Min kritik mot hållbarhet, CSR och ESG

Etiska fonder, CSR och hållbarhet innebär ofta oklara eller dåliga kriterier, vilket gjort att många investerare och fonder missat kursraketer.

I decennier har jag stött på dessa uttryck och modeord och i flera år har jag kritiserat hur de används. Det är självklart att investerare och andra intressenter ska se upp om ett bolag inte hänger med när hållbarare insatsvaror och tekniker slår igenom. Utöver det handlar det lite förenklat om att investera i bolag som långsiktigt växer intäkterna och vinsten per aktie. Läs mer i denna PA-krönika från 2018.

Oklara kriterier. Inom den välmenande hållbarhetsrörelsen har det alltid varit stor oenighet om exakt vad som är hållbart, etiskt och så vidare. Det har alltid funnits olika hårda kriterier. Att aktiefonden Avanza USA missade kursuppgång i Nvidia har vi kunnat läsa om i DI under 2024. Det är bara ett av många exempel där framgångsrika bolag sållats bort av olika banker och förvaltare utan tydlig eller förståelig orsak.

Staten är inte hållbar? Svenska staten säljer som bekant alkohol, lotter och sportspel, samt beskattar produkter kasinon, sportodds, tobak och nikotin. Det är sektorer som är klassiska när det gäller diskussionen om beroendeframkallning. Låt vara att det inte är någon dominerande del av statens affärer och skatteinkomster, men ändå.

Svenska staten och andra länders statsapparat skulle sållas bort från vissa ESG-listor. Ta bara allt som läggs på försvaret. Staten utbildar folk i konsten att kunna döda i organiserad form, så kallad militärtjänst. Är det hållbarhet? Ja, för man måste kunna försvarar sig. Både preventivt i avskräckande syfte och när det blir allvar.

SAAB-aktien har under 2022-2024 varit en kursraket som många fonder missat på grund av politiskt korrekta kriterier, vilka under det senaste året börjar att förändras här och där.

Etiska fonder, CSR och hållbarhet har oklara eller dåliga kriterier, vilket gjort att många investerare och fonder missat kursraketer som SAAB.

Som om vissa först efter att Ryssland fullskaligt invaderade Ukraina 2022 började förstå att ett litet land med spirande demokrati måste kunna försvara sig mot en armé som verkar vara fullt av våldtäktsmän och torterare. Vapen och ammunition till krigförande demokratier kan dessutom förhindra ännu värre saker längre fram.

Missar även små kursraketer. Framgångsrika bolag som ESG- och hållbarhetsindustrin missar även småbolag, som det tog jag upp i en krönika (bakom betalvägg) hos Privata Affärer. Det handlade om e-handlaren Haypp som bland annat säljer nikotinpåsar (tobaksfritt snus). Aktien dubblades i kurs på ett halvår sedan den var en av de fem ”syndaktierna” jag skrev om (bakom betalvägg) i oktober 2023.

AP7 och staten leker hållbarhet och ESG. Vid det här laget är väl ingen som läst allt ovanstående förvånad över att AP7 att under början av 2024 ännu inte hade ens tittat närmare på frågan om att undvika investera i företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

Så investerar du hållbart enligt Hernhag

  • Sätt upp kriterier som fungerar för dig. Exempelvis bra statistik när det gäller faktorer som kundnöjdhet eller jämställdhet. Andra kriterier kan vara att verksamheten är energieffektivisering eller att verksamheten inte bedrivs i fel länder. Bolag som är lönsamma och betalar skatt är för övrigt generellt sett mer hållbara än andra.
  • Välj aktier istället för fonder, så att valet av värdepapper och kontrollen är upp till dig.
  • Tänk enkelt runt dina hållbarhetskriterier och val av aktier. Drunkna inte i detaljer.

AP7 leker hållbarhet och ESG

Sjunde AP-fonden äger aktier i bolag som betalar skatt i Ryssland och därmed är med och finansierar kriget mot Ukraina. Det värsta är att AP7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

Lördagen den 16 december 2023 gjorde jag debut på DN Debatt med ett inlägg om detta (länk till sida ofta utan betalvägg).

