Spara i fonder har sina risker

Fonder har sina risker och nackdelar de också. Hur säkert hanteras vårt kapital egentligen?

Fonder är många gånger utgångspunkten och starten när folk ska börja spara. Delvis är det rätt, då fonder ger riskspridning mellan innehav. Dessutom är fondsparandet väldigt reglerat för att skydda oss konsumenter.

Fonder betyder investeringsfonder och specialfonder, för det är vad vanliga fonder och hedgefonder rent formellt är. Nedan pratar jag i första hand om aktiefonder, även om fonder med andra innehav har ungefär samma problem.

Det stora problemet med fonder är att vi inte vet vad vi egentligen köper och hur vi ska värdera fondernas innehav.

Fondens innehav förändras. Fondbolagen meddelar innehaven månadsvis eller åtminstone kvartalsvis till Finansinspektionen, så i regel kan du med lite eftersläpning se de största innehaven i en fond. Ingen fondförvaltare berättar vad de gör just nu eller framöver med fondens innehav på grund av risk för att det skulle utnyttjas av andra aktörer på aktiemarknaden. Eftersom även index och därmed indexfonder ändrar på vikter och innehav regelbundet är respektive fonds korg med värdepapper aldrig helt uppdaterad.

Antalet innehav i en fond är stort. Riskspridning är bra, men de flesta fonder har så många innehav att vi inte kan läsa på om alla bolag. Särskilt inte fonder som placerar i andra delar av världen. Att köpa en fond innebär ofta att vi köper in oss i en massa innehav vars verksamhet vi inte ens känner till. Låter rätt riskabelt.

Värderingen är okänd. Vissa fondplattformar har P/E-tal för fonden, men inga andra nyckeltal eller värderingar. Eftersom P/E-talet antagligen är lite gammat när du ser det och innehaven ändras då och då säger det inte så mycket. Särskilt inte då det är svårt att veta om det är engångsposter med eller inte i vinsterna för börsbolagen som fonden investerat i.

Vi får heller inte reda på om P/S-tal, P/B-tal, P/E-tal, direktavkastning och nuvarande vinstutveckling är högre eller lägre än det historiska snittet för korgen med aktier (alltså fondens alla innehav). Och i så fall varför.

Ingen erfaren placerare skulle någonsin köpa en aktie utan att ha en aning om aktiens värdering. Det vore för riskabelt. Fondsparare gör däremot exakt det hela tiden. Betala för en tillgång du inte vet värdet på.

Vissa fondbolag som Skagen Fonder nämner i nyhetsbrev åtminstone fondernas största innehavs genomsnittliga värdering och jämför med jämförelseindexets värdering. Bra!

Fondhandeln är föråldrad. Du måste lägga en köp- eller säljorder före klockan 13 för att din fondorder ska gå igenom den dagen. Du kan inte bestämma priset utan får ta det som det blir när fondhandeln sker. De flesta fondbolag genomför transaktionerna mellan kl 15 och kl 16 och det är NAV-kursen som gäller då som du betalar. Vilken kurs det blir per fondandel får du reda på en till fyra vardagar senare när din fondorder syns i din depå. Snacka om risk.

Ingen skulle någonsin handla aktier utan att kunna sätta en gräns för priset man ska betala. Ingen skulle handla något annat alls under de här förutsättningarna. Börsnoterade fonder är bättre för där är handeln som för aktier där du ser ett orderdjup under dagen när marknaden är igång och sen lägger du en order till det pris du är vill. Tyvärr finns väldigt få sådana fonder i Sverige.

Problemen med fondhandeln och värderingen är frågor jag sedan länge drivit.

Jag sparar i fonder i alla fall

Jag har ofta ett fåtal fonder i alla fall. Det kompletterar mina aktier och sprider riskerna till branscher och bolag jag inte hade ägt själv. Jag kan inte springa på alla bollar själv och det finns intressanta index och bra förvaltare om man letar noga.

Jag avråder inte från fonder, men det är inte alltid det jag rekommenderar i första hand heller. Vill du vara riktigt passiv i dina placeringar för att till exempel spara tid är fonder lämpliga trots problemen. Fonder passar också väldigt bra för månadssparande.

Jag avråder inte ens från indexfonder, även om index som bygger på börsvärde eller aktiernas handel ofta innehåller en del stora bolag med liten tillväxt. Somliga av dessa bolag riskerar att ha toppat för gott då megatrenderna ändras eller av andra skäl. Exempel på det är Ericssons stora vikt i index på toppen år 2000 samt H&M och storbankernas vikt i index 2015. Därefter följde svagare utveckling för storbolagsindex och börsindex än för de flesta andra bolag på börsen. Under långa perioder (men inte alltid) går de lite mindre bolagen med större vinsttillväxt mycket bättre.

Smarta index bygger på annat än börsvärde, exempelvis utdelningar. Somliga fondbolag och förvaltare slår index över lång tid och hittar du sådana fonder eller fonder som på annat sätt ger dig en avkastning som är bra jämfört med riskerna är det bra placeringar.



(C) Marcus Hernhag 2012 - 2018