Strategi för räntesparande och företagsobligationsfonder

Strategi för räntesparande och företagsobligationsfonder

Företagsobligationsfonder är normalt ett bra räntesparande, men i kristider kan riskerna skena och i mars 2020 stoppade flera räntefonder uttag. Tänk därför igenom din strategi för räntesparande i allmänhet och företagsobligationsfonder i synnerhet.

Vad är en företagsobligation?

En företagsobligation är en skuldsedel, som företag kan ge ut (sälja, emittera) för att få in kapital. Företagsobligationer är ett alternativ till att ta banklån och det finns många räntefonder och institutioner som gärna lånar ut kapital till stora vinstdrivande börsbolag.

Precis som staten kan bolag sälja (ge ut) både växlar och obligationer. En växel har kortare löptid än ett år och en obligation längre än ett år. Företagsväxlar och företagsobligationer har högre risk och därför också högre ränta än statens motsvarande räntepapper. I en normal eller stark konjunktur lönar sig företagsobligationer därför bättre. Bolagen kan betala sina räntor och amorteringar och fonderna kan köpa och sälja företagsobligationer i takt med att de behöver.

Räntefonder som placerar i företagsobligationer

Vissa räntefonder placerar enbart i statsskuldväxlar och statsobligationer. Andra placerar även i företagsobligationer eller enbart i sådana skuldsedlar. Privata Affärer skrev redan 2015 om hur bland annat Spiltan Räntefond Sverige höjde sin avkastning under flera år på 2010-talet genom att placera i företagsobligationer, vilket höjde risken.

Vissa fonder kan alltså placera i företagsobligationer utan att ha det i fondnamnet. För exempelvis Carnegie Corporate Bond och Lannebo Corporate Bond hör vi på namnet vad det är för fokus. Ta därför alltid reda på exakt vad det är för räntefond du satsar ditt kapital i, vad det är för korg av räntepapper som du köper in dig i.

Inriktning och risknivå

Priset på alla obligationer kan gå både uppåt och nedåt, så det är inte bara räntan som avgör din avkastning. Du vill veta hur hög eller låg den effektiva räntan är om man ta hänsyn till både räntorna och obligationspriserna. För utförligare information om den effektiva räntan i räntefonderna läs kapitel åtta om ränteplaceringar i boken Hitta tillgångarna som gör dig rik.

Du bör också ta reda på räntefondens fokus. Säger fondbolagets informationsmaterial något om high yield eller om det är de säkraste bolagen man lånar ut till? Förlagslån är riskablare då de kommer efter obligationer i kön för att rädda det som räddas kan vid en eventuell konkurs. Alla räntefonder kreditprövar förstås bolagen innan de lånar ut, men rent strategiskt vill du veta något om typen av lån och vilka branscher räntefonden placerar i. Norsk oljeindustri har sina svängningar (som i oljeprissvackan 2015-2016 och den 2020) och även en del svenska industribolag vacklar i finanskriser. Statliga elbolaget Vattenfall och dagligvarujättarna är däremot stabilare.

Allmänna råd för att spara i räntefonder

Sparar du i räntefonder bör du ha som strategi att du ska få mer avkastning än inflationen. Av jämförbara fonder vill du spara i den räntefonden som har lägst förvaltningskostnad. Din sparhorisont bör vara minst några månader, helst betydligt längre.

Många räntefonder som enbart placerat i statsobligationer har fått lägga ned då räntorna varit lägre än förvaltningsavgifterna, vilket ledde till att de omöjligt kunde ge positiv avkastning. Detta ledde under 2010-talet till att allt fler placerare hade allt större kapital i företagsobligationsfonder istället. Högre risk innebär högre avkastning och det gick bra så länge marknaden fungerande normalt.

När räntefonderna rasar

Carnegie Corporate Bond vs Spiltan Räntefond Sverige. Båda har företagsobligationer.
Carnegie Corporate Bond (grön graf) har högre risk och högre potential än den tryggare fonden Spiltan Räntefond Sverige (gul graf). Källa: Avanza. Kursdatum 27 mars 2020.

Ibland faller även relativt trygga räntefonder. Efter fallet som bottnade i början av 2016 vände NAV-kurserna uppåt och fonderna steg. Coronakrisen 2020 är allvarligare och återhämtningen kommer att se annorlunda ut. Jag vill betona att det kommer att komma en återhämtning även på räntemarknaden, men frågan är när och om det blir några kreditförluster för räntefonderna längs vägen. Blir det inga konkurser och företagsrekonstruktioner kommer räntefonderna att återhämta sig bra, annars om kreditriskerna visar sig i form av skuldnedskrivningar så permanentas fondernas förluster och återhämtningen blir svagare och tar längre tid.

