Myter och sanningar kring ISK-skatten

Det har i veckan stormat kring den höjda skatten på ISK och KF, vilket är de depåtyper som schablonbeskattas. Bakom förslaget står Vänsterpartiet och den Socialdemokratiskt dominerade regeringen.

Först och främst. Min krönika i lördags på Privata Affärers webb om hur du kan ducka den höjda skatten går igenom hur vi genom att belåna oss därmed få avdragsgilla räntekostnader. Dessa kan i sin tur kvittas mot schablonräntan eller ge skattereduktion och därmed lägre skatt.

Det jag vill säga utöver det som står i krönikan är att största skattesänkningen/pareringen får vi om låneräntan är högre än schablonräntan. Nu stiger den sistnämnda från 2018 och många har riktigt låg bolåneränta så det är inte säkert att alla har det. Jämfört med eget kapital (=icke belånat kapital som därmed inte ger skattemässiga avdrag) har du oavsett det mer avdrag med lånade pengar. Det är förstås också bra att kunna låna så billigt som möjligt, även om de avdragsgilla räntekostnaderna blir lägre ju lägre ränta du får låna till.

Viktigt också att påpeka att du bör hålla din belåning nere och satsa på de tryggare aktierna om du köper aktier för lånade pengar. Det är viktigare att undvika en rejäl privatekonomisk smäll i en börskrasch än att minimera skatt via skatteplanering. Valen av aktier och din aktiestrategi är viktigare än att minimera skatten.

Det är en myt att schablonskatten på ISK och KF är en skatt på enbart vinster och inkomster. Även om börsen rasar och du inte får någon utdelning kommer du att få en schablonintäkt att ta upp till beskattning. Det är därmed i långa börsnedgångar en skatt på ett krympande kapital. Dessutom är det ofta redan beskattad inkomst som vi stoppar in i dessa depåtyper.

Det är en myt att skatten på ISK och KF är låg. Det är räntorna som är onormalt låga och gör skatten tillfälligt låg. Med normala räntor skulle schablonräntan stiga ett par procentenheter och schablonskatten med 30 procent av det. Att ovanpå det lägga en fast procentsats kommer i det långa loppet att slå fel.

Det är en myt att ISK bara gynnar rika. Riktigt rika har riskkapitalbolag med bolag på skatteparadisöar och kör räntesnurror och avdrag och avancerade bolagsstrukturer. På så vis kan de slippa nästan all skatt lagligt. Att höja skatten på ISK skapar bara murar mellan de som vill börja använda bra sparformer i fördelaktiga depåer och oss som redan kan spelets regler.

Det är en vänsterpolitisk myt att högre skatt skulle gynna jämställdheten. Ska även kvinnor satsa på de bästa tillgångarna så vi får jämställdhet ska vi inte bygga murar. Även om skattemurar kan rivas med skatteplanering är ju det mest för oss som kan spelets regler. Inte alla de kvinnor som de senaste åren börjat intressera sig för aktier och ISK. Inte konstigt att somliga blev upprörda när Vänsterpartiets Ulla Andersson presenterade skattehöjningen i lördags.

Skärmdump på min mest gillade tweet hittills.
41 retweets och 229 likes är nytt personbästa för mig på Twitter. Allt genom att citera Anna Svahn och länka till hennes blogginlägg.

Det är många som drabbas av högre skatt på sparande, samtidigt som det fortsatt kommer att vara full avdragsrätt på låneräntor.

Tweet om miljonerna som får höjd skatt på ISK och KF.Oklart för mig hur många miljoner som har ISK och KF då det går att ha flera stycken per person. Det är i vart fall fler som vet vad ISK är än de 0,54333% av Sveriges befolkning som en viss ledarskribent på Aftonbladet gissade på. 🙂
Vi lever alla i vår egen värld.

Ska vi ha råd med en poliskår som inte låter våldtäktsfall vara icke utredda i månader på grund av hög arbetsbelastning, ett bra militärt försvar, infrastruktur som håller, etc, behöver vi både skatter och effektiv användning av skatterna. Istället för att straffa sparande vore det bättre att sänka avdragsrätten för lån (ett känsligt förslag för alla med högbelånad bostad, jag vet!).

Å andra sidan stiger offentliga sektorns skatteintäkter när BNP-stiger och det gör BNP nästan varje år. Det tillförs därmed nya skatteintäkter årligt. Behovet av skattehöjningar kan därmed diskuteras, men jag vill inte bli mer politisk än så här. Detta är en sajt om aktier och sparande och ingen politisk debattsida eller något.

Världens bästa aktier har svenskt fokus + recensionsklipp

Jag vill förtydliga att Den enkla vägen hitta världens bästa aktier handlar i första hand om svenska aktier och den svenska börsen. Ungefär som de två tidigare böckerna i serien. Utifall någon tolkar boktiteln som att det är fokus på andra börser och hur vi hittar utländska aktier, men det är inte. Det går även bra att läsa denna tredje bok först och mina andra två sen.

Boken har tidigare recenserats på nätet av Gottodix och nu har han även gjort en muntlig bokrecension i detta klipp.

Bara att tacka för de vänliga orden om min aktiebok. 🙂 Resten av klippet är också intressant, då det är en givande genomgång av värdeaktier och verkstadsaktiernas förutsättningar på börsen framöver. Chans till en uppgångsvåg på börsen för värdeaktier? Går industrikonjunkturen starkare än kronkursen?

Läsarfrågor om fastighetsinvesteringarna Estea och Tessin

Läsarfråga: I din aktiechatt den 2/9 skrev du på en fråga att du “gillar” Esteas kapitalhandelsbevis. Har också läst en tidigare kommentar om Estea att du var lite mer tveksam än du verkade i senaste chatten. Vad är det som gör att du ändrat uppfattning lite om jag tolkat dig rätt?

Svar: Jag gillar Estea, men det kanske inte är för alla att placera i kapitalandelsbevisen. På gott och ont har de en i förväg bestämd löptid. Då jag investerat i de båda börsnoterade kapitalandelsbevisen uttrycker jag mig lite försiktigt på aktiechatten. Just nu och det kommande året eller så när Esteas kap.bevis1 håller på att avvecklas men ändå just nu handlas med substansrabatt på över 10 procent har jag själv ökat mitt innehav.

* * * * * * *

Läsarfråga: Vad du tycker om Tessins?

Svar: Tessin kan erbjuda helt okej placeringar, enda invändningen jag har är att jag föredrar börsnoterade bolag som ger riskspridning till många olika fastigheter framför enskilda projekt och onoterat.

Portföljfrågor om riskspridning och kompletteringar

Läsarfråga: Är nybörjare på aktier och har läst din bok ”Den enkla vägen bli rik på aktieutdelning” som jag tycker är en mycket bra och inspirerande bok. Har byggt upp en liten portfölj med utdelningsstrategi. Portföljen har ungefärligt fördelat i % på Axfood 23,7, Castellum 23,7, Industrivärden C 10, Kinnevik B 14,3, SEB A 28,6. Tycker du det är tillräcklig riskspridning för det här värdet eller skulle det vara bra att utöka med något till bolag? Känner att om jag ska utöka så är det bra läge nu när det är billigt. Har funderat lite på Fortum, Hexpol, eWork och även SCA. Den sistnämnda ingår ju i Industrivärden så det kanske inte är så stor vits med det? Vilken skulle du utökat med av dessa eller någon annan?

Svar: Du har nog en viss fördel om du köper ett par aktier till. Varför inte Hexpol och Ework som är lite mer av tillväxtbolag. Blir bra kompletteringar till befintliga innehav. SCA är en rätt liten del av Industrivärdens portfölj så att köpa aktier direkt där kan du om du vill också.

* * * * * * * *

Läsarfråga: Jag har nu under 2017 gått in med cirka 70 procent av det kapital som jag har avsatt för aktier. Denna portfölj bör idag ge en utdelning om cirka 5.5 procent om året.  Jag har som mål att vid en dipp stärka positionerna i dom större och kanske säkrare bolagen som