”AP7 äger värdepapper till ett värde av 19 miljarder kronor i tolv internationella koncerner som utsetts till ”International sponsors of war” och svartlistats av Ukraina.

Sjunde AP-fonden (AP7) förvaltar våra pensionspengar och måste nu ta sitt ansvar. De tre punkter vi kräver i debattinlägget går i korthet ut på att redovisa innehaven med ryska kopplingar och skatterna de betalar. Kan man inte få de här bolagen att bättra sig och helst lämna Ryssland och därmed sluta stödja kriget och alla dess våldtäkter och tortyrkamrar, bör AP7 sälja aktierna.

Att som man gjort enbart sälja alla aktier som var noterade i Ryssland räcker inte.
DI har i en ledare gett oss debattörer medhåll.

Skandal att AP7 bara leker hållbarhet och ESG

Jag har efter debattinlägget med Uliana Gottlieb och Håkan Gergils uttalat mig i på Aktiespararnas sajt. Detta sedan jag av journalisten Annelie Östlund som ringde fick höra svaren från AP7 i debatten. Svar som först gjorde mig mållös:

AP 7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig!

Sjunde AP-fonden äger aktier i bolag som betalar skatt i Ryssland och därmed är med och finansierar kriget mot Ukraina. Det värsta är att AP7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

ESG-ansvarige Johan Florén har tydligen en formulering om att uppgifterna om de tolv internationella koncerner som svartlistats av Ukraina kommer från ”en part i kriget”.

Mitt svar:
”Det är ju inte två parter som är oense om vilka företag som bedriver verksamhet i Ryssland och betalar skatt där. Frågan är om det är hållbart att stödja en så farlig regim som den ryska. Nej, det är det inte. Jag tycker faktiskt det är helt veklighetsfrånvänt.”

Det har rätt länge diskuterats om man ska undvika Marabou eller GB Glass som ägs av Mondelez respektive Unilever. Och så har AP7 inte ens tittat på frågan. De leker ju ESG.

Det här med att betala skatt till ett land som anfaller ett land i EU:s närhet kan knappast vara hållbart, även om hållbarhet och ESG ofta har oklara kriterier.

Ryska armén och dess övriga militära arméer, grupper och miliser är ansvariga för många våldtäkter enligt säkerhetsorganisationen OSSE. Ett av många exempel är Bucha (Butja) utanför Kiev där det blev massaker och gruppvåldtäkter. Läs hos OSCE här eller på Wikipedias sida om Butjamassakern här om du törs. Vad som hänt och händer på de ännu ockuperade områdena som storstaden Mariupol vill jag inte ens tänka på.

Sjunde AP-fonden har inte beaktat det här med att äga aktier i koncerner som ännu inte slutat ha verksamhet i Ryssland som en del av sitt hållbarhetsarbete. Det är heller ingen ny eller liten fråga om vi säger så. Om ett stort land hotar hela EU och den fria världen – är det hållbart med verksamheter i det landet?

Bolagen som betalar skatt i Ryssland tar förstås även ekonomiska risker med detta. Deras verksamhet i Ryssland borde av många anledningar stängas och då skulle de förlora pengar (gå miste om vinster). AP7 borde sälja aktierna innan så sker, för det skulle antagligen inte vara helt bra för aktiekurserna även om det handlar om stora globala bolag. Etik, moral och ekonomi går hand i hand här.

Här är några av bolagen AP7 ägde aktier i 2023

  • Procter and Gamble Co
  • Nestlé
  • Alibaba Group LTD
  • Philip Morris Int
  • Unilever
  • Mondelez International Inc

För dig som vill påverka med konsumentmakt och rösta med fötterna kan du bojkotta deras produkter.

Detta även om intäkterna som exempelvis Philip Morris får när svenskarna köper Swedish Matchs snus Ettan och Zyn inte går direkt till Putins anfallskrig och brott mot mänskligheten.

