Kategori: Samhälle & politik

Ett till en början mycket intressant avsnitt av Framgångspodden spårar plötsligt ur. 49 – 52 minuter in i avsnitt 357 med Erik Fernholm tappar man mig som lyssnare. Det beror på diskussionen om att allt i bolagen handlar om att skapa vinster, inte en bättre planet.

Jag vill som ett svar på det förklara att det är visst rätt och bra att aktiebolag ska ha vinstsyfte. Bra bolag skapar värde för sina kunder som därmed blir återkommande kunder. Ett win-win. Att maximera sina vinster långsiktigt kräver nöjda kunder och därmed förenas nytta med vinstmaximering. Fernholm verkar inte förstå att du bara kan skapa vinster långsiktigt om ditt bolag skapar värden för kunderna och för samhället.

Att bolag skapar vinster för sina aktieägare är bra för samhället av två anledningar. Dels blir det skatt på vinsten och dels innebär vinster som delas ut till aktieägarna att kapital kan återinvesteras eller konsumeras så att det blir skatt i nästa led. Förhoppningsvis använder politikerna skatten väl så att värden skapas även där.

Även om aktieägare och bolagstoppar köper yachtar är det inget problem. Då tjänar båttillverkarna pengar så de har råd med löner till sina anställda. Vinster och arbetskraft beskattas som bekant. Dessutom är det moms på varor och tjänster så konsumtion är heller inte helt bortkastat.

Vill man använda sitt kapital till att bygga en bättre planet går det utmärkt via vinstdrivande aktiebolag. Det finns redan börsnoterade bolag som arbetar med det exemplet som ges i podden, vattenrening. Alfa Lavals produkter renar bl.a. barlastvatten på fartyg samtidigt som bolaget tjänar pengar och genererar skatter. Bland annat via avkastningsskatten som jag betalar för att jag har aktier i Alfa Laval i min KF.

Aquaventures tipsade jag om i PA ifjol och detta amerikanska bolag gör om saltvatten till sötvatten i deras vattenverk. De har även vattenfiltreringsenheter. Tids nog lär bolagen tjäna pengar på detta, för det finns ingen motsats mellan vinster och att göra gott. Just nu verkar bolaget satsa allt på tillväxt, inte lönsamhet. Nu blir Aquaventures uppköpta, men Alfa Laval går utmärkt att placera sitt kapital i för en bättre planet.

Att Elon Musk och Tesla får oss att tro att de vill världen mer gott än deras konkurrenter är en del av deras marknadsföringsstrategi. Precis som Musks visioner om rymden och batterier. Eller designen på deras Cybertruck. Eller Elon Musks danssteg på en scen nyligen. Hela tiden lyckas Tesla få maximalt med uppmärksamhet, men utan att det är negativt. Imponerande. Om de sen är bättre eller sämre på massmarknader för elbilar är en annan sak, men det är Tesla som fått allmänheten att vilja ha en elbil. Det är den största prestationen och det kommer av en kombination av körkänsla (enligt de som provat) och det jag kallar för smart marknadsföring.

Lyckas Tesla sälja många elbilar är det sannolikt bra för miljön och då kommer bolaget att bli rejält lönsamt också. Win-win mellan bolagsvinst, värdeskapande och en bättre planet.

Mer information om värdeskapande bolag finns förstås i min bok om värdeaktiestrategin, Den enkla vägen hitta världens bästa aktier.

Läsarfråga: Läste i di.se PM Nilssons artikel där han ganska klart förespråkar en ökning av upplåningen för staten i Sverige. Sverige kan låna till negativ ränta på 20 år och till en procent ränta på 70 år. Sverige har en relativt låg skuld på ca 20% av BNP för staten och ca 35% om man räknar med även kommunernas upplåning.

Såg liknande åsikter framföras i SVT förra veckan och läst samma trevare även i andra artiklar av ekonomer,ekonomijournalister och politiker. Om vi lånar ex.vis 500 miljarder för att anställa tusentals fler sjuksköterskor/läkare/lärare/poliser m.fl. Inom offentlig verksamhet så bör det hjälpa till att förbättra välfärden. Vi kan även använda lånepengarna till att förbättra infrastrukturen,öka kvalitén på arbetskraften,hjälpa till att starta nya företag,stödja åtgärder för en bättre miljö,betala invandringens kostnader,subventionera bostadsbyggandet,m.m.

