Under 2014 gav min portfölj med börsnoterade sparprodukter en avkastning på 14,4 procent. OMXSGI där utdelningar ingår gav 15,7 procent.
Med ca 30 procent i preferensaktier får jag vara nöjd. Det är svårt att slå ett börsindex ett bra börsår med så mycket lägre risk.
Ett teoretiskt jämförelseindex med 70 procent i Stockholmsbörsen och 30 procent i Spiltans Räntefond Sverige gav 11,6 procent. Å andra sidan hade min portfölj både norska aktier och USA-ETF:er under året, så både innehaven och valutaeffekterna har spelat in. Vad är egentligen ett bra jämförelseindex för mig?
Jag vet inte riktigt i detta fallet och eftersom jag struntar i index funderar jag inte närmare på det. Jag kör mitt race och är nöjd så länge min rätt passiva förvaltning ger mig god avkastning vs risk sett över flera år.
Börsportföljens oviktade direktavkastning är 4,7 procent. Bra så här i lågränte- och nollinflationsmiljö.
En sådan avkastning får man vara nöjd med 🙂 Hur mycket av ditt totala kapital har du investerat just nu inför 2015 och hur mycket ligger redo att investeras vid börsnedgångar? (Om det är något du går ut med offentligt).
Det skulle vara intressant att höra hur du ligger i procent i aktier/fonder/räntefonder/sparkonton.
Sen såg jag att du i ditt senaste blogginlägg skrev att man bör ha en del av sitt sparande i korta räntefonder. Men på många håll hör man att även dessa korta RF bör undvikas när räntan är så låg. Fast då kanske de menar att man ska köpa aktier eller fonder istället? Vilket inte är ett alternativ för hela ens kapital just nu… och man kan ju inte flytta kapitalet ut och in från sparkonto till ISK/KF alltför ofta.
Trist när börsen känns ganska dyr och det inte finns några bra alternativ.
Jag hade vid årsskiftet (andel av mina totala tillgångar exkl bostaden):
7% på räntekonton
4% i räntefonder
3% i hedgefond
72% börsnoterade aktier, ETF:er och fonder
14% i övrigt/onoterade bolag.
En del cash behöver jag för oförutsedda saker i vardagen och livet och så. Av de totalt 11% i räntebärande skulle jag till största delen kunna skyffla in på börsen om det blir rea. Preferensaktierna kan jag också tänka mig att sälja om stamaktierna blir tillräckligt billiga. Räntan är låg, men med låg inflation är realräntan på företagsobligationer inte så jättelåg. På 5-10 års sikt är förstås aktier bättre, men jag behöver ha torrt krut vid sidan av börsen för att kunna se alla börsnedgångar som köplägen istället för något negativt. Att jag har både ett bostadslån och räntefonder är ju ingen smart långsiktig lösning, förstås. 🙂 För mig är det rätt och jag tycker det är strategiskt rätt just nu, men för andra kan det ibland vara fel med räntebärande. Allt beror på procentuell fördelning, tidshorisont, person, sparande i övrigt, etc.
Ok intressant att höra!
Stor del börsnoterat med tanke på att börsen gått bra länge, men det blir väl så om man köper över tid och låter utdelningarna ticka in, plus att den delen innehåller vinst (ingen ifrågasättande kommentar från mig, bara ”tänker högt”).
Detta angående att realräntan på företagsobligationer inte är så låg; Har du någon tanke på varför man ändå hör att korta RF inte är så passande nu? Kanske de som säger det helt enkelt tror att börsen ska upp mer inom kort och att man ska köpa aktier istället?
Jag har samma ”problem” med att ha bostadslån och räntefonder samtidigt, men det är ju i alla fall roligare att kunna placera pengarna än att låsa in dem i bostaden nu när räntan är låg.
En orsak kan vara att förvaltningsavgiften på t.ex. 0,4% tar en stor andel av avkastningen på 1,5-2% på årsbasis. Det är minst en fjärdedel som förvaltningen tar. Å andra sidan ger många korta RF ändå mer än många sparkonton, i alla fall beaktat att man i RF inte behöver skatta på räntan årligen utan först när man säljer. En annan orsak är att långa RF kommer att minska i värde när räntorna förr eller senare börjar stiga.