandet. 🙂

Nordea skrev att de bedömer att de inte kan ”i tillräckligt stor utsträckning övervaka och förstå de transaktioner som sker för att kunna upptäcka och förhindra misstänkt penningtvätt och terroristfinansiering.”
Sic!

Som jag skrev i PA:
”Att insinuera att mina vita och lagliga transaktioner skulle vara inblandat i något sådant är den grövsta förolämpning jag någonsin fått som kund. Jag hoppas att gamla talesätt som ”man ser sig själv i andra” och ”den som sa det han var det” INTE stämmer när det gäller Nordeas formuleringar.”

Nordea-aktien då? När jag i aktiechatten får frågor om Nordea är jag oftast neutral till aktien. För mitt fall är inte typiskt för hur de behandlar alla kunder och uppenbarligen har de haft några relativt sett lite bättre år bakom sig nu.

På det personliga planet älskar jag att hata dem. Eller något sådant. Det är ju inte så att jag tagit det här hårt, utan det var skönt att kunna gå vidare. Andra banker är bättre och jag har min verksamhet i aktiebolag. Här imponerade inte Handelsbanken alls, tvärt om. Kanske ännu en anledning till att vara skeptiska på lång sikt.

Allt är mycket enklare nu rent administrativt och jag sparar tid. Slutet gott, alltid gott.

Bästa bankaktien?

Den bästa bankaktien är ibland Avanza och ibland Nordnet. Det är de två bästa bankaktierna helt enkelt. Dyrare än storbankerna, men med bättre långsiktiga tillväxtförutsättningar.

Vilken bankaktie tycker du är bäst?
Och har du någon mardrömshistoria från en bank? Kommentera här nedan eller mejla mig på hernhag@gmail.com så kan jag kanske skriva om det.

P2P: Svag avkastning 2023 hos Savelend

Jag har beslutat att fasa ut mitt lilla sparande inom P2P. Savelend är bra, men jag måste fokusera. Svag avkastning under 2023 fick mig att börja fundera nu i början av 2024.

P2P eller peer to peer-lending innebär räntesparande mellan främst privatpersoner. Jag har under flera år testat Lendify (Lunar), Brocc och Savelend. Savelend blev bäst i test när jag skrev i Privata Affärers tidskrift Placeringsguiden i maj 2022.

Jag tycker att avkastningen inte längre är tillräckligt bra jämfört med riskerna och vanligt kontosparande. De högre räntorna som kom via centralbankshöjningar under 2022 och 2023 har inte alls lönat sig. Kreditförluster är en förklaring.

Här är avkastningen före kapitalskatt per år:

År: Totalt kapital (investerat kapital)
2019: 4,03% (5,21%)
2020: 9,58% (10,01%)
2021: 6,22% (6,61%)
2022: 7,06% (7,19%)
2023: 3,97% (4,08%)

Förvisso är detta (om jag tolkar Savelend rätt) en avkastning där jag bara summerar månadsavkastningarna takt av, utan att ta hänsyn till ränta på ränta-effekten (läs mer om den en bit ned på min infosida jag länkar till). Avkastningen i tabellen ovan är därför lite bättre än så här. För 2023 handlar det tydligen om 4,15% istället för 4,08%.

Jag har beslutat att fasa ut mitt lilla sparande inom P2P. Savelend är bra, men jag måste fokusera. Svag avkastning under 2023 fick mig att börja fundera.

Ska P2P vara värt risken ska avkastningen vara högre än bolåneräntorna och räntorna på sparkonton.

Vanliga sparkonton kan nu i början av 2024 ge uppåt 4 procent i ränta. I båda fallen blir det kapitalskatt på 30 procent av ränteinkomsten (oaktat avdragsgilla kostnader i din deklaration). P2P är nämligen inget som funkar i ISK.

Om marknadsräntorna faller blir det lättare för låntagarna att ha råd att amortera och betala räntor. Å andra sidan är lägre räntor sällan bra för oss långivare.