Detta kostar inte Staten något,tvärtom genererar det intäkter för staten i form av inkomstskatter, moms på inköp av material m.m. Så vad talar emot att de politiska partierna kan ena sig om att ta dessa enorma lån,i princip alla partierna utom ev. SD bör kunna stödja dessa lån. Vad talar emot att bankerna skulle vara emot detta,de kommer ju dessutom tjäna bra på att låna ut pengarna till byggfirmor,bolåneköpare,företag,m.m. Blir det så etablissemanget kommer att försöka parera lågkonjunkturen, försöka eliminera lågkonjunkturen?
Och varför vore detta fel på kort sikt?

På längre sikt ej bra för att man bygger upp bubblor med hjälp av billigt kapital i stället för att låta marknaderna se till att de livskraftiga företagen överlever,att man fortsätter att stimulera ett bidragssamhälle,att man fortsätter att tillåta en massinvandringen folk som det är oerhört svårt att integrera här, för att nästa gång Sverige behöver låna blir säkert räntorna inte lika låga, för att alla lån ska ska betalas till ska.

Men detta är ju på ett antal års sikt,inte i närtid när dagens politiker och ekonomer styr och har sina löner. Och hur ska vi investerare tänka med våra sparpengar,ska vi gå all in på Börsen och fortsätta köpa bostäder/hus eftersom de kommer bara att fortsätta gå upp p.g.a. alla statliga stimulanser.

Mitt svar:
Att låna billigt och investera är i grunden rätt om det handlar om privatpersoner och företag. Rent strategiskt tycker jag det är fel om stat och kommun lånar bara för att det går, inte verkligen behövs. Det ökar i så fall politikermakten och politiker är inga entreprenörer eller skickliga investerare. Detta oavsett politisk färg.

Som du skriver skapar det dessutom lätt finansiella eller andra bubblor om det satsas för mycket. Det kan det nog bli även på kort sikt och andra obalanser i ekonomin. Det finns i tider av låg arbetslöshet och utbildningssystem vars kvalité man kan diskutera inte så jättebra tillgång till arbetskraft.

Dessutom ska alla lån betalas tillbaka förr eller senare. Jag är skeptisk till att politiker är rätt folk att hantera många miljarder kronor. Annars vore det en intressant idé, att låna billigt med flera decennier i löptid (både ränteduration och kreditduration) och sen vid behov göra satsningar på infrastruktur och annat som ger intäkter och samhällsnytta.

Tyvärr är det inte mer pengar som bättrar välfärden alla gånger. Inom Polisen är det snarare de senaste omorganisationerna och annat som gör att det börjar bli brist på poliser. Att sen många inom blåljusyrkena förtjänar högre löner, visst, men effektivitet och personal som trivs och gör ett bra jobb kräver mer än pengar.

Aktiesparande är inte bara lönsamt om du sparar under lång tid, utan det ligger även rätt i tiden. Samhället går åt i stadig takt mot marknaden och kapitalismen, även med socialister i regeringen. Det finns många exempel på det.

Först när allemansfonderna kom 1984 började vanligt folk spara i fonder i stor utsträckning. I takt med att skattereformer och räntor skapat fördelaktiga depåer som ISK och KF blir det allt vanligare och viktigare att ta eget ansvar för sin ekonomi och sin framtid.

På 1970-talet drogs nyhetsprogrammet Rapport igång och kallades för det röda nyhetsprogrammet på grund av sin vänstervinkel. Om det och hur socialistiskt rött det var även i Aktuellt på 1960-talet kan vi läsa i Mats Lindqvists bok ”Is i magen”. Nuförtiden förekommer det mer eller mindre neutrala inslag om att den globala ekonomin och kapitalistiska saker som börsutvecklingen, eftersom SVT vet att många sparar i aktier och fonder. Jag tror kunskapsnivån på ekonomireportrarna är mycket högre nuförtiden än för 40 år sedan.

Det var Socialdemokraterna som i början av 00-talet privatiserade och börsnoterade Telia, samt avskaffade gåvoskatten och arvsskatten. Dessutom slopade de förmögenhetsskatten för rika, men inte vanligt folk. Första Alliansregeringen 2006 tog bort förmögenhetsskatten helt från 2007.

Olof Palme ondgjorde sig över privat sjukvård, men Göran Persson använde den till och med själv vid behov. Socialdemokraterna och många andra partier accepterar numera privat sjukvård. Diskussionerna nuförtiden handlar inte om det ska vara tillåtet eller inte, utan exakt vilken lönsamhetsnivå det ska vara och hur den ska regleras samt hur kvalitén ska mätas.

