Kan kryptotekniken i form av blockkedjor och kryptovalutor förändra de ekonomiska systemen på sikt? Är bitcoin verkligen något som gynnar eller missgynnar kriminella?
Det och mycket mer kan du höra om i detta avsnitt av Bitcoinpodden, där jag blev intervjuad.
Tidigare har jag bloggat om att framtiden är ljus för blockkedjor och att jag köpt min första kryptovaluta (länk till YouTube). I Bitcoinpodden pratar vi om allt från hur samhället kan förändras, om kryptovalutornas roll när centralbanker och stater dopar ekonomin med stimulanser, samt en parallell till aktiesparande.
Jag tycker kryptovalutor hör hemma i en bred portfölj, men då riskerna är höga så fall i små poster. I alla fall för alla nybörjare som jag.
Via Sveriges Författarfond kunde vi som är författare söka coronastöd från under perioden 2-15 oktober 2020. Eller snarare: ”Extra utlysning av arbetsstipendier till litterärt yrkesverksamma hösten 2020”.
Har du firma och är enskild näringsidkare kan du också söka stöd från andra kanaler, läs exempelvis vad Fortnox konkurrent Visma skriver. Regeringen ställer en hel del krav för att man ska få omställningsstödet.
Jag har inte sökt eller tänker söka stöd för lägre inkomster under de aktuella månaderna. Visst sjönk mina inkomster en del, men det ligger inte i min natur att vilja leva på skattepengar och bidrag. Då jag har viss ekonomisk frihet vill jag att de resurser vi alla är med och betalar via skatten ska gå till de som behöver det som mest.
Jag tänker inte aktivt söka coronastöd, jag har det lite för bra för det nu när börsen återhämtat sig och allt. 🙂 Med det sagt sitter jag inte på sydliga breddgrader och latar mig utan kör på med mina inkomstkällor.
Den sänkta egenavgiften för oss med enskild firma blir det enda stödet jag antar att jag får och det räcker. Funderar på att återbetala det eller skänka till välgörenhet.
Att ”100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 får sättas av till periodiseringsfond” skulle kunna vara av intresse, men jag vet inte om jag vill skjuta upp så mycket inkomster till framtiden. Jag har inga förluster att kvitta det mot, utan det blir en stor latent skatteskuld. Förvisso blir det också mer kapital att placera på börsen under femårsperioden, men jag har redan periodiseringsfonder så det räcker säger min magkänsla.
Bra för övrigt att vissa kända artister betalar tillbaka det coronastöd de fått då de är rika nog att klara sig ändå.
Om du kontrollerar orden så kontrollerar du tanken. Det är ett av budskapen från den hemska enpartistaten med symbolen Storebror i George Orwells bok 1984.
Jag har lyssnat på den via Storytel, som för övrigt fortsatt känns som en bra chansaktie. Historien i sig i 1984 är rätt torftig och allt handlar om hur enpartistaten kontrollerar sitt folk.
Genom propaganda och nya ord styr man folkets tankar i detalj. Det går att dra en viss liknelse där kring samhället och debatterna vi har idag. Landet Oceanien i boken 1984 finns de värsta maktverktygen från kommunismen och nazismen, som ett teknologiskt Nordkorea med övervakningskameror inne i folks hem. Lyckligtvis har vi det bättre här i verkligheten.
Av Jordan L’Hôte – Eget arbete, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=15212492
Liknelsen jag tänker på är kampen om orden. Om du låter ordvalen du ser i massmedia och sociala medier okritiskt styra dig och dina ord påverkar det hur du tänker och känner. Då blir du styrd och kontrollerad.
Låt oss ta börsen som ett första exempel. Om rubriken säger: Rally –> kan det betyda endast 3 procents uppgång Ras –>kan det betyda endast 3 procents nedgång
Sådana överdrifter kan stressa dig som placerare. Det är därför viktigt att du själv tittar i kursgrafen på förslagsvis tre års eller tio års sikt för att zooma ut och får perspektiv. Är den sista ”stora” kursrörelsen verkligen stor?
Låt inte andras ordval styra dig rakt av, utan måla upp din egen bild med egna ord utifrån egen research. Det finns kortsiktighet och börspsykologi även bland folk i media och på sociala medier.
Ord kan användas olika beroende på perspektiv och därför ska vi försöka tänka utifrån vårt perspektiv, inte andras.
I 1984 skriver man nya ordlistor för att ständigt öka kontrollen av folk. I Sverige kommer det då och då nya ord för att göra samhället mer tolerant och vänligt. Sägs det i alla fall. Politisk korrekthet är välmenande, så länge den inte tvingas på folk.