2023 års avkastning hos Savelend var inte högre än den rörliga räntenivån på mitt bolån. Då kapitalet via alla mina smålån på plattformen dessutom är bundet i ett antal månader är det inte tillgängligt lika snabbt som vanligt kontosparande med insättningsgaranti.

Savelend är marknadsledare i Sverige med en bra tjänst. Det är ett helt okej sparande, men inget för mig längre. Jag har redan så många depåer hos olika banker att jag nu försöker minska på antalet och fokusera sparandet.

Jag lämnar sparformen P2P
Att fasa ut Savelend är rätt för mig, men kanske inte för dig.
Brocc håller jag sedan 2022 på att lämna, då kreditförlusterna blev för stora. Oklart hur, då processerna där pågår.
Lendify/Lunar gav upp sin verksamhet till Savelend under 2023.

Jag lämnar därmed P2P på sikt och slipper förr eller senare deklarera och kolla så att de avdragsgilla kreditförlusterna är med. Det är nämligen inte alltid som alla aktörer har (rätt) siffror på det förtryckta i deklarationen.

Gratis hemmagym genom att lämna SATS

Genom att lämna SATS efter 17 år som kund och därmed slippa betala 542 kr i månaden, sparar jag 6500 kr om året. På två år får jag då mitt nyinköpta hemmagym betalt. Gratis hemmagym lite förenklat uttryckt. Dessutom sparar jag tid på att slippa pendla till gymmet.

Uppdatering 4 februari 2024: SATS höjde kostnaden till 577 kr nu i januari, så det är 6924 kr om året som jag sparar framöver.

Hemmagymmet: Skrivstång, bänk, ställning och vikter samt två kvadratmeter gymgolv. Det får det bli istället för den stora gymkedjan. Platsen blir i garaget när bilen inte står där. I princip alla övningar jag vill köra kan jag nu göra hemma.

Tidsbesparingen: Ca 20 min transport per enkelresa försvinner. Detta även om jag har ärenden till butiker i närheten av den SATS-anläggning som jag vanligtvis åker till. De ärendena tar jag alla på en gång istället eller löser på annat sätt. Skulle jag träna de tre pass i veckan jag siktar mot blir det 40 min per pass gånger tre gånger lika med 120 minuter i veckan i tidsbesparing.

Byta kläder och plocka fram utrustning samt värma upp slipper jag inte undan. Men det går snabbt och det är en stor fördel att vara närmare familjen. Nu ska jag försöka att SATSa vidare mot nya personbästan.

Genom att lämna SATS efter 17 år som kund och därmed slippa betala 542 kr i månaden, sparar jag 6500 kr om året. På två år får jag då mitt nyinköpta hemmagym betalt. Gratis hemmagym lite förenklat uttryckt.

Tiden i mitt liv blir en allt viktigare tillgång. Under 2023 hände mycket bra saker och jag tvingades tidseffektivisera. Jag slutade med fyra appar inom träning, språk och hälsa samt skar bort de flesta ekonomipoddar och även andra poddar. Dessutom tittar jag betydligt mindre på deckar-serier och annat på streamingtjänster. Jag hinner heller inte läsa böcker just nu, men hoppas kunna komma igång där igen. Att byta ut en kommersiell gymkedja mot ett hemmagym nu under 2024 är därför ett naturligt steg.

Vill du lära dig mer om varför tiden är vår viktigaste tillgång vet jag en lämplig bok som tar upp det och mycket annat.

Någon uppdatering av mitt gamla inlägg med bästa och sämsta SATS-gymmen i Stockholm blir det därför inte. Däremot får jag lägre pris för nästan samma sak och SATS är återigen inblandade, men på ett helt annat sätt än förra gången.

Jag är fortfarande pensionär på halvtid. Jag prioriterar familjelivet framför att maximera inkomsterna. Äkta rikedom är sällan att tjäna mest pengar.

SATS-aktien

Jag undviker SATS-aktien tills vidare. Även om bolaget fått upp lönsamheten så att förlusterna försvunnit är det ingen investering för mig. Historiken imponerar inte alls. Aktien framstår snarare som ett turn around-case som redan gått upp en bra bit.