Efter valet 2018 är 59 procent av riksdagens mandat icke-socialistiska. Vi har Socialdemokrater som leder regeringen trots partiets långa fallande trend i riksdagsvalen, men efter lite olika turer blir det en del skattesänkningar och höjt RUT-avdrag ändå.

Samhället går med andra ord åt höger, mot kapitalismen. Stora delar journalisterna på Public Service och även de stora mediehusens redaktioner är däremot fortfarande överrepresenterade av vänsterpartister och sedan 1990-talet också av miljöpartister. De här delarna hänger inte alls med. I en global värld där det är allt viktigare att kunna respektera varandras åsikter har om jag tolkar Janne Josefsson rätt det istället blivit allt viktigare att alla ska tycka lika, ha samma värdegrund, och aktivt motarbeta alla som inte rättar in sig i etablissemangets stöveltramp.

Lyssna på den här intervjun i Hur Kan Vi för att höra om hur Janne Josefsson fick kritik på publicistföreningens möte sedan han frågat om rökningen till en rökande mamma som hävdade att hon inte hade råd med en skolresa till sin son. En skolresa som kostade 250 kr och där stod hon och rökte för kanske 50 kr om dagen. Att klaga på att man inte har råd med saker till sina barn när man röker cigaretter och bokstavligt talat eldar upp pengarna… och att journalisten Josefsson sen inte ska få fråga om det ohälsosamma slösandet av pengar som kunnat gynna barnet utan att publicistföreningen ska börja gnälla. Sic!

Medias roll när det gäller folks ekonomi och förståelse för det ekonomiska och samhället är viktig. Därför blir jag upprörd när jag hör om Josefssons upplevelser där samhällsgranskade program på SVT ibland velat självcensurera (på grund av kommunisterna som arbetade där). I TV-programmet Striptease klippte han/de en gång (ej samma som ovan) bort frågan om rökning till de fattiga som ändå hade råd att röka, men inte hade råd med mat och julklappar. Hur han avslöjat felaktiga påståenden om barnfattigdom, tiggare och ensamkommande från Afghanistan som skulle sändas till döden (tydligen ej den fysiska!).

Det känns som att många inom etablerade mediehus och främst SVT/SR hela tiden uppfinner nya vänsterlösningar. Istället för att låta individer ta ansvar för sina egna handlingar fortsätter det komma snyftreportage och annat där man daltar med vuxna. Även om mycket har blivit bättre från tiden med det röda nyhetsprogrammet ligger det verkligen inte i tiden med ett numera skattefinansierade public service som uppenbarligen aldrig varit eller är det politiskt oberoende medie man utmålar sig som.

Lärdomen för oss aktiesparare är att vara allmänbildad och inte tro blint på allt nyhetsbrus i media. Det finns problem i samhället, men ibland får vi hitta och analysera dem själva när delar av media vägrar. Nuförtiden när webben erbjuder allt från experter till fake news behövs inte public service på samma vis som innan webben fanns tillgänglig för alla, men istället måste vi ifrågasätta allt fler källor.

Några råd på vägen:
* Anpassa din bolagsanalys och satsa på de branscher du tror gynnas av samhällsutvecklingen och de globala förändringarna.
* Samhället må gå rakt åt höger, men tänk på de politiska riskerna som nog alltid lär finnas där inom t.ex. skol- och vårdbolagen på börsen.
* Välj dina nyhetskällor noga och läs nyheter på rätt sätt, ut rätt tidsperspektiv och utifrån hur det långsiktigt påverkar dina bolag.
* På vilken sikt gäller de mörka rubrikerna i media? Är det nattsvart på en månads sikt eller längre? Kommer säljrekarna från investmentbankerna att pressa aktien ett tag till eller kanske kommer botten nu när det mesta av negativiteten borde vara inräknad i aktiekursen? Läs och tolka på rätt sätt.

Särskilt nu i juletider tycker jag att det är dags att se över vårt givande. Nu tänker jag inte främst på julklappar utan på att skänka till välgörenhet för det är inte bara det offentliga som kan ta hand om folk utan även civilsamhället.

