Marcus Hernhag

Januarieffekten var per definition att börsen brukade inleda börsåret starkt. Numera tycker jag att vi istället har mest nytta av att hantera den säsongsmässiga statistiken för hela månaden och vad en uppgång i januari rent statistik säger om resten av året.

Anledningen till att januarieffekten en gång i tiden uppstod var att många realiserade förluster mot slutet av året för att få avdragsgilla effekter. Sedan köpte man tillbaka aktierna efter årsskiftet. Det fick aktier främst bland de lite mindre att falla inför årsskiftet och sedan öppna det nya börsåret starkt.

Numera är det relativt få som alls investerar i aktier via aktie- och fondkonto eller aktiedepå, utan istället har ISK och KF som beskattas via schablonintäkter och avkastningsskatt.

Däremot är det många som tar nya tag i början av det nya året och börjar investera. Säsongsmässigt är hela januari en av de bättre börsmånaderna och i normalfallet svänger det mest kring de små bolagen.

Månadsskifteseffekten

Månadsskifteseffekten är snarlik då vissa säljer förlustaktier inför ett månadsskifte, så kallad window dressing. Detta för att snygga till innehavslistan inför månadsskiftet, för många förvaltare behöver visa upp sina innehav regelbundet.

Månadsskifteseffekten är per definition att börsen rent statistiskt sett brukade gå bra runt månadsskiften. På 2010-talet och därefter är det enligt Arne ”Kavastu” Talving svårare att se den effekten, i alla fall på Stockholmsbörsen.

Även statistik från 9Ambell säger samma sak. Börsen gav en tydlig överavkastning de fyra dagarna runt varje månadsskifte, men effekten är mindre nuförtiden. Detta mätt 2012-2018.
”Som vi kan se är det fortfarande en positiv effekt över månadsskiftet men inte alls lika stor som tidigare. Vi kan se att i snitt genererar dessa dagar 0,05% i snitt. Dessa resulterar i en årsavkastning på 1,2%.”

En intressant tanke är att det är bra att månadsspara i aktier med automatiska köp strax 3-4 dagar innan ett månadsskifte. Särskilt om det här med Uppesittarkväll på börsen den 25:e varje månad blir en allt större trend och många köper då så det påverkar kurserna.

Å andra sidan om en effekt blir för känd så upphör den till slut att existera, då alltför många försöker hinna före alla andra för att dra nytta av den.

Januarieffekten sett till hela månaden

Statistik från Nordnet säger att januari brukar stiga med 1,66 procent.

Även Avanza har statistik som säger att januari är en stark månad på börsen:

Januarieffekt på resten av året

I USA finns det gott om statistik för börsen och aktiemarknaden. Gällande det breda amerikanska indexet S&P500 har Carson Group’s Ryan Detrick presenterat detta i en artikel i Business Insider:

1. Stark januari ger ofta starkt börsår. När S&P500 visar en positiv avkastning i januari är resten av året högre 86 procent av tiden.

2. När S&P500 är upp mer än 5 procent i januari efter ett negativt år, har helåret aldrig varit lägre, utan istället gett en genomsnittlig ökning på ca 30 procent.

3. När S&P500 håller sig över sina låga decembernivåer under första kvartalet som det gjorde i år, är resten av året högre 92 procent av tiden och upp med 11 procent i genomsnitt.

4. När S&P500-bolagen ökade kvartalsvinster med minst 5 procent under två kvartal i följd, var aktiemarknaden högre nästa år 87 procent av gångerna. Detta med en genomsnittlig vinst på 13,5 procent.

5. När S&P500 steg mer än 1 procent under årets första fem handelsdagar, avslutade aktier året högre 87 procent av gångerna. Detta med en genomsnittlig ökning på 15 procent.

6. När S&P500 ökade med mer än 7 procent under det första kvartalet, som det gjorde i år, har S&P500 aldrig genererat en negativ helårsavkastning, med en genomsnittlig vinst på 23 procent.

Slutsatser

Januarieffekten är tydlig när det gäller resten av kalenderåret. Detta mätt som genomsnitt över flera år. Enstaka år kan både inledningen av året och hela månaden vara svag. Är det dåliga tider så är det.