Grunderna i företagsbeskattning

Funderar du på att starta aktiebolag eller enskild firma är det viktigt att du tänker igen vad du ska ta för priser. Här är därför några av grunderna i företagsbeskattning, så alla kan se hur mycket som försvinner i skatt.

Vissa förstår inte hur mycket skatt som tas ifrån oss företagare av priset till slutkund. Det som ser ut att vara ett högt pris för konsumenten behöver inte ge mycket kvar till företagaren.

Från priset mot konsument dras det först moms.
Sen av den vinst som är kvar efter att vi betalat alla rörelsekostnader blir det även arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Detta om vi tar ut nettosumman som lön.
För enskild firma är det egenavgifter istället för arbetsgivaravgifter som du betalar om du som jag har aktiebolag, men procentsatserna är ganska lika höga.

Här är ett räkneexempel för konsultation en timme:

Priset konsumenten får betala: 1250 kr.
Kvar efter momsen: 1000 kr.
Kvar efter arbetsgivaravgifter: 750 kr.
Kvar efter inkomstskatt: 525 kr.

Om man har kostnader för att åka till ett möte eller har andra rörelsekostnader i firman blir det ännu lägre belopp kvar. En frilansplats eller ett kontor som drar en fast kostnad varje månad. Det finns även kostnader för företagskontot hos banken och faktura- och redovisningstjänster. För vissa verksamheter även varukostnader och andra inköp. Och så vidare.

Förberedelser och fakturering tar också en del tid. Per timme blir det därför netto klart lägre än 525 kr. Kanske hälften av det är kvar. Sen har företagare när det gäller konsulttjänster inte alltid 100 procent beläggning heller.

Ett netto på säg 300 kr i timmen räcker till två biobiljetter utan biogodis eller till en måltid på restaurang, så av de 1250 kr får man inte så otroligt mycket kvar.

Beroende på var du bor i landet kan din inkomstskatt vara både lägre och högre än de 30 procent jag räknat med ovan. Det blir även lite lägre genomsnittlig beskattning av din inkomst/lön om vi räknar in grundavdrag och jobbskatteavdrag. Däremot högre skatt om du betalar statlig inkomstskatt.

Sen behöver vi egenföretagare få lite överskott så att vi har råd med semester också. All vinst kan vi därför inte ta ut som lön och konsumera under de övriga 11 månaderna om året.

Reglerna för aktieutdelning i fåmansbolag och hur vi använder periodiseringsfonder ska vi inte ens gå in på här. Allt ovan är ett förenklat exempel för att visa på ungefär hur mycket som förvinner i skatt.

Vill du bli (mer) ekonomiskt fri behöver du sikta mot klart högre timpenning när du ska ta kunder. Eller försöka leta efter något annat som kan ge mer, som passivare inkomster och annat med hävstång. Grunderna i företagsbeskattning är jobbiga och viktiga.

Funderar du på att starta aktiebolag eller enskild firma är det viktigt att du tänker igen vad du ska ta för priser. Här är därför några av grunderna i företagsbeskattning, så alla kan se hur mycket som försvinner i skatt.

AP7 leker hållbarhet och ESG

Sjunde AP-fonden äger aktier i bolag som betalar skatt i Ryssland och därmed är med och finansierar kriget mot Ukraina. Det värsta är att AP7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

Lördagen den 16 december 2023 gjorde jag debut på DN Debatt med ett inlägg om detta (länk till sida ofta utan betalvägg).

”AP7 äger värdepapper till ett värde av 19 miljarder kronor i tolv internationella koncerner som utsetts till ”International sponsors of war” och svartlistats av Ukraina.

Sjunde AP-fonden (AP7) förvaltar våra pensionspengar och måste nu ta sitt ansvar. De tre punkter vi kräver i debattinlägget går i korthet ut på att redovisa innehaven med ryska kopplingar och skatterna de betalar. Kan man inte få de här bolagen att bättra sig och helst lämna Ryssland och därmed sluta stödja kriget och alla dess våldtäkter och tortyrkamrar, bör AP7 sälja aktierna.