Jag fick den här frågan i mejlen:
”Mina företagsobligationsfonder har gått ner väldigt kraftigt. Bör jag sälja av med förlust eller behålla?”

Sälj inte av enbart på grund av kursnedgången. Precis som i finanskrisen och hacket i kurvan 2015-2016 kommer fondandelarna sannolikt att återhämta sig. Däremot om du behöver kapitalet till annat eller vill ha kapital som du kan komma åt snabbare kan du sälja av strategiska skäl.

Är fonden stängd för uttag går det förstås inte att göra något. Fonderna stängde i mars 2020 delvis för att priserna var för dåliga och svåra att sätta, då köparna var få medan uttagen ur fonderna stora. Att vräka ut andelar kan pressa marknadspriser enormt, vilket vi ser inom aktier ibland i börskrascher. Obligationskrascher kan också inträffa, men även om staten kommer till undsättning och köper skulder rasar ibland priserna på det som räntefonderna placerat dina pengar i.

Strategi för räntesparande och företagsobligationsfonder

Tryggast är kontot. Kapital du kan behöva till utgifter i hemmet eller bara ha som reserv ska du ha på räntekonto med insättningsgaranti.

Räntefonder tryggare än börsen. De tryggaste räntefonderna med företagsobligationer kan du spara i även på så kort sikt som några få månader. Då alla fonder kan falla och som du kan läsa i denna artikel hos Privata Affärer i finanskriser också stänga helt ska du aldrig ha ditt viktigaste/säkraste kapital här. Däremot kan du köpa räntefonder för det kapital du inte vågar ha i aktier eller aktiefonder, men som du vågar ta lite mer risk i. Även om (särskilt långa) räntefonder kan kortsiktigt backa när räntorna stiger är de tryggare.

Undvik de räntefonder som ger minst. I tider av mer eller mindre nollränta ger statsobligationsfonder för lite för att det ska vara värt besväret. Avkastningen efter förvaltningsavgifter och skatt (för det blir det förr eller senare oavsett depå) blir för låg. Mitt förslag på strategi är att antingen hur du räntekonto för maximal trygghet, eller företagsobligationsfonder och är medveten om risken.

Om tillgängligheten till kapitalet är viktig ska satsa på kontosparande, aldrig på fonder. Som jag skriver i avsnittet med nackdelar med fonder kan det ta upp till fyra dagar innan en säljorder syns i din depå. När räntefonder i finanskriser kan rasa i värde och handeln bli stoppad är du helt klart ett steg upp i riskskalan. Vill du snabbt kunna fyndköpa aktier eller betala en utgift behöver du ha kapitalet på konton eller i depåer så att du är redo. Den regeln måste du ha i din strategi för räntesparande.

Hur handlar Hernhag?
Jag kommer inte att placera i räntefonder framöver heller. Det är fortsatt fokus mot i första hand aktier och bostadsinvesteringar, samt mindre delar i skog/teakplantager, räntekonton och P2P. Jag har hellre stabila högutdelande aktier än räntepapper även framöver (och den typen av aktier har jag bland annat tipsat om i mitt utdelningsblad).

Jag kommer också att i exempelvis aktiechatten bli lite mindre positiv till räntefonder, betona riskerna än mer än tidigare.

Mohammeds väg mot miljonen

Mohammeds väg mot miljonen

Instragramprofilen Mohammed Salih har på ett år lyckats få uppåt 13000 personer som följer hans @mohammedsvagtillmiljonen. Jag ställde fem frågor till honom om framgången, ekonomi och hashtaggen #börsenföralla.

Nu firar du ettårs jubileum här på Instagram och ditt konto har vuxit snabbt. Vad är det i ditt flöde som lockar så många följare?
Jag har märkt att simpla förklaringar och personliga saker lockar de flesta till att interagera. Människor som följer mig kan få allting på nätet men väljer ändå att följa för att jag ibland är mer pedagogisk än de flesta. Att bryta ner barriärer och begrepp är populärt, verkligen.

