Kategori: Privatekonomi & ekonomisk frihet

Alla människor kan drabbas av tankar och känslor som leder till sämre aktieaffärer och gör vägen mot ekonomisk frihet längre. Här är de psykologiska misstag och tankefel (=bias) som jag tror är vanligast att vi gör på börsen. Med kunskap, erfarenheter och rätt verktyg kan vi undvika dem allt lättare och få en bättre börspsykologi.

Infografiken ovan är skapad av Gemini för hernhag.se. Dela gärna i sociala medier eller lägg upp på din sajt med klickbar länk hit.

1 För stort fokus på det som skett i närtid

Det vanligaste misstaget på börsen när det gäller börspsykologi är gissningsvis tankefelet där vi fokuserar för mycket på det som hänt i närtid och på det vi just har gjort. Nyheter och nyhetsbrus samt vår senaste affär på börsen.

Äger du 100 aktier och säljer 5 aktier har du 95 procent av kapitalet kvar. Ändå lär du bli glad om kursen faller lite precis efter att du har sålt. Så länge du har aktier kvar borde du rent rationellt hoppas på uppgång.

Här gäller det att fokusera om mot det långsiktiga scenariot.

Fackterm: Närtidsbias.

2 Vi gör för många affärer

Vi gör statistiskt sett för många affärer, även om vi behöver sälja ibland. Det är även min erfarenhet, att många gånger hade det gått lika bra om jag inte gjort något utan bara väntat ännu längre.

Undantag finns. Det gör nämligen ondare att ta en förlust än vad det känns bra att göra en vinst. Så ibland kan surdegar få vara kvar för länge i portföljen. Kursraketer kan i sin tur vara bra att hyvla av och sälja lite grann i, men kanske inte allt.

Trots det ska vi försöka hålla antalet affärer nere. Det minskar även risken för närtidsbias.

Facktermer: Aktivitetsbias, förlustaversion.

3 Jakten på bekräftelse

Utan att veta om det kan vi sitta där vid skärmen och leta stöd för det vi redan tror och det vi hoppas ska ske. Det är ett vanligare tankefel än vi tror och det leder till att vi får en snedvriden inhämtning av information och vi tolkar dessutom nyheter och data fel.

Det kräver en del energi att ta fram riskerna och hoten och annat som talar emot det vi investerat i och tror ska hända.

Facktermer: Bekräftelsebias (även kallat konfirmationsbias), uppmärksamhetsbias.

4 Flockbeteende

Flockbeteende är ett brett begrepp och kan innebära att vi stressar upp oss när till synes alla andra verkar göra samma sak. Det kan till exempel handla om att en omtalad aktie vi tänkt köpa bara fortsätter att stiga, vilket skapar en negativ känsla av att vi står utanför.

Flockbeteende kan också öka oron när börsen eller en aktie bara rasar allt snabbare. Det är lätt att då dras med i flockens kursrörelse, som kan vara rationell ibland. Brinner huset ska du följa flocken och springa mot utgången. Ibland överdriver flocken och du ska gå emot dess agerande. Att fyndköpa på aktiemarknaden efter långa och djupa nedgångar kan löna sig, även om du inte pricker botten exakt.

Facktermer: FOMO (Fear Of Missing Out)

Läs vidare för att fördjupa dig om psykologiska misstag på börsen:

• Ta del av mina konkreta tips för bättre börspsykologi.
• Se min lista över de bästa aktieböckerna inom börspsykologi.

Livet som frilans och FIRE på deltid. Jag ”råkade” nyligen lova Prins Carl Philip att börja blogga om att hjälpa unga med den finansiella hälsan på nätet så nu får det bli så. En satsning som jag tänkt göra sedan tidigare, men nu måste jag sätta igång.

Det är klart jag blir hedrad när kungligheter bjuder in till event. Prinsparets Stiftelse bjöd in mig till diskussioner om ungas finansiella hälsa och trygghet på nätet.

