Det har i veckan stormat kring den höjda skatten på ISK och KF, vilket är de depåtyper som schablonbeskattas. Bakom förslaget står Vänsterpartiet och den Socialdemokratiskt dominerade regeringen.
Först och främst. Min krönika i lördags på Privata Affärers webb om hur du kan ducka den höjda skatten går igenom hur vi genom att belåna oss därmed få avdragsgilla räntekostnader. Dessa kan i sin tur kvittas mot schablonräntan eller ge skattereduktion och därmed lägre skatt.
Det jag vill säga utöver det som står i krönikan är att största skattesänkningen/pareringen får vi om låneräntan är högre än schablonräntan. Nu stiger den sistnämnda från 2018 och många har riktigt låg bolåneränta så det är inte säkert att alla har det. Jämfört med eget kapital (=icke belånat kapital som därmed inte ger skattemässiga avdrag) har du oavsett det mer avdrag med lånade pengar. Det är förstås också bra att kunna låna så billigt som möjligt, även om de avdragsgilla räntekostnaderna blir lägre ju lägre ränta du får låna till.
Viktigt också att påpeka att du bör hålla din belåning nere och satsa på de tryggare aktierna om du köper aktier för lånade pengar. Det är viktigare att undvika en rejäl privatekonomisk smäll i en börskrasch än att minimera skatt via skatteplanering. Valen av aktier och din aktiestrategi är viktigare än att minimera skatten.
Det är en myt att schablonskatten på ISK och KF är en skatt på enbart vinster och inkomster. Även om börsen rasar och du inte får någon utdelning kommer du att få en schablonintäkt att ta upp till beskattning. Det är därmed i långa börsnedgångar en skatt på ett krympande kapital. Dessutom är det ofta redan beskattad inkomst som vi stoppar in i dessa depåtyper.
Det är en myt att skatten på ISK och KF är låg. Det är räntorna som är onormalt låga och gör skatten tillfälligt låg. Med normala räntor skulle schablonräntan stiga ett par procentenheter och schablonskatten med 30 procent av det. Att ovanpå det lägga en fast procentsats kommer i det långa loppet att slå fel.
Det är en myt att ISK bara gynnar rika. Riktigt rika har riskkapitalbolag med bolag på skatteparadisöar och kör räntesnurror och avdrag och avancerade bolagsstrukturer. På så vis kan de slippa nästan all skatt lagligt. Att höja skatten på ISK skapar bara murar mellan de som vill börja använda bra sparformer i fördelaktiga depåer och oss som redan kan spelets regler.
Det är en vänsterpolitisk myt att högre skatt skulle gynna jämställdheten. Ska även kvinnor satsa på de bästa tillgångarna så vi får jämställdhet ska vi inte bygga murar. Även om skattemurar kan rivas med skatteplanering är ju det mest för oss som kan spelets regler. Inte alla de kvinnor som de senaste åren börjat intressera sig för aktier och ISK. Inte konstigt att somliga blev upprörda när Vänsterpartiets Ulla Andersson presenterade skattehöjningen i lördags.
Det är många som drabbas av högre skatt på sparande, samtidigt som det fortsatt kommer att vara full avdragsrätt på låneräntor.
Oklart för mig hur många miljoner som har ISK och KF då det går att ha flera stycken per person. Det är i vart fall fler som vet vad ISK är än de 0,54333% av Sveriges befolkning som en viss ledarskribent på Aftonbladet gissade på. 🙂
Vi lever alla i vår egen värld.
Ska vi ha råd med en poliskår som inte låter våldtäktsfall vara icke utredda i månader på grund av hög arbetsbelastning, ett bra militärt försvar, infrastruktur som håller, etc, behöver vi både skatter och effektiv användning av skatterna. Istället för att straffa sparande vore det bättre att sänka avdragsrätten för lån (ett känsligt förslag för alla med högbelånad bostad, jag vet!).
Å andra sidan stiger offentliga sektorns skatteintäkter när BNP-stiger och det gör BNP nästan varje år. Det tillförs därmed nya skatteintäkter årligt. Behovet av skattehöjningar kan därmed diskuteras, men jag vill inte bli mer politisk än så här. Detta är en sajt om aktier och sparande och ingen politisk debattsida eller något.