Ekonomi är ett av dina intressen, men vad är huvudanledningen till att du investerar?
Ja, ekonomi är onekligen ett stort intresse. Huvudindelningen till att jag investerar är för att utnyttja ränta på ränta-effekten och i framtiden kunna vara ekonomiskt fri. Min största dröm är att få åka till fattiga länder och hjälpa till i deras tillvaro, i och med att jag själv varit i deras situation så vet jag exakt hur det var och hur mycket jag uppskattade hjälpen jag fick i t.ex. Grekland.

Du pratar mycket om ’börsen för alla’, berätta mer om detta, vad betyder det?
Ja men börsen för alla är en hashtag jag startade i samband med Instagramkontot. Jag tror verkligen och jobbar stenhårt för att just börsen ska vara till för alla. Oavsett bakgrund, arbete eller kunskap så kan man spara på börsen och bör spara på börsen. Jag försöker sprida kunskapen på bästa sätt och försöker också visa att inflationen äter upp vårt kapital om vi inte investerar på börsen.

Corona-viruset ger oss en skakig börs, hur tänker du för att sitta still i båten?
Coronaviruset har påverkat mitt innehav enormt, men för att sitta stilla i båten tänker jag såhär: många bolag jag äger är otroligt stabila, och jag tror verkligen på varje case. Börsen har alltid återhämtat sig, även om det har tagit ett par år ibland. Mitt förtroende för bolagen och börsen generellt är stort och jag känner mig jättelugn, konstigt nog. I mitt fall behöver jag inte pengarna dom närmsta 20 åren, så dom får åka hur mycket berg- och dalbana dem vill. Jag är medveten om riskerna på börsen och utan svängningar kan man lika gärna ha pengarna på ett sparkonto utan risk.

Vad har du för framtidsplaner? Lockar ekonomisk frihet dig? 
Framtidsplanen är att utbilda, sprida kunskap om börsen och försöka åka ut i de utsatta områdena också, där behövs kunskapen som mest enligt mig. Det är för människor som har det sämre ställt jag gör det innerst inne, både nationellt men också internationellt. Självfallet lockar ekonomisk frihet, vem vill inte vara helt fri och bestämma över sitt egna liv, självfinansierat. Det som är så fint i dagsläget, är just min arbetsgivare Aktiespararna. De håller med att satsningen i förorterna är enormt viktigt och har min rygg för att göra börsen tillgänglig för alla.

Bunkra upp med mat i coronakrisen

För första gången i mitt liv har jag denna veckan gjort något som påminner om att bunkra upp med mat. Med just det här coronaviruset ska vi vara extra försiktiga med att smitta andra, så det är förstås bra att ha det man behöver hemma utifall man blir sjuk snabbt.

Jag har därför köpt saker jag ändå kommer att äta, oavsett om jag blir sjuk eller inte. Bra bäst-före-datum och rätt nyttiga grejer, som ett paket extra av gröna linser, sojabönor, några påsar jordnötter, en handfull Propud med chockladsmak, samt sett till att jag har lite kött i frysen.

Å andra sidan fungerar e-handel rätt bra nuförtiden så vi kan lätt beställa hem till dörren. Om vi inte har någon vän eller familjemedlem som kan handla till oss förstås.

Dessutom kommer det med stor sannolikhet inte att ta slut helt i butikerna. Särskilt inte av folkets favoritbunkring(?) toapapper. Visst gapar det tomt över helgen här och där, men det kommer nya leveranser av det och annat. I Italien som hittills haft flest karantäner i Europa håller matbutiker och apotek ändå öppet.

Alla tillverkare över hela världen stänger dessutom inte allt samtidigt. Ändå finns det de som går på offensiven för att vara på säkra sidan. Börssnack-podden hävdar att en kille via ICA:s e-handelstjänst beställt 700 burkar med gulaschsoppa. Sic!
Uppdatering 16 mars 2020: Har fått mejl från en källa att ”Den faktiska siffran på beställningen på gulaschsoppa var 1000 burkar som kunden beställde, varav 480 burkar fanns i lager och levererades.”

Andra vägrar beställa toapapper via nätet utan går till butik för att köpa toapapper i mängder och till och med slåss om det:

Slåss folk om toapapperet bara för det är coronakris?!

Finska stortillverkaren Metsä Tissue försäkrar att toarullarna räcker.