Ju mer pengar jag tjänar och har sparat ihop desto mer skatt betalar jag. En win-win-situation för välfärd via kommun, landsting och stat. När det gäller privata initiativ skänker jag sakta men säkert mer och mer till välgörenhet via autogiron varje månad. Därmed gynnas även det som inte är helt skattefinansierat.

Efter att ha hittat en del besparingar nyligen beslutade jag mig för att börja skänka till Radiohjälpen Världens barn. Jag behöver inte alla mina inkomster själv om man säger så och även om jag redan hade sex andra autogiron för välgörenhet klarar jag ett till.

Här är i slumpmässig ordning de jag i nuläget ger pengar till varje månad och kort om varför: 

Cancerfonden – har förlorat grannar/vänner i denna hemska sjukdom. Forska på!

Hjärnfonden – forskning kring ett så viktigt organ som hjärnan stödjer jag hjärna… jag menar gärna.

UNHCR – akut hjälp till folk i nöd på plats där krig och katastrofer sker.

Stadsmissionen – hjälp till hemlösa och utsatta.

Hjärt- och lungfonden – när jag var 15 år genomgick jag en hjärtoperation. Det var inget akut, men klart att mer forskning på området är något jag gärna stödjer.

World Animal Protection – de säger inte åt mig att sluta äta kött, utan hjälper djur i nöd ändå.

Radiohjälpen Världens Barn – skänker till många olika underorganisationer som hjälper barn. Allt från utbildning till stopp för könsstympningar.

Svårigheter med välgörenhet och bistånd

All välgörenhet är inte bra för ibland kan bistånd skapa fattigdom. Jag såg på Rapport på TV en gång om hur FN skänkte kläder till någon by i Afrika. Alla byxor som anlände till folk helt gratis fick klädpriserna att falla så den lokala klädfabriken gick i konkurs. Sen när byxorna var utslitna kunde de inte sy några kläder själv. Biståndet hade ökat fattigdomen.

Därför skänker jag helst till forskning och utbildning, chansen att det ska hjälpa är större. Sen kan man kanske tycka att om en diktator i ett land inte behöver kosta på utbildning tack vare bistånd och välgörenhet från andra länder så blir det lättare för diktatorn att förtrycka sitt folk eller göra andra illdåd. Ska å andra sidan en diktator störtas eller en land bli bättre och rikare krävs det utbildning och kunniga medborgare, så troligen är det t.ex. Världens barn gör ändå bra.

Jag minns hur någon från Radiohjälpen svarade på frågor i kanske SVT:s Rapport den gången också. Han fick frågan om det inte fanns risk för att biståndet skapade fattigdom genom att förstöra den lokala marknaden. Han svarade att de alltid köper maten lokalt så att priserna hålls uppe så de lokala jordbrukarna kan tjäna tillräckligt för att kunna investera och producera mer mat själva framöver. Maten skänkte de till de fattigaste som ändå inte hade haft råd att köpa.

Bistånd och effektivitet i hjälporganisationer är onekligen ett stort och komplext område.

Sverige släpper ut 50 miljoner ton koldioxid om året. Nu har Riksbanken investerat i Australiens statsobligationer. Dessa är en del av finansieringen och subventioneringen av det stora kolgruveprojekt Carmichael, som under sin livstid beräknas ge koldioxidutsläpp på 5 miljarder ton.

Allt detta hörde jag i slutet av podden Björnfällan avsnitt 51.

Även om civilisationen inte kan sluta konsumera olja och kol helt de kommande decennierna så känns det väldigt fel att möjliggöra nya kolgruvor som annars hade varit olönsamma.

Med tanke på hur lite koldioxid Sverige släpper ut jämfört med de stora kolgruvorna känns den höjda skatten på flygbränsle som ett slag i luften. 🙂 Svenska statens högerhand vet kanske inte vad vänsterhanden gör. Det är inte Riksbankens uppgift att bedriva miljöpolitik, men direktiv i frågan vore på sin plats. I alla fall vore det bättre jämfört med skatter om investeringarna blev mer hållbara.

Som jag skriver i dagens placeringskrönika är det här med hållbara investeringar något man kan se på olika sätt. Krävande att investera utifrån är det också.

Att staten tydligen är med och bidrar till nya kolgruvor känns inte hållbart, men vi är alla med om den investeringen via Riksbanken. Högt pris på olja och kol är det som kan möjliggöra miljövänligare alternativ. Det räcker med att privata olje- och kolbolag försöker öka sitt utbud, statlig hjälp från Sverige känns fel.