Fyraprocentregeln (4 procent-regeln) visar vilket kapital du behöver för att bli rik. Eller åtminstone ekonomiskt fri, vilket innebär att du kan leva på ditt kapital om du vill och åtminstone har en sparsam budget.
Fyraprocentregeln innebär att du statistiskt sett har goda möjligheter att kunna leva på ditt sparkapital i minst 30 år om du årligen konsumerar för en summa som är max 4 procent av de besparingar du har år ett.
När 4 procent av värdet av dina besparingar är minst lika mycket som din årsbudget i kronor är du med andra ord ekonomiskt fri. Sen är procentsatsen för när du i någon utsträckning är ekonomiskt oberoende flytande. Ju längre uttagsperiod desto lägre procentsats bör du ha om du vill vara riktigt säker på att kapitalet ska räcka.
Däremot uppfyller du ännu inte den yttersta definitionen av ekonomiskt oberoende, som enligt mig är när du är så pass rik att du kan köpa nästan vad du vill.
Här är ett klipp om regeln från min kanal på YouTube:
4 procent är samma sak som 1/25. Den mängd kapital du initialt behöver när du börjar leva enbart på dina besparingar är som tumregel därför 25 gånger din levnadskostnad år ett som ekonomiskt fri. Fyraprocentregeln säger med andra ord att ditt sparkapital ska vara 25 årsbudgetar i storlek.
William Bengens studie från 1994 och den så kallade Trinity-studien från 1998 ligger till grund för fyraprocentregeln. Bengen har därefter medgett att 4 procent dels ett säkerhetsmax tänkt att klara ett värsta-scenario och dels en regel som togs fram i tider med hög inflation.
Ju lägre inflation (prisökningtakt) i samhället desto lägre takt stiger dina levnadskostnader varje år, vilket allt annat lika gör det lättare att leva på kapitalet. Lägre inflation kan i och för sig betyda lägre avkastning från aktier och räntor, men fyraprocentregeln är ändå mycket defensiv.
Enligt den här artikeln på MarketWatch menar Bengen att 4,5 procent eller 5 procent räcker.
Räknar du med 5 procent krävs det bara 20 årsbudgetar i finansiella sparande, inte de 25 som den ursprungliga 4-procent-regeln innebär.
Anledningen till att du vill bli ekonomiskt fri
”Målet är inte mer pengar. Målet är att leva livet på dina egna villkor.”
— Chris Brogan.
Den pålitligaste indikatorn för välbefinnande är att ha en stark känsla av kontroll över sitt liv. Detta enligt psykologen Angus Campbell och hans bok The Sense of Wellbeing in America.
Visst kan du trivas med att arbeta åt någon annan (din chef, arbetsgivare, etc) 40 timmar i veckan, över 40 veckor om året i 40 år av ditt yrkesliv. Det klassiska 40/40/40-upplägget.
För många är det inte det bästa livet, utan vi vill lämna ekorrhjulet helt, delvis eller åtminstone byta ut det. Det ökar graden av frihet och därmed välmående. Då krävs det minst en mer eller mindre passiv inkomst.
I detta klipp går jag igenom grunderna gällande vad frihet är och vad ekonomisk frihet innebär:
Hur snabbt du kan bli ekonomiskt fri styrs av din sparkvot. Ju större överskott och billigt leverne desto färre år tar det.
Olika grader av ekonomiskt fri
”Sann framgång är att lämna ekorrhjulet och anpassa sina aktiviteter för sinnesro.”
Nicholas Taleb, författare.
Vilken nivå du är ekonomiskt fri på är inte hugget i sten om du frågar mig. Det kan vara allt från att det bara täcker livens nödtorft till att du kan leva ett ganska gott liv. Siktar du högre än på att leva efter en minimerad budget har du dessutom lite marginal om börsen faller de första åren sen du börjat leva på kapitalet.
Hur mycket vi vill leva på beror med andra ord helt på våra personliga preferenser och vad som händer i livet. Börja med att upprätta en månadsbudget eller hushållsbudget och räkna på saken.
Tänk på att du som delmål eller slutmål kan sikta mot att bli fri på till exempel halvtid från ditt jobb/yrke. Att bli fri på heltid kanske inte ens lockar dig om du gillar att syssla med dina nuvarande arbeten och inkomstkällor. Jag tror många i FIRE-rörelsen har olika inkomstkällor. Hur fri ekonomiskt och tidsmässigt du vill bli och när är en plan du får utforma själv.
Kanske vill du till och med bli ekonomiskt oberoende, men det krävs en saftig månads -eller årsbudget för att du ska kunna leva ett lyxliv utan problem. Fyraprocentsregeln är i sin ursprungliga form gjord för att aldrig behöva yrkesarbeta igen. Sen kan du alltid sikta högre och bli allt mer fri och oberoende.
Inflationen då?
Finns det inflation får du ta ut fler kronor år två än år ett. I takt med att inflationen får allt att kosta mer måste även du som ekonomiskt fri höja din årsbudget. Fyraprocentsregeln är defensivt satt och ditt kapital bör ändå räcka. Du borde med lite tur få mer än 4 procent i totalavkastning om året i genomsnitt. I alla fall om du har du placerat ditt kapital någorlunda väl på börsen eller i andra tillgångar.
Själv har jag inte använt fyraprocentsregeln så mycket för egen del, utan istället bara jämfört mina aktieutdelningar på årsbasis med mina levnadsomkostnader. Med en portfölj där flera av aktierna är i bolag som höjer utdelningen stadigt får jag kompensation för inflationen där. Min portfölj brukar ge en direktavkastning på 4-5 procent och aktiekurserna svänger mycket mer än utdelningarna så jag tycker det är bäst att ha utdelningarna som utgångspunkt för när man blir ekonomiskt fri.
Även i boken Den enkla vägen bli fri och rik med aktier går jag igenom fyraprocentsregeln. Eller 4%-regeln eller bara 4 regeln, kärt barn har många namn.
Du kan köpa aktieboken på Adlibris, Bokus eller signerad från Sterners Förlag.
Hej,
Utan 4% regeln!
Hur mycket pengar behövs då för att vara fri och ekonomiskt oberoende?
Hej!
Jag skulle säga att den mängd aktieutdelning som du får ska täcka dina utgifter. Var den gränsen går är individuell.
Inte lusläst den här ”regeln” men rimligen borde vårt pensionssystem med allmän pension minska behovet av 4% något?
Vad händer ifall man går i pension vid 50? Fram till 55 får du såklart inget, men sen får du väl ta ut tjänstepension. Från 6X (beroende på aktuell pensionsålder) blir det väl även allmän pension vilket utöver dina 4% i avkastning på kapital faktiskt ger en månadsinkomst som drygar ut den initialt snålare budgeten?
Tänker mig 2 personer med årskostnader om 500 000kr. Enl 4% regel behövs 12 500 000 kr.
Om dessa 2 personer från pensionssystemet får i snitt 10 000 kr tillsammans per månad efter skatt landar vi på att de egentligen behöver 380 000kr från avkastningen, dvs 9 500 000kr?
För visst får man garantipension i varierande grad efter den satta pensionsåldern beroende av hur många år man arbetat?
Det stämmer att pensionen ingår i inkomsterna du ska räkna med. Jag ser det mest som en bonus, fast även den låga garantipensionen täcker en märkbar del av budgeten varje månad. Jag kan inte pensionssystemet i detalj, men antalet år och inkomster är säkert med och styr hur mycket pension vi får.