Samtidigt börjar skämten komma:
”Är det någon som missförstått något? Det är inte diarré som härjar … eller tänker folk kanske äta toalettpapper?”

coronaviruset och toapapper Coronaviruset och toapapper i badrummet

Nog för att toapapper är kritiskt, men det är inte världens undergång vi står inför. Allt i butikerna tar inte slut långsiktigt på grund av viruset, däremot kan enstaka varor ta slut temporärt. För att en nyckelleverantör håller stängt några veckor eller för att folk hamstrar och bunkrar upp med mat och förnödenheter så extremt att världsproduktionen inte klarar det.

Det i sig är en anledning till att inte vara helt utan hemma, utan ha lite extra så man klarar sig en vecka eller två åtminstone. Det är inte alltid krisen i sig är den stora faran, utan hur folk reagerar på det som sker.

Slutsats: Följ samma tumregel på börsen som utanför:
Få inte panik, men ska du få panik få det före alla andra! 

I alla fall på börsen är det för sent för panik nu, istället är det behåll och öka positionerna. Det är i börskrascher du gör de bästa köpen. Kan vara en katastrof på kort sikt, men det lönar sig långsiktigt om du satsar på de bästa bolagen. Köp lite extra, både aktier och mat.

Men ska du av någon anledning bunkra toapapper gör det vi nätet så det kommer till din ytterdörr och det slipper ta slut butikerna så snabbt.

Packa varorna själv så att de inte går sönder

När du handlar i möbelbutiker bör du tänka på hur varorna förpackas och transporteras. En väninna till mig handlade på butiken Mio i Bromma och fick lampan så dåligt förpackad att den gick sönder. Den var trasig redan i bilen utanför på parkeringen.

Visst är trevligt med service, men om personalen packar det fel och med för lite skydd runt ömtåliga delar blir det bara värre. Bättre i så fall att inte lita på deras yrkeskompetens eller be om mer skyddspapper. Det här gången vägrade personalen dessutom ta på sig skulden. Gick till chefen och sin kollega för att skylla i från sig och ge skulden till min väninna i princip mitt framöver henne.

Normalt ska detta inte vara något problem och trasiga varor ska man få ersättning för, men i detta fall när det trots att det var butikspersonalens fel blev det ingen ersättning. Chefen för butiken sa nej.

Ett tips för oss konsumenter är därför att kolla extra noga hur det förpackas. Särskilt om du handlar på Mio i Bromma. Min väninna tyckte i alla fall att de var otrevliga och oprofessionella.

Är det här ett undantag eller finns det fler som har liknande erfarenheter?

Mio-butiken i Bromma.
OBS! Bilden är satir och visar inte exakt hur Mio-butiken i Bromma förpackar varor eller levererar dem.

Tjänstepensionsfonderna 2020

Mot alla odds har jag två små tjänstepensionsdepåer. Det är från tiden när jag var anställt under en handfull år. Så här ser det ut nu efter mina val av fonder för tjänstepensionen inför 2020:

I den första depån har jag 79% i Didner & Gerge Global och resten i Swedbank Robur Fastighet. Fördelningen bygger på att jag främst vill ha något globalt och bra i grunden då jag inte har någon vanlig globalfond i mitt övriga sparande. Om jag måste välja fonder och utbudet är begränsat så letar jag lämpliga kompletteringar. Min förkärlek till fastigheter gör att jag valde den globala fastighetsfonden Swedbank Robur Fastighet. Ett bra komplement även det.

I den andra depån valde jag inför 2020 valt att sätta hälften i Odin Norden med kompletteringar i de mer nischade fonderna Franklin India A och Carnegie Worldwide Healthcare. En stabil nordisk utgångspunkt med 50% och resten i en geografisk region jag tror på sett över flera decennier och en favoritbransch i form av hälsovård där jag gärna har fonder för riskspridningens skull.

Den första depån finns hos Danica Pension (eller Danske Pension), som numera heter Futur Pension. Den har jag eftersom den andra depån försvann från utbudet under de åren jag var anställd, det här hände kanske 2010 eller nåt. Därmed sattes tjänstepensionen in på ett annat pensionsbolag som jag tvingats välja och det blev Danica som på den här tiden också hette Danske och de hade två sajter jag slussades hejvilt mellan och när jag inte kunde logga in slussades jag mellan deras två helt separata kundtjänster också, men nog om det nu. 🙂

Stackars den som är anställd hela yrkeslivet och kanske till och med byter jobb ofta. Hur många olika tjänstepensionsdepåer blir det inte i längden då?
Hur många har du?
Och har du orkat pappersexercisen som krävs för att byta?