Och omvänt när det är bra tider, då kan januari bli en starkare månad än det historiska medelvärdet.

Däremot är de första dagarna på året och tiden runt varje månadsskifte kanske fortfarande något bättre än många andra dagar. Problemet är att det är svårt att trejda så att du tjänar mer tack vare den effekten. Att välja rätt aktier eller annat börsinstrument är viktigare.

Hur gör Hernhag? Jag tittar mycket lite på säsongseffekter och mycket mer på hur de långa kurstrenderna ser ut. Ett starkt januari får det gärna bli, för det är en indikator bland många andra som kanske säger något om framtiden.

Jag har mer statistik om aktier och börsen på min samlingssida här.

SBB:s rapport för första kvartalet 2023 var signifikant för hur gått för bolaget under det senaste året. En katastrof.

Allmänt faller nu fastighetsbolagens förvaltningsresultat och värdet på fastigheterna. Det är i procent inte med särskilt mycket, men stålbadet för branschen är i full gång.

Som vanligt är det mest nyheter gällande SBB och om jag ska göra en kort analys det är tre saker som jag fastnade för i kvartalsrapporten och nyheten som kom samma dag.

Resultatet rasar. SBB:s förvaltningsresultat exklusive valutakursdifferenser rasade enligt rapporten med 41 procent under första kvartalet (se resultaträkningen på sid 7). Med tanke på stigande räntor och att SBB sålt många fastigheter är det en väntad utveckling som sedan länge varit mer eller mindre varit inräknad i aktiekursen.

Substansen faller. Från 47,31 kr per aktie för ett år sedan till den nuvarande substansen på 26,61 kr per aktie per den 31 mars 2023. Detta långsiktiga substansvärde (som bland annat är justerat för vissa skatteskulder) har med andra ord rasat 44 procent per aktie på ett år.

Det så kallade aktuella substansvärdet är ännu närmare en halvering på ett år.

Att SBB i december 2022 delade ut Neobo (före detta Amasten som man köpte drygt ett år tidigare) förklarar bara en del av tappet. Enligt Skatteverket var det 10 procent som följde med i avknoppningen.

Nyemission som kostar. Det här den stora grejen. Även om det blir en nyemission av D-aktier och inte B-aktier, men det är ändå en utspädning till. Dessutom en oerhört dyr sådan då SBB:s aktieägare erbjuds teckningskursen 16 kr, vilket innebär en direktavkastning på 12,5 procent som SBB ska betala till sina aktieägare på tillsvidare-basis.

Som jag konstaterar i min krönika på PrivataAffarer.se är det en finansiering som är klart dyrare än banklån och obligationer och även högt över vad fastigheterna avkastar. Ett normalt avkastningskrav på en stamaktie är lägre. Dessutom är det tveksamt om aktieägarna ska teckna D-aktier för 16 kr när de kan köpa dem över börsen till lägre kurser.

Uppdatering den 15 maj 2023: Nu har SBB ställt in planerna på att nyemittera D-aktier, vilket jag skriver om här.

En rapport som innehåller dessa tre moment är inget annat än en katastrof, även om det är ganska väntat. Blankarna i SBB tycker jag trots det inte haft rätt i sak, då många av deras argument som jag uppfattade dem siktade in sig mot detaljer i bokföringen och annat som inte direkt blivit av. Däremot har de uppenbarligen fått rätt kursmässigt, då kursen rasat.

Storägare och VD Ilja Batljan blir kung eller hovnarr, beroende på om huruvida han lyckas reda ut den här krisen och behålla utdelningen. Läs mer i min PA-krönika om att de snabbaste byggarna inte alltid är de bästa ryggarna att ta.

Jag undviker fortsätt SBB och är glad att jag sålde D-aktierna i juni 2022. Inte för det var en så vältajmad affär, utan för att slippa huvudvärken att äga ett bolag där det finns så många osäkerheter. Det är inte så att läget har blivit ljusare för SBB.

Ett hopp är att nyemissioner i pressade lägen generellt sett kan vara lågpunkter för en aktiekurs.