Nu i september 2020 har kriminaliteten debatterats och olika partier har kommit med olika förslag. Kampen om ordvalen är uppenbar.
I massmedia har flera debattörer ifrågasatt användandet av ordet klan, som beskrivning av de klaner eller nätverk som bygger på släktskap (kusingiften) för att hålla ihop den kriminella gruppen.
Amerikanska CNN:s reporter stod nyligen och berättade om de ”mestadels fredliga protesterna” med bokstavligt talande brinnande bilar i bakgrunden.
Minns Storebrors budskap från 1984 – kontrollerar du orden, kontrollerar du tanken. Ordvalen och deras betydelse och symbolik är mycket viktig för alla som är politiskt intresserad. Ord kan vara makt, men kan också bara vara välmenande.
Här ett klipp från Henrik Jönsson i ämnet:
Varken på börsen eller i samhällsdebatten ska vi låta andra välja våra ord åt oss.
Nyspråk i form av nya ord som utvecklar svenskan är ofta något jag välkomnar. Ett exempel är att vi nuförtiden inte behöver skriva ”fungerar” utan det går bra med ”funkar”. Det sistnämnda ordet är kortare och snabbare och därmed en förbättring av språket.
Med det sagt tycker jag det finns vissa små stråk av 1984 i diskursen idag, alltså kommunikationen i debatten. Det finns lyckligtvis ingen tankepolis med tortyrkammare, men väl lite elakt sagt en sorts språkpolis. Vad får man egentligen kalla en chokladboll? Får man kalla en italiensk maffiaklan för klan? Måste man använda uttrycket utsatt område istället för ni vet vad?
Ja, inte vet jag vad som verkligen är bästa ordvalet i alla lägen. En del byten av ord kan vara bra. Samhället är komplicerat och jag tar ingen politisk ståndpunkt här, men kampen om orden rasar för att få makt över folket.
Boken då?
1984 är det värsta jag någonsin läst, eller snarare hört. Bara förhörs- och tortyrscenerna är tre timmar långa utan avbrott. Handlingen i sig är rätt tunn, då bokens poäng är att måla upp det av propaganda och hjärntvätt maximalt kontrollerade folket. På så vis är 1984 ett skräckexempel värt att läsa eller lyssna på för att vi ska kunna veta mer om vad vi absolut måste undvika.
Ett till en början mycket intressant avsnitt av Framgångspodden spårar plötsligt ur. 49 – 52 minuter in i avsnitt 357 med Erik Fernholm tappar man mig som lyssnare. Det beror på diskussionen om att allt i bolagen handlar om att skapa vinster, inte en bättre planet.
Jag vill som ett svar på det förklara att det är visst rätt och bra att aktiebolag ska ha vinstsyfte. Bra bolag skapar värde för sina kunder som därmed blir återkommande kunder. Ett win-win. Att maximera sina vinster långsiktigt kräver nöjda kunder och därmed förenas nytta med vinstmaximering. Fernholm verkar inte förstå att du bara kan skapa vinster långsiktigt om ditt bolag skapar värden för kunderna och för samhället.
Att bolag skapar vinster för sina aktieägare är bra för samhället av två anledningar. Dels blir det skatt på vinsten och dels innebär vinster som delas ut till aktieägarna att kapital kan återinvesteras eller konsumeras så att det blir skatt i nästa led. Förhoppningsvis använder politikerna skatten väl så att värden skapas även där.
Även om aktieägare och bolagstoppar köper yachtar är det inget problem. Då tjänar båttillverkarna pengar så de har råd med löner till sina anställda. Vinster och arbetskraft beskattas som bekant. Dessutom är det moms på varor och tjänster så konsumtion är heller inte helt bortkastat.
Vill man använda sitt kapital till att bygga en bättre planet går det utmärkt via vinstdrivande aktiebolag. Det finns redan börsnoterade bolag som arbetar med det exemplet som ges i podden, vattenrening. Alfa Lavals produkter renar bl.a. barlastvatten på fartyg samtidigt som bolaget tjänar pengar och genererar skatter. Bland annat via avkastningsskatten som jag betalar för att jag har aktier i Alfa Laval i min KF.