Det är ändå ett sätt att sätta press på bolagen. Marabou ägs av Mondelez (DI.se), så när det gäller choklad kan du i så fall också byta varumärke.

Sen finns det flera enligt bl.a. denna artikel på SVT.se andra bolag som AP7 inte äger aktier i och som du kan fundera på om du vill vara kund hos.

Listor över alla varumärkena blir långa och måste hållas uppdaterade. Jag ger därför bara dessa exempel. Ni läsare får däremot gärna fylla på i kommentarerna!

20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige

Valet 2022 är preliminärt avgjort och vi står nu inför fyra år som kommer att förlänga sviten till 20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige. Övertaget för mitten/högersidan (den icke-socialistiska) är dessutom större än vad som vanligtvis framkommer.

2006-2014 hade Sverige borgerliga Alliansen i regeringen. Under andra mandatperioden var det som vi kan se på exempelvis Wikipedia en minoritetsregering sedan SD kommit in i riksdagen. Men SD är mer höger än vänster.

2014-2022 satt S och MP i regeringen, men det tack vare att ideologiska högerpartierna L och C främst under andra mandatperioden släppt fram en S-ledd regering. Det på villkoret att (om jag minns rätt) S genomdrev vissa skattesänkningar (värnskatten) och t.ex. att arbetsförmedlingar lades ned. S, MP och V hade aldrig majoriteten i Riksdagen, istället var det högermajoritet.

Ja, C är mer höger än vänster, trots förkärleken till S-regering för att stoppa SD. Centern gick enligt deras sajt till val bland annat på att sänka generella skattetrycket.

Valet 2022 är preliminärt avgjort och här är resultatet. Vi står nu inför fyra år som kommer att förlänga sviten till 20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige.
Grafik från DI.se. Källa är Valmyndigheten.

Valet 2022 ser ut att ge L, KD, M och SD med nöd och näppe en riksdagsmajoritet. Då C är mittenhöger sett till politiken (men ej regeringsmakten) kan vi räkna deras röster till högersidan.

Högermajoriteten i Riksdagen 2022-2026 har därmed i skrivande stund innan precis alla röster är räknade 12,8 procentenheter i övertag. 56,4 procent mot 43,6 procent. Det är en rejäl högerslägga i fyra år till.

Om det sen resulterar i högerregering och högerpolitik är en annan sak.
Och om det är bra eller dåligt är en annan fråga.

Min poäng är att riksdagen är mycket mera höger (icke socialistisk) än vad vi kan tro utifrån traditionell media. Det är rent ideologiskt inte alls jämnt mellan höger och vänster. Det stämmer också in på det jag skrivit tidigare att samhället går rakt åt höger utan att Public Service hänger med.

Det borgar för att det generella skattetrycket i vart fall inte stiger och att olika kapitalskatter inte riskerar att höjas. Inte mer än effekten att stigande räntor får schablonskatten för ISK och KF att stiga, men de reglerna är sen långt tidigare. Även välfärdsaktier inom skola och omsorg borde kunna klara sig utan krångliga vinsttak och liknande straffskatter.

Neil Young lämnar Spotify men alla andra stannar

En musiker som heter Neil Young lämnar Spotify och har tagit bort sin musik från streamingtjänsten. Detta eftersom han inte gillade vad som sagts om vaccinationer i den frispråkige Joe Rogans podcast. Läs artikel i New York Post (öppnas i ny flik).

För att visa hur meningslöst det förfarandet är tar jag en egen produkt som exempel. För jag och mina kollegor i aktiepodden Börspanelen fortsätter att vara kvar på Spotify. Det finns många anledningar till det.

Neil Young lämnar Spotify, vilket är meningslöst och varför förklarar jag här. Börspanelen stannar förstås kvar.

Det är bra att Neil Young kan uttrycka sig fritt och få som han vill. Det står honom fritt att inte hålla med Joe Rogans gäster.