Att som man gjort enbart sälja alla aktier som var noterade i Ryssland räcker inte.
DI har i en ledare gett oss debattörer medhåll.

Skandal att AP7 bara leker hållbarhet och ESG

Jag har efter debattinlägget med Uliana Gottlieb och Håkan Gergils uttalat mig i på Aktiespararnas sajt. Detta sedan jag av journalisten Annelie Östlund som ringde fick höra svaren från AP7 i debatten. Svar som först gjorde mig mållös:

AP 7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig!

Sjunde AP-fonden äger aktier i bolag som betalar skatt i Ryssland och därmed är med och finansierar kriget mot Ukraina. Det värsta är att AP7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

ESG-ansvarige Johan Florén har tydligen en formulering om att uppgifterna om de tolv internationella koncerner som svartlistats av Ukraina kommer från ”en part i kriget”.

Mitt svar:
”Det är ju inte två parter som är oense om vilka företag som bedriver verksamhet i Ryssland och betalar skatt där. Frågan är om det är hållbart att stödja en så farlig regim som den ryska. Nej, det är det inte. Jag tycker faktiskt det är helt veklighetsfrånvänt.”

Det har rätt länge diskuterats om man ska undvika Marabou eller GB Glass som ägs av Mondelez respektive Unilever. Och så har AP7 inte ens tittat på frågan. De leker ju ESG.

Det här med att betala skatt till ett land som anfaller ett land i EU:s närhet kan knappast vara hållbart, även om hållbarhet och ESG ofta har oklara kriterier.

Ryska armén och dess övriga militära arméer, grupper och miliser är ansvariga för många våldtäkter enligt säkerhetsorganisationen OSSE. Ett av många exempel är Bucha (Butja) utanför Kiev där det blev massaker och gruppvåldtäkter. Läs hos OSCE här eller på Wikipedias sida om Butjamassakern här om du törs. Vad som hänt och händer på de ännu ockuperade områdena som storstaden Mariupol vill jag inte ens tänka på.

Sjunde AP-fonden har inte beaktat det här med att äga aktier i koncerner som ännu inte slutat ha verksamhet i Ryssland som en del av sitt hållbarhetsarbete. Det är heller ingen ny eller liten fråga om vi säger så. Om ett stort land hotar hela EU och den fria världen – är det hållbart med verksamheter i det landet?

Bolagen som betalar skatt i Ryssland tar förstås även ekonomiska risker med detta. Deras verksamhet i Ryssland borde av många anledningar stängas och då skulle de förlora pengar (gå miste om vinster). AP7 borde sälja aktierna innan så sker, för det skulle antagligen inte vara helt bra för aktiekurserna även om det handlar om stora globala bolag. Etik, moral och ekonomi går hand i hand här.

Här är några av bolagen AP7 ägde aktier i 2023

  • Procter and Gamble Co
  • Nestlé
  • Alibaba Group LTD
  • Philip Morris Int
  • Unilever
  • Mondelez International Inc

För dig som vill påverka med konsumentmakt och rösta med fötterna kan du bojkotta deras produkter.

Detta även om intäkterna som exempelvis Philip Morris får när svenskarna köper Swedish Matchs snus Ettan och Zyn inte går direkt till Putins anfallskrig och brott mot mänskligheten.

Det är ändå ett sätt att sätta press på bolagen. Marabou ägs av Mondelez (DI.se), så när det gäller choklad kan du i så fall också byta varumärke.

Sen finns det flera enligt bl.a. denna artikel på SVT.se andra bolag som AP7 inte äger aktier i och som du kan fundera på om du vill vara kund hos.

Listor över alla varumärkena blir långa och måste hållas uppdaterade. Jag ger därför bara dessa exempel. Ni läsare får däremot gärna fylla på i kommentarerna!