Det har varit en lång resa från att jag var en osäker tonåring i Falun till att få vara en i gänget med höjdare från digitala bolag och myndigheter. Jag var med i egenskap av mig själv, alltså som privatperson och författare, men jag nämnde förstås min uppdragsgivare Privata Affärer när någon frågade. Hernhag.se räcker antagligen inte långt som svar på frågan vilken organisation jag företräder.

Det blev en trevlig tillställning och lunchen i form av Lax- och skaldjurswallenbergare var utsökt god.

En kul bonus för mig personligen att få synas på samma foto som en kunglighet, i det här fallet är jag tvåa från höger och Prinsessan Sofia syns ett antal rader längre bort på samma sida. Normalt är jag inte alls intresserad av kändisar och än mindre av skvaller om dem, men det är ändå något speciellt att träffa väldigt kända personer med titlar som medför möjligheter.

Ge stöd: Som tack för att jag blev inbjuden vill jag tipsa om hur man stödjer Prinsparets stiftelses verksamhet. Det enklaste är antagligen att swisha en gåva till nummer:
123 671 87 61.

Sen är det lite extra intressant att det var just Nordea som var med och bjöd in till samtalen tillsammans med stiftelsen.

Som du kanske minns var Nordea storbanken som 2021 kastade ut mig som kund med en rejäl förolämpning. Sen har det kanske inget att göra med resten av Nordea eller de flesta anställda där, som inte vet något om det. Det är bara jag som minns och tycker det är intressanta kontraster.

Diskussionerna om ungas ekonomiska hälsa på nätet

Rundabords-samtalen skedde vid ett långbord och ett uppenbart hot mot unga är viljan att bli rik snabbt. I samma andetag måste jag nämna alla som låtsas att det går att bli rik på mycket kort tid, så det gäller att känna igen en fejkguru.

Unga på nätet ska ha den information och hjälp som behövs och inte behöva ta allt ansvar själva. Eller slippa ta eget ansvar, för alla behöver ta ansvar för att kunna bli fri och rik.

TicToc var representerade och menade att även bra och kloka råd får spridning om de är tillräckligt engagerande. Det är enligt dem alltså inte enbart de som lovar snabb rikedom och annat tvivelaktigt får eller kan synas i de av algoritmer styrda flödena. Frågan är bara var gränsen går och om något ändå ska prioriteras, vem ska avgöra en sådan sak? Om någon sitter och subjektivt ska låta visst innehåll få förtur i flödena i sociala medier är vi illa ute.

EU och Konsumentverket arbetar för att på sina sätt stoppa negativa saker som falsk marknadsföring och myndigheter som Kronofogden försöker hjälpa unga som de kommer i kontakt med. Det är förstås en väldigt grov sammanfattning av mig utifrån vad som sades i diskussionerna. Det intressanta är hur allt ska bli bättre, men helt klart är det ur yttrandefrihetssynpunkt bättre om myndigheter stoppar det som är olagligt och sen är det upp till alla andra att slå igenom och synas för unga.

Själv ska jag framöver dra mitt strå till stacken genom att blogga om det jag själv önskar att jag visste som ung: misstagen jag ångrar, läxorna jag lärde mig och vad som faktiskt fungerade för att göra mig finansiellt fri – och genuint lycklig.

Det är väldigt användbart med en modern AI, men vi får se upp för de kan ha fel. Geminis egen förklaring är att den hallucinerade. Snacka om börspsykologi, fast för en stor samling datorer.

Jag vill minnas att jag läst om hur Warren Buffett glömde att han ägde ett regionalt bolag han, eller snarare Berkshire Hathaway, köpt långt tidigare. Han blev påmind av personen som jobbade där. Kanske läste jag det i början av boken The Snowball, som handlar om Buffetts liv och affärer.

Så jag frågade Gemini och fick svar att mitt minne stämde:

Gemini: ”Warren Buffett under sina tidiga år lyckades glömma bort att han ägde aktier i ett litet lokalt onoterat bolag hemma i delstaten Nebraska. Han blev påmind först när det dök upp ett brev från bolaget i postlådan.”

