20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige

Valet 2022 är preliminärt avgjort och vi står nu inför fyra år som kommer att förlänga sviten till 20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige. Övertaget för mitten/högersidan (den icke-socialistiska) är dessutom större än vad som vanligtvis framkommer.

2006-2014 hade Sverige borgerliga Alliansen i regeringen. Under andra mandatperioden var det som vi kan se på exempelvis Wikipedia en minoritetsregering sedan SD kommit in i riksdagen. Men SD är mer höger än vänster.

2014-2022 satt S och MP i regeringen, men det tack vare att ideologiska högerpartierna L och C främst under andra mandatperioden släppt fram en S-ledd regering. Det på villkoret att (om jag minns rätt) S genomdrev vissa skattesänkningar (värnskatten) och t.ex. att arbetsförmedlingar lades ned. S, MP och V hade aldrig majoriteten i Riksdagen, istället var det högermajoritet.

Ja, C är mer höger än vänster, trots förkärleken till S-regering för att stoppa SD. Centern gick enligt deras sajt till val bland annat på att sänka generella skattetrycket.

Valet 2022 är preliminärt avgjort och här är resultatet. Vi står nu inför fyra år som kommer att förlänga sviten till 20 år av ideologisk högermajoritet i Sverige.
Grafik från DI.se. Källa är Valmyndigheten.

Valet 2022 ser ut att ge L, KD, M och SD med nöd och näppe en riksdagsmajoritet. Då C är mittenhöger sett till politiken (men ej regeringsmakten) kan vi räkna deras röster till högersidan.

Högermajoriteten i Riksdagen 2022-2026 har därmed i skrivande stund innan precis alla röster är räknade 12,8 procentenheter i övertag. 56,4 procent mot 43,6 procent. Det är en rejäl högerslägga i fyra år till.

Om det sen resulterar i högerregering och högerpolitik är en annan sak.
Och om det är bra eller dåligt är en annan fråga.

Min poäng är att riksdagen är mycket mera höger (icke socialistisk) än vad vi kan tro utifrån traditionell media. Det är rent ideologiskt inte alls jämnt mellan höger och vänster. Det stämmer också in på det jag skrivit tidigare att samhället går rakt åt höger utan att Public Service hänger med.

Det borgar för att det generella skattetrycket i vart fall inte stiger och att olika kapitalskatter inte riskerar att höjas. Inte mer än effekten att stigande räntor får schablonskatten för ISK och KF att stiga, men de reglerna är sen långt tidigare. Även välfärdsaktier inom skola och omsorg borde kunna klara sig utan krångliga vinsttak och liknande straffskatter.

Neil Young lämnar Spotify men alla andra stannar

En musiker som heter Neil Young lämnar Spotify och har tagit bort sin musik från streamingtjänsten. Detta eftersom han inte gillade vad som sagts om vaccinationer i den frispråkige Joe Rogans podcast. Läs artikel i New York Post (öppnas i ny flik).

För att visa hur meningslöst det förfarandet är tar jag en egen produkt som exempel. För jag och mina kollegor i aktiepodden Börspanelen fortsätter att vara kvar på Spotify. Det finns många anledningar till det.

Neil Young lämnar Spotify, vilket är meningslöst och varför förklarar jag här. Börspanelen stannar förstås kvar.

Det är bra att Neil Young kan uttrycka sig fritt och få som han vill. Det står honom fritt att inte hålla med Joe Rogans gäster.

Det är sorgligt att Neil Young lämnar Spotify bara för att han har så svårt med oliktänkande. Om musiker har heta känslor och vill bli politiska får de väl skriva debattartiklar och annat och komma med argument. Att kräva att Spotify ska kasta ut Rogan annars vill han lämna plattformen själv kan handla om den så kallade cancelkulturen, där oliktänkande ska censureras och frysas ute. Det kan också förklaras av marknadsföring, att Young vill ha uppmärksamhet.

Det är dessutom meningslöst, för det finns säkert tusentals andra poddare med vars gäster haft minst lika kontroversiella åsikter. Young hänger gissningsvis upp sig på Rogan för det är den mest kände poddaren och som dessutom fick väldigt mycket pengar för att publicera exklusivt för Spotify. Rogan klarade sig väldigt bra innan Spotify och kommer att klara sig bra utan den dag han eventuellt lämnar exklusiviteten där.

Det är bra för Joe Rogan att Neil Young ställde sitt krav, för det ger honom mycket mer uppmärksamhet och gör hans namn (det vill säga hans varumärke) ännu mer känt.

