Januarieffekten och statistik vid stark start på börsåret

Januarieffekten var per definition att börsen brukade inleda börsåret starkt. Numera tycker jag att vi istället har mest nytta av att hantera den säsongsmässiga statistiken för hela månaden och vad en uppgång i januari rent statistik säger om resten av året.

Anledningen till att januarieffekten en gång i tiden uppstod var att många realiserade förluster mot slutet av året för att få avdragsgilla effekter. Sedan köpte man tillbaka aktierna efter årsskiftet. Det fick aktier främst bland de lite mindre att falla inför årsskiftet och sedan öppna det nya börsåret starkt.

Numera är det relativt få som alls investerar i aktier via aktie- och fondkonto eller aktiedepå, utan istället har ISK och KF som beskattas via schablonintäkter och avkastningsskatt.

Däremot är det många som tar nya tag i början av det nya året och börjar investera. Säsongsmässigt är hela januari en av de bättre börsmånaderna och i normalfallet svänger det mest kring de små bolagen.

Månadsskifteseffekten

Månadsskifteseffekten är snarlik då vissa säljer förlustaktier inför ett månadsskifte, så kallad window dressing. Detta för att snygga till innehavslistan inför månadsskiftet, för många förvaltare behöver visa upp sina innehav regelbundet.

Månadsskifteseffekten är per definition att börsen rent statistiskt sett brukade gå bra runt månadsskiften. På 2010-talet och därefter är det enligt Arne ”Kavastu” Talving svårare att se den effekten, i alla fall på Stockholmsbörsen.

Även statistik från 9Ambell säger samma sak. Börsen gav en tydlig överavkastning de fyra dagarna runt varje månadsskifte, men effekten är mindre nuförtiden. Detta mätt 2012-2018.
”Som vi kan se är det fortfarande en positiv effekt över månadsskiftet men inte alls lika stor som tidigare. Vi kan se att i snitt genererar dessa dagar 0,05% i snitt. Dessa resulterar i en årsavkastning på 1,2%.”

En intressant tanke är att det är bra att månadsspara i aktier med automatiska köp strax 3-4 dagar innan ett månadsskifte. Särskilt om det här med Uppesittarkväll på börsen den 25:e varje månad blir en allt större trend och många köper då så det påverkar kurserna.

Å andra sidan om en effekt blir för känd så upphör den till slut att existera, då alltför många försöker hinna före alla andra för att dra nytta av den.

Januarieffekten sett till hela månaden

Statistik från Nordnet säger att januari brukar stiga med 1,66 procent.

Statistik från Nordnet om januarieffekten.
Källa till grafen är Nordnet, där vi även kan läsa att storbolagsindexet OMXS30 vecka ett i januari mätt från 1990 till 2018 är riktigt stark med i genomsnitt 0,97 procent i uppgång.

Även Avanza har statistik som säger att januari är en stark månad på börsen:

Månadsstatistik från Avanza som har Infront som källa. Januari är en stark börsmånad.
Månadsstatistik från Avanza som har Infront som källa. Januari är en månad när börsen stiger i 73 procent av fallen. Detta mätt från 1980 till 2019.

Januarieffekt på resten av året

I USA finns det gott om statistik för börsen och aktiemarknaden. Gällande det breda amerikanska indexet S&P500 har Carson Group’s Ryan Detrick presenterat detta i en artikel i Business Insider:

1. Stark januari ger ofta starkt börsår. När S&P500 visar en positiv avkastning i januari är resten av året högre 86 procent av tiden.

2. När S&P500 är upp mer än 5 procent i januari efter ett negativt år, har helåret aldrig varit lägre, utan istället gett en genomsnittlig ökning på ca 30 procent.

3. När S&P500 håller sig över sina låga decembernivåer under första kvartalet som det gjorde i år, är resten av året högre 92 procent av tiden och upp med 11 procent i genomsnitt.

4. När S&P500-bolagen ökade kvartalsvinster med minst 5 procent under två kvartal i följd, var aktiemarknaden högre nästa år 87 procent av gångerna. Detta med en genomsnittlig vinst på 13,5 procent.

5. När S&P500 steg mer än 1 procent under årets första fem handelsdagar, avslutade aktier året högre 87 procent av gångerna. Detta med en genomsnittlig ökning på 15 procent.

6. När S&P500 ökade med mer än 7 procent under det första kvartalet, som det gjorde i år, har S&P500 aldrig genererat en negativ helårsavkastning, med en genomsnittlig vinst på 23 procent.

Slutsatser

Januarieffekten är tydlig när det gäller resten av kalenderåret. Detta mätt som genomsnitt över flera år. Enstaka år kan både inledningen av året och hela månaden vara svag. Är det dåliga tider så är det.

Och omvänt när det är bra tider, då kan januari bli en starkare månad än det historiska medelvärdet.

Däremot är de första dagarna på året och tiden runt varje månadsskifte kanske fortfarande något bättre än många andra dagar. Problemet är att det är svårt att trejda så att du tjänar mer tack vare den effekten. Att välja rätt aktier eller annat börsinstrument är viktigare.

Hur gör Hernhag? Jag tittar mycket lite på säsongseffekter och mycket mer på hur de långa kurstrenderna ser ut. Ett starkt januari får det gärna bli, för det är en indikator bland många andra som kanske säger något om framtiden.

Jag har mer statistik om aktier och börsen på min samlingssida här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

(Spamcheck Enabled)