Att Elon Musk och Tesla får oss att tro att de vill världen mer gott än deras konkurrenter är en del av deras marknadsföringsstrategi. Precis som Musks visioner om rymden och batterier. Eller designen på deras Cybertruck. Eller Elon Musks danssteg på en scen nyligen. Hela tiden lyckas Tesla få maximalt med uppmärksamhet, men utan att det är negativt. Imponerande. Om de sen är bättre eller sämre på massmarknader för elbilar är en annan sak, men det är Tesla som fått allmänheten att vilja ha en elbil. Det är den största prestationen och det kommer av en kombination av körkänsla (enligt de som provat) och det jag kallar för smart marknadsföring.
Lyckas Tesla sälja många elbilar är det sannolikt bra för miljön och då kommer bolaget att bli rejält lönsamt också. Win-win mellan bolagsvinst, värdeskapande och en bättre planet.
Läsarfråga: Läste i di.se PM Nilssons artikel där han ganska klart förespråkar en ökning av upplåningen för staten i Sverige. Sverige kan låna till negativ ränta på 20 år och till en procent ränta på 70 år. Sverige har en relativt låg skuld på ca 20% av BNP för staten och ca 35% om man räknar med även kommunernas upplåning.
Såg liknande åsikter framföras i SVT förra veckan och läst samma trevare även i andra artiklar av ekonomer,ekonomijournalister och politiker. Om vi lånar ex.vis 500 miljarder för att anställa tusentals fler sjuksköterskor/läkare/lärare/poliser m.fl. Inom offentlig verksamhet så bör det hjälpa till att förbättra välfärden. Vi kan även använda lånepengarna till att förbättra infrastrukturen,öka kvalitén på arbetskraften,hjälpa till att starta nya företag,stödja åtgärder för en bättre miljö,betala invandringens kostnader,subventionera bostadsbyggandet,m.m.
Detta kostar inte Staten något,tvärtom genererar det intäkter för staten i form av inkomstskatter, moms på inköp av material m.m. Så vad talar emot att de politiska partierna kan ena sig om att ta dessa enorma lån,i princip alla partierna utom ev. SD bör kunna stödja dessa lån. Vad talar emot att bankerna skulle vara emot detta,de kommer ju dessutom tjäna bra på att låna ut pengarna till byggfirmor,bolåneköpare,företag,m.m. Blir det så etablissemanget kommer att försöka parera lågkonjunkturen, försöka eliminera lågkonjunkturen?
Och varför vore detta fel på kort sikt?
På längre sikt ej bra för att man bygger upp bubblor med hjälp av billigt kapital i stället för att låta marknaderna se till att de livskraftiga företagen överlever,att man fortsätter att stimulera ett bidragssamhälle,att man fortsätter att tillåta en massinvandringen folk som det är oerhört svårt att integrera här, för att nästa gång Sverige behöver låna blir säkert räntorna inte lika låga, för att alla lån ska ska betalas till ska.
Men detta är ju på ett antal års sikt,inte i närtid när dagens politiker och ekonomer styr och har sina löner. Och hur ska vi investerare tänka med våra sparpengar,ska vi gå all in på Börsen och fortsätta köpa bostäder/hus eftersom de kommer bara att fortsätta gå upp p.g.a. alla statliga stimulanser.
Mitt svar: Att låna billigt och investera är i grunden rätt om det handlar om privatpersoner och företag. Rent strategiskt tycker jag det är fel om stat och kommun lånar bara för att det går, inte verkligen behövs. Det ökar i så fall politikermakten och politiker är inga entreprenörer eller skickliga investerare. Detta oavsett politisk färg.
Som du skriver skapar det dessutom lätt finansiella eller andra bubblor om det satsas för mycket. Det kan det nog bli även på kort sikt och andra obalanser i ekonomin. Det finns i tider av låg arbetslöshet och utbildningssystem vars kvalité man kan diskutera inte så jättebra tillgång till arbetskraft.
Dessutom ska alla lån betalas tillbaka förr eller senare. Jag är skeptisk till att politiker är rätt folk att hantera många miljarder kronor. Annars vore det en intressant idé, att låna billigt med flera decennier i löptid (både ränteduration och kreditduration) och sen vid behov göra satsningar på infrastruktur och annat som ger intäkter och samhällsnytta.
Tyvärr är det inte mer pengar som bättrar välfärden alla gånger. Inom Polisen är det snarare de senaste omorganisationerna och annat som gör att det börjar bli brist på poliser. Att sen många inom blåljusyrkena förtjänar högre löner, visst, men effektivitet och personal som trivs och gör ett bra jobb kräver mer än pengar.
This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.
Strictly Necessary Cookies
Strictly Necessary Cookie should be enabled at all times so that we can save your preferences for cookie settings.
If you disable this cookie, we will not be able to save your preferences. This means that every time you visit this website you will need to enable or disable cookies again.