Börspanelen stannar på Spotify trots att vi kanske inte håller med om alla åsikter i alla andra poddar.
Vi som författare stannar även kvar hos Adlibris och Bokus, trots att vi nog inte håller med om allt som står i alla böcker skrivna av politiker, debattörer och andra där.
Vi lär heller inte flytta från våra respektive hem, byta matbutik eller byta bilmärke bara för somliga inte delar vår uppfattning om aktiesparande eller annat oväsentligt. 🙂

Till skillnad från Neil Young(?) har jag en värdegrund (det vill säga etik och moral) där alla människor är lika värda oavsett åsikter. Att sen vissa åsikter i vissa sammanhang från vissa personer är för korkade för att det knappt ska vara värt att bry sig om är en annan sak.
Uppdatering 30 januari 2022: Lade in frågetecknet efter Young.

Rätten att uttrycka sig på stora medieplattformar ska alla ha så länge det är lagligt och passar en demokrati. Att införa ”åsiktsapartheid” där bara vissa rättrogna ska få uttrycka sig i de stora bolagens tjänster är en farlig väg att vandra.

I ett samhälle finns det alla typer av människor, personer och åsikter. Att vilja kasta ut andra från plattformar i media är helt fel väg att gå. Det är bättre att enbart sköta sitt, eller ta en debatt, och sen låta konsumenter respektive väljare i val avgöra.

Minianalys av Spotify-aktien

USA-noterade Spotify fortsätter växa stadigt när det gäller intäkter per aktie, men den procentuella ökningen sjunker sakta år för år. Vore kanske konstigt annars när det blivit så stora. Det är ändå bra takt med 16-25 procent om året under de senaste åren.

Helt rätt att satsa på att nå stordriftsfördelar i tid. Därmed är nettoresultatet rött, men förluster där lönar sig i längden. Att konkurrera med Amazon Music och iTunes kräver sina satsningar.

Spotifys aktiekurs är i fritt fall, så kortsiktigt tar vi det försiktigt. Långsiktigt är det fortsatt en bra chansaktie.

Framtiden för krypto och smarta blockkedjor i Bitcoinpodden

Kan kryptotekniken i form av blockkedjor och kryptovalutor förändra de ekonomiska systemen på sikt? Är bitcoin verkligen något som gynnar eller missgynnar kriminella?

Det och mycket mer kan du höra om i detta avsnitt av Bitcoinpodden, där jag blev intervjuad.

Tidigare har jag bloggat om att framtiden är ljus för blockkedjor och att jag köpt min första kryptovaluta (länk till YouTube). I Bitcoinpodden pratar vi om allt från hur samhället kan förändras, om kryptovalutornas roll när centralbanker och stater dopar ekonomin med stimulanser, samt en parallell till aktiesparande.

Jag tycker kryptovalutor hör hemma i en bred portfölj, men då riskerna är höga så fall i små poster. I alla fall för alla nybörjare som jag.

Coronastöd ska vara till de som behöver det

Via Sveriges Författarfond kunde vi som är författare söka coronastöd från under perioden 2-15 oktober 2020. Eller snarare: ”Extra utlysning av arbetsstipendier till litterärt yrkesverksamma hösten 2020”.

Har du firma och är enskild näringsidkare kan du också söka stöd från andra kanaler, läs exempelvis vad Fortnox konkurrent Visma skriver. Regeringen ställer en hel del krav för att man ska få omställningsstödet.

Jag har inte sökt eller tänker söka stöd för lägre inkomster under de aktuella månaderna. Visst sjönk mina inkomster en del, men det ligger inte i min natur att vilja leva på skattepengar och bidrag. Då jag har viss ekonomisk frihet vill jag att de resurser vi alla är med och betalar via skatten ska gå till de som behöver det som mest.

Coronastöd ska vara till de som behöver det. Jag tänker inte söka något.
Jag tänker inte aktivt söka coronastöd, jag har det lite för bra för det nu när börsen återhämtat sig och allt. 🙂 Med det sagt sitter jag inte på sydliga breddgrader och latar mig utan kör på med mina inkomstkällor.


Den sänkta egenavgiften för oss med enskild firma blir det enda stödet jag antar att jag får och det räcker. Funderar på att återbetala det eller skänka till välgörenhet.

Att ”100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 får sättas av till periodiseringsfond” skulle kunna vara av intresse, men jag vet inte om jag vill skjuta upp så mycket inkomster till framtiden. Jag har inga förluster att kvitta det mot, utan det blir en stor latent skatteskuld. Förvisso blir det också mer kapital att placera på börsen under femårsperioden, men jag har redan periodiseringsfonder så det räcker säger min magkänsla.

Bra för övrigt att vissa kända artister betalar tillbaka det coronastöd de fått då de är rika nog att klara sig ändå.

Kontrollerar du orden, kontrollerar du tanken

Om du kontrollerar orden så kontrollerar du tanken. Det är ett av budskapen från den hemska enpartistaten med symbolen Storebror i George Orwells bok 1984.

Jag har lyssnat på den via Storytel, som för övrigt fortsatt känns som en bra chansaktie. Historien i sig i 1984 är rätt torftig och allt handlar om hur enpartistaten kontrollerar sitt folk.