Det är sorgligt att Neil Young lämnar Spotify bara för att han har så svårt med oliktänkande. Om musiker har heta känslor och vill bli politiska får de väl skriva debattartiklar och annat och komma med argument. Att kräva att Spotify ska kasta ut Rogan annars vill han lämna plattformen själv kan handla om den så kallade cancelkulturen, där oliktänkande ska censureras och frysas ute. Det kan också förklaras av marknadsföring, att Young vill ha uppmärksamhet.

Det är dessutom meningslöst, för det finns säkert tusentals andra poddare med vars gäster haft minst lika kontroversiella åsikter. Young hänger gissningsvis upp sig på Rogan för det är den mest kände poddaren och som dessutom fick väldigt mycket pengar för att publicera exklusivt för Spotify. Rogan klarade sig väldigt bra innan Spotify och kommer att klara sig bra utan den dag han eventuellt lämnar exklusiviteten där.

Det är bra för Joe Rogan att Neil Young ställde sitt krav, för det ger honom mycket mer uppmärksamhet och gör hans namn (det vill säga hans varumärke) ännu mer känt.

Börspanelen stannar på Spotify trots att vi kanske inte håller med om alla åsikter i alla andra poddar.
Vi som författare stannar även kvar hos Adlibris och Bokus, trots att vi nog inte håller med om allt som står i alla böcker skrivna av politiker, debattörer och andra där.
Vi lär heller inte flytta från våra respektive hem, byta matbutik eller byta bilmärke bara för somliga inte delar vår uppfattning om aktiesparande eller annat oväsentligt. 🙂

Till skillnad från Neil Young(?) har jag en värdegrund (det vill säga etik och moral) där alla människor är lika värda oavsett åsikter. Att sen vissa åsikter i vissa sammanhang från vissa personer är för korkade för att det knappt ska vara värt att bry sig om är en annan sak.
Uppdatering 30 januari 2022: Lade in frågetecknet efter Young.

Rätten att uttrycka sig på stora medieplattformar ska alla ha så länge det är lagligt och passar en demokrati. Att införa ”åsiktsapartheid” där bara vissa rättrogna ska få uttrycka sig i de stora bolagens tjänster är en farlig väg att vandra.

I ett samhälle finns det alla typer av människor, personer och åsikter. Att vilja kasta ut andra från plattformar i media är helt fel väg att gå. Det är bättre att enbart sköta sitt, eller ta en debatt, och sen låta konsumenter respektive väljare i val avgöra.

Minianalys av Spotify-aktien

USA-noterade Spotify fortsätter växa stadigt när det gäller intäkter per aktie, men den procentuella ökningen sjunker sakta år för år. Vore kanske konstigt annars när det blivit så stora. Det är ändå bra takt med 16-25 procent om året under de senaste åren.

Helt rätt att satsa på att nå stordriftsfördelar i tid. Därmed är nettoresultatet rött, men förluster där lönar sig i längden. Att konkurrera med Amazon Music och iTunes kräver sina satsningar.

Spotifys aktiekurs är i fritt fall, så kortsiktigt tar vi det försiktigt. Långsiktigt är det fortsatt en bra chansaktie.

Framtiden för krypto och smarta blockkedjor i Bitcoinpodden

Kan kryptotekniken i form av blockkedjor och kryptovalutor förändra de ekonomiska systemen på sikt? Är bitcoin verkligen något som gynnar eller missgynnar kriminella?

Det och mycket mer kan du höra om i detta avsnitt av Bitcoinpodden, där jag blev intervjuad.

Tidigare har jag bloggat om att framtiden är ljus för blockkedjor och att jag köpt min första kryptovaluta (länk till YouTube). I Bitcoinpodden pratar vi om allt från hur samhället kan förändras, om kryptovalutornas roll när centralbanker och stater dopar ekonomin med stimulanser, samt en parallell till aktiesparande.

Jag tycker kryptovalutor hör hemma i en bred portfölj, men då riskerna är höga så fall i små poster. I alla fall för alla nybörjare som jag.