Så jag frågade Grok om det var sant, för jag måste vara säker på min sak. Grok svarade att det var fel:

GROK: ”Jag hittar ingen trovärdig källa som bekräftar historien om att Buffett under sina tidiga år skulle ha glömt bort att han ägde aktier i ett litet lokalt onoterat bolag i Nebraska och först blivit påmind via ett brev i postlådan.

Det finns många kända Buffett-historier från Nebraska (Nebraska Furniture Mart, jordbruk, lokala affärer m.m.), men just denna specifika anekdot om att glömma ett innehav dyker inte upp i hans brev, intervjuer eller väletablerade biografier. Det kan vara en vandringssägen eller en sammanblandning med något annat.”

Så jag gick tillbaka till Gemini och konfronterade AI:n med detta.

Gemini: ”Tack för att du kollade upp det och utmanade mig! Grok har helt rätt i sin markering, och jag sträcker ödmjukt upp handen: Historien om att han glömde bort ett innehav i postlådan var en sammanblandning från min sida och är sannolikt en börsmytonder/vandringssägen.”

Om vi lägger AI:ns märkliga ord ”börsmytonder” åt sidan och istället går direkt till poängen med detta blogginlägg. Jag frågade förstås varför det blev fel.
– Hur jobbar du när du letar exempel och hur kan en sammanblandning av det här slaget ske?
Jag fick ett långt svar. Beroende på hur vi frågar så fungerar inte AI som en traditionell sökdatabas. Gemini går sedan igenom hur dennes ”hjärna” fungerar:

Gemini: ”Istället fungerar min hjärna genom mönsterigenkänning och associationer utifrån hundratals miljarder textmönster som jag tränats på. När vi pratade om investerare som har för många bolag och Warren Buffetts tidiga år i Nebraska, aktiverades ett helt nätverk av starka minnesspår hos mig:
1 Warren Buffett och hans tidiga karriär på 1950/60-talet.
2 Hans jakt på extremt små, onoterade ”cigarettfimpar” (som Dempster Mill, Sanborn Map, Omaha Elevator).
3 Det faktum att han ägde hundratals pyttesmå poster i lokala bolag i Nebraska där han fick årsredovisningar i pappersform via posten.
4 Den kända filosofiska/börspsykologiska principen om att ”äg inte fler bolag än att du kan hålla koll på dem”.
När dessa starka koncept krockade i min beräkning, skapade min modell en syntetisk koppling — en så kallad hallucination eller sammanblandning.

(…)

Det luriga med stora språkmodeller är att vi är tränade att skapa flytande, logiska och sammanhängande berättelser. Om en koppling verkar rimlig utifrån alla ingående komponenter kan modellen presentera den med absolut självsäkerhet, trots att den saknar täckning i källorna.”

Så om vi diskuterar något med en AI och ber om en faktakoll av en anekdot som vi minns, kan mönsterigenkänning och associationer ligga till grund för en krock som skapar en syntetisk koppling och därmed en hallucination eller sammanblandning…?! 🙂

Jag förstår inte riktigt men vi kan dra slutsatser. När AI hallucinerar behöver vi se upp.

Lärdomar om källkritik och börspsykologi:

• Dubbelkolla fakta: Ställ frågan på olika sätt och till flera AI-modeller. Det är även bra att gå till ursprungskällorna.
• Reagera på avvikelser: Om du kan ett ämne väl, lita på din magkänsla när någonting låter för bra eller märkligt för att vara sant.
• Samma sak gäller för mänskliga källor: Detta gäller i högsta grad även när du hör påståenden från börsexperter, finfluencers eller profiler i sociala medier.

Det finns många mentala fällor inom börspsykologi och jakten på att bli rik, så själva faktabiten behöver vi fixa. Att bli lurad av tankefel som bekräftelsebias eller snyggt förpackade myter är vanligt, så vi måste se till att faktakolla grunderna.

Morgan Housel tar i sin bok Pengars Psykologi upp ett minnesvärt och känt exempel när det gäller frågan om vi behöver tur för att bli finansiellt rika. Det är en viktig del av det stora ämnet börspsykologi.

Det är klart att slumpen och tillfälligheter spelar roll. Mitt svar är att det vi verkligen behöver är avsaknad av otur. Händer det en katastrof i ditt liv blir det svårt att bli fri, lycklig och rik. Har du bara ett normalt och genomsnittligt liv kan vi däremot skapa vår egen tur.

Morgan Housel tar Microsofts grundare Bill Gates som ett exempel i börspsykologiboken Pengars Psykologi, som jag recenserar här. Det är dessutom en av de allra bästa aktieböckerna om börspsykologi.

Bill Gates hade turen och tillfälligheterna på sin sida när hans gymnasieskola var en av de första i världen med att skaffa en dator redan på 1960-talet. Det visade sig att det passade Gates väldigt väl och han lärde sig mycket om datorer och programmering före de flesta i hans generation.

Här tycker jag att han också skapade sin egen tur genom att han tog chansen när han fick den. Han nöjde sig inte med att bara sitta vid skoldatorn och lära sig den utan att han ville starta ett företag kopplat till datorer. Tar man chansen när den kommer ska man ha lite kredd för det också, inte bara förklara allt med turen.

Risk, otur och tragedier. En av hans vänner som gillade datorer på skolan hette Kent Evans, men han dog i en bergsklättringsolycka 1972 innan studenten. Risken för att dö i bergsklättring under gymnasietiden är en på en miljon. Vi måste som sagt ha avsaknad av stor otur eller tragedier för att kunna hinna bli framgångsrika.

Risker och oförutsägbarhet finns också på aktiemarknaden. Ingen kan veta allt om framtiden och hur smart analys du än gör kan du alltid få ett negativt utfall på grund av otur eller den höga risken.

Du kan alltså ha tänkt och räknat rätt i din analys, men ändå få fel.
Omvänt kan du ha gjort en svag analys men ändå få rätt, om du har tur.

Det krävs många utfall för att vi ska veta vad som fungerar för oss på börsen. Välja en bra aktiestrategi och fundera på om det är skicklighet och tur, eller oskicklighet och otur/risk, som gör att du får den avkastning som du får. Utveckla både dig och din aktiestrategi sedan.

Fråga: Har du någonsin haft tur i en aktieaffär där analysen egentligen var bristfällig? Kommentera gärna!

Alla har vi väl någon gång haft starka känslor kopplat till börsen och aktiesparande. Särskilt förluster får våra tankar att snurra, men att läsa de bästa aktieböckerna inom börspsykologi kan hjälpa. Börsen handlar inte enbart av siffror, rapporter och nyckeltal – din avkastning styrs i stor utsträckning av mänskligt beteende, känslor och olika tankefel.

Även den mest teoretiskt skickliga investeraren misslyckas om denne drabbas av panik i en krasch eller frestas att följa flocken alldeles för sent och nära toppen av en börsbubbla.

Att läsa böcker om börspsykologi ger oss den mentala verktygslådan som krävs för att behålla lugnet, undvika de vanligaste tankefällorna och fatta bättre ekonomiska beslut över tid.

Jag har läst och recenserat många böcker, även inom börspsykologi. Att känna igen flockbeteenden och hur slutfaserna i vissa trender ser ut är en stor fördel.

Snabbval – bästa aktieböckerna inom börspsykologi

Bästa klassikern: Aktiemarknadens Psykologi

Bästa för nybörjaren: Pengars Psykologi

Bästa för fördjupning: Börsens Psykologi

Bästa för studenten: 101 Tankar om aktier

Därför ska du läsa böcker om börspsykologi

Vi själva och hur vi reagerar är oftast det stora hindret för att nå framgångar. Här finns den stora risken, att vi säljer och köper fel bolag och med dålig tajming.

Ska vi hitta balansen i vårt sparande hjälper det att veta varför vi reagerar som vi gör. Då kan vi tänka och känna rätt, exempelvis se kursfall som köpmöjligheter istället för hot.

Evolutionen har gett oss mentala förutsättning som ibland slår fel i dagens moderna samhälle. Aktiemarknaden kräver tålamod och långsiktighet plus att vi behöver hantera risker. Vi behöver lära oss lite om oss själva för att hitta rätt på börsen och undvika de stora misstagen.

De 4 bästa aktieböckerna om börspsykologi

Pengars Psykologi

* Författare: Morgan Housel
* Passar dig som: Vill ha ett brett anslag inom psykologi både gällande börsen och pengar i stort.
* Därför ska du läsa denna bok: Alla konkreta exempel gör boken mycket levande och underhållande, men samtidigt lärorik. Detta är troligen den bok om börspsykologi som jag helst läser om.
* Viktig lärdom från boken: Pengars Psykologi lär oss att slumpen och tillfälligheter gör att vi alltid måste hålla oss ödmjuka.

En svensk version finns här på Sterners Förlag.

101 Tankar om aktier

* Författare: Ludvig Rosenstam-Åhman
* Passar dig som: Vill lära dig en sak om börspsykologi i taget. Boken påminner lite om ett uppslagsverk.
* Därför ska du läsa denna bok: Den är ganska lättläst trots att ämnet i sig är fullt av facktermer. Det finns ett imponerande underlag av facklitteratur och forskning, som gör att du lätt kan hitta mycket mer att fördjupa dig i. Bra för studenter.
* Viktig lärdom från boken: 101 Tankar om aktier förklarar att hög risk betyder att utfallen får stor variation, däremot finns ingen linjär koppling mellan hög risk och hög avkastning.

Boken finns på Sterners Förlag, som inte sponsrar detta inlägg. 🙂 Jag länkar för att vara snäll.

Aktiemarknadens Psykologi

* Författare: Carl-Gustav Gyllenram
* Passar dig som: Vill lära dig mer om varför kurserna ibland svänger som de gör på börsen.
* Därför ska du läsa denna bok: Ger dig grunden bakom det som teknisk analys handlar om.
* Viktig lärdom från boken: Psykologin bakom toppar och bottnar i kursgrafen gör att det kan bli stora rörelser när stöd och motstånd bryts. Exemplen med den fiktiva personen fungerar bra för att förklara hur allt fler satsar allt mer på att en kursrörelse ska upprepa sig. Men det finns det ingen garanti för.

Börsens psykologi

* Författare: Lars-Erik Boström
* Passar dig som: Vill ha både bredd och akademiskt djup inom börspsykologi.
* Därför ska du läsa denna bok: Matnyttig bok med massor av fakta. Troligen den bredaste i sin genre.
* Viktig lärdom från boken: Kännetecken på en börsbubbla och en börsbotten.

Även denna finns på Sterners Förlag.

Två bra böcker till är de som Cristofer Andersson skrivit och Mer Börspsykologi har jag bloggat om här. Vi är kanske inte heller helt eniga om vi behöver tur för att bli rika.

Vill du helt gratis lära dig grunderna om hur tankefällor och känslor påverkar dina investeringar? Besök då min huvudsida om börspsykologi där du kan få en introduktion till riskhantering och börsens psykologi. Jag har även med mina grundläggande tips och visar de olika känslorna i uppgångs- och nedgångsfaser.

Vill du verkligen få en bok som hjälper dig inom börspsykologi så du kan hantera känslor och tankar när det gäller aktiesparande? Min nästa aktiebok kommer ut under hösten 2026 och gör allt det. Du kan läsa den helt utan krav på att kunna eller ens behöva lära dig alla krångliga facktermer. Istället satsar jag på konkreta och handfasta råd och övningar.

Mer lästips? Bra aktieböcker för nybörjare och bra boktips för utdelningsjägare.

Fördjupning? Undvik de vanligaste börspsykologiska misstagen.