Genom propaganda och nya ord styr man folkets tankar i detalj. Det går att dra en viss liknelse där kring samhället och debatterna vi har idag. Landet Oceanien i boken 1984 finns de värsta maktverktygen från kommunismen och nazismen, som ett teknologiskt Nordkorea med övervakningskameror inne i folks hem. Lyckligtvis har vi det bättre här i verkligheten.

Bokrecension av 1984 av George Orwell och ett samhällsfokuserat blogginlägg om sanningen att om du kontrollerar orden kontrollerar du tanken.
Av Jordan L’Hôte – Eget arbete, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=15212492

Liknelsen jag tänker på är kampen om orden. Om du låter ordvalen du ser i massmedia och sociala medier okritiskt styra dig och dina ord påverkar det hur du tänker och känner. Då blir du styrd och kontrollerad.

Låt oss ta börsen som ett första exempel. Om rubriken säger:
Rally –> kan det betyda endast 3 procents uppgång
Ras –>kan det betyda endast 3 procents nedgång

Sådana överdrifter kan stressa dig som placerare. Det är därför viktigt att du själv tittar i kursgrafen på förslagsvis tre års eller tio års sikt för att zooma ut och får perspektiv. Är den sista ”stora” kursrörelsen verkligen stor?

Låt inte andras ordval styra dig rakt av, utan måla upp din egen bild med egna ord utifrån egen research. Det finns kortsiktighet och börspsykologi även bland folk i media och på sociala medier.

Ord kan användas olika beroende på perspektiv och därför ska vi försöka tänka utifrån vårt perspektiv, inte andras.

I 1984 skriver man nya ordlistor för att ständigt öka kontrollen av folk. I Sverige kommer det då och då nya ord för att göra samhället mer tolerant och vänligt. Sägs det i alla fall. Politisk korrekthet är välmenande, så länge den inte tvingas på folk.

Nu i september 2020 har kriminaliteten debatterats och olika partier har kommit med olika förslag. Kampen om ordvalen är uppenbar.

I massmedia har flera debattörer ifrågasatt användandet av ordet klan, som beskrivning av de klaner eller nätverk som bygger på släktskap (kusingiften) för att hålla ihop den kriminella gruppen.

Amerikanska CNN:s reporter stod nyligen och berättade om de ”mestadels fredliga protesterna” med bokstavligt talande brinnande bilar i bakgrunden.

Minns Storebrors budskap från 1984 – kontrollerar du orden, kontrollerar du tanken. Ordvalen och deras betydelse och symbolik är mycket viktig för alla som är politiskt intresserad. Ord kan vara makt, men kan också bara vara välmenande.

Här ett klipp från Henrik Jönsson i ämnet:

Varken på börsen eller i samhällsdebatten ska vi låta andra välja våra ord åt oss.

Nyspråk i form av nya ord som utvecklar svenskan är ofta något jag välkomnar. Ett exempel är att vi nuförtiden inte behöver skriva ”fungerar” utan det går bra med ”funkar”. Det sistnämnda ordet är kortare och snabbare och därmed en förbättring av språket.

Med det sagt tycker jag det finns vissa små stråk av 1984 i diskursen idag, alltså kommunikationen i debatten. Det finns lyckligtvis ingen tankepolis med tortyrkammare, men väl lite elakt sagt en sorts språkpolis. Vad får man egentligen kalla en chokladboll? Får man kalla en italiensk maffiaklan för klan? Måste man använda uttrycket utsatt område istället för ni vet vad?

Ja, inte vet jag vad som verkligen är bästa ordvalet i alla lägen. En del byten av ord kan vara bra. Samhället är komplicerat och jag tar ingen politisk ståndpunkt här, men kampen om orden rasar för att få makt över folket.

Boken då?

1984 är det värsta jag någonsin läst, eller snarare hört. Bara förhörs- och tortyrscenerna är tre timmar långa utan avbrott. Handlingen i sig är rätt tunn, då bokens poäng är att måla upp det av propaganda och hjärntvätt maximalt kontrollerade folket. På så vis är 1984 ett skräckexempel värt att läsa eller lyssna på för att vi ska kunna veta mer om vad vi absolut måste undvika.

Jag läser hellre böcker om aktier.

Mina slutsatser och råd:

  • Tänk så ofta du kan igenom varför olika personer använder olika uttryck och ordval.
  • Dras inte med i börsens kortsiktiga rörelser och stora svarta rubriker i media.
  • Zooma ut och se utvecklingen i ett längre och mer strategiskt perspektiv innan du agerar.
  • Ord kan användas olika beroende på perspektiv och därför ska vi försöka tänka utifrån vårt perspektiv, inte andras.
  • Byter vi ut vissa mer eller mindre rasistiska eller fördomsfulla ord och uttryck är det bra, för sannolikt kan bättre ordval minska rasismen.
  • Att utveckla språket så det blir smidigare och enklare gillar jag.
  • Kontrollerar du orden, kontrollerar du tanken.