Att börja bygga en aktieportfölj är fokuset för denna omgång frågor från er läsare.
Läsarfråga: Läser för närvarande din bok ”Hitta tillgångarna som gör dig rik”. På sidan 144 redogör du för ditt tillväxtaktieindex och för fördelningen mellan de olika bolagen. Är tanken att ha ett jämnt sparande som en gång/månad eller är din tanke en insättning/år?
Svar: Min tanke med aktieportföljerna är att inte ändra viktningen mer än max en gång per år. Skulle jag vilja öka kommer jag bara att göra det vid den årliga omviktningen, men vill du månadsspara så gör det i så fall så jämnt fördelat du kan rent praktiskt. Det kan bli svårt att placera exakt samma belopp i alla 15 aktier då de har olika höga aktiekurser.
Vill du läsa mer och veta vilken tillgång som är viktigare än aktier kan du köpa boken Hitta tillgångarna som gör dig rik från nätbokhandlare som Bokus eller Adlibris. Det går också att få signerat exemplar genom att beställa från Sterners Förlag. Jag tjänar dessutom lite mer om du handlar direkt från förlaget. 🙂
Läsarfråga: Jag undrar om dagens börsläge är något att investera i eller om börsen kommer att dyka ner ännu en gång? Har ett belopp som ska in i några bolag så tänkte att antingen investerar jag små delar i taget eller väntar och ser hur börsen beter sig.
Svar: Många aktier är på hyggliga nivåer, men det kan mycket väl komma en djupare botten än den vi hade i mars även om det inte alls behöver göra det. Min utgångspunkt är som jag sa i Börspanelen del 2 att det blir ett lutande v, det vill säga en börskurva där uppstutsen blir slagit men svagt lutande uppåt. Knepet när det gäller att bygga en aktieportfölj är att ha ett system och en strategi att hålla sig till. Att köpa kvalitetsbolag då och då över då lång tid att man inte behöver veta hur börsen går enskilda veckor, månader eller knappt ens år.
Läsarfråga: Hur många bolag i en aktieportfölj är enligt dig för många? Tänker att ju fler bolag desto bättre riskspridning etc, men de måste ju finnas något max där det inte lönar sig längre?
Svar: Någonstans vid 15-20 aktier fördelat i olika branscher på en och samma marknad/land börjar det räcka bra. Sen kan man ha 30-40 innehav i ens aktieportfölj om man vill. Eller bara några få investmentbolag som Investor, Industrivärden och Kinnevik för bara där får man över 50 underliggande aktier.
En global indexfond kan för övrigt ha långt över 1000 aktier så när allmänna råd för fondsparare blir att bygga en hel portfölj blir det som jag skrivit på Privata Affärers webb många underliggande aktier. Man kan klara sig bra med några tiotal aktier och därmed också rätt små fondportföljer.
Hur innehav många som behövs i just din aktieportfölj är individuellt, men skaffa dig exponering mot minst 10 aktier i alla fall och helst 15-20, direkt eller indirekt via investmentbolag.
Läsarfråga: Jag är en kille på 16 år som planerar att börja spara långsiktigt med hjälp av aktier, fonder osv. Dock är jag ny och undrar därför om du har några tips på hur man ska tänka i början. Förstår att du inte kan säga vad som garanterat är lönsamt – utan att du mer kan förklara hur man bör tänka som ung aktiesparare och ge några kloka tips.
Svar: Starta bygget av en aktieportfölj med investmentbolagsaktier eller aktier i lönsamma bolag inom en bransch du kan något om. Börja handla aktier med riktigt små belopp och lär dig successivt. Läs min aktieskola och det är också viktigt att du hittar en aktiestrategi som passar dig, vilket kan ta tid. Vissa placerare trivs bäst med fondportföljer, jag föredrar aktier.
Läsarfråga: Vill börja med att tacka dig för ditt engagemang gällande aktiemarknaden och hur otroligt lärorika dina böcker är. Är mitt igenom din bok ”Att lyckas med aktier” och tycker den är ofantligt bra. Har dock lite frågor och funderingar kring vissa spektrum. Till att börja med så undrar jag kring din analys av bolag, när man kollar på t.ex vinstmarginalen, vinsten eller vinst/aktie så menar du att långsiktigt stigande vinster tyder på att det kan vara ett bra bolag. Jag undrar dock kring när jag väl analyserar bolagen så ser jag att vinsten inte riktigt är regelbunden. Tar vi som exempel Atlas Copco som 2013 redovisade en vinst på 12 072 (MSEK), 2014: 12 169, 2015: 11717. I boken så anser du att bolaget har en långsiktigt stigande vinst, men den är inte helt regelbunden och ökar varje år utan kan dippa 1 år för att sedan öka ännu mer året efter. Tycker du att bolaget måste ha en regelbunden vinst som verkligen ökar för varje år eller kan det dippa så länge vinsten är högre nu än för 10 år sedan.
Svar: Jag menar långsiktigt stigande vinster. Det är inga problem med lite lägre vinst ett eller två år för ett konjunkturkänsligt bolag som Atlas Copco. Nästan inga resultattrender är spikraka, utan svackor kommer ibland. Det viktiga är högre vinsttopp i varje högkonjunktur så vinsten per aktie stiger sett över flera års tid.
Läsarfråga: Har du någon gång tagit ett lån för att köpa aktier på i ett snarare läge? Jag har läst och hört om möjligheten, fast förrän nu har jag börjat fundera på det.
Svar: Ja, det gjorde jag för en handfull år sedan när min bostad var obelånad och sen för något år sedan lite till. Jag har fortsatt en lågt belånad bostad. I min utdelningsbok skriver jag en del om belåning för att köpa utdelningsaktier om du vill fördjupa dig i ämnet.
Hej Hernhag!
Jag har en fråga angående investmentbolagens rabatt/ premie. Jag har fått för mig att P/B-talet berättar detta, är det över 1.0 är det premie och under så är det rabatt. Men det verkar inte stämma. När jag kikar in på http://www.ibindex.se ger dom helt andra svar på rabatten/ premien. Hur räknar jag själv ut detta? På http://www.ibindex.se redovisas även ”beräknad substansrabatt” och ”substansrabatt”, vilket alternativ ska jag fokusera på? Tacksam för svar.
Hej!
En förklaring kan vara att P/B-talet hos många leverantörer av nyckeltal är det som står bygger på eget kapital i delårsrapporterna. Ibindex kan dels ta fram det beräknade, dvs hur aktieportföljen i respektive investmentbolag har utvecklats sedan delårsrapporten. Dels det substansvärde som investmentbolagen i vissa fall räknar fram genom att sätta teoretiska marknadsvärden på de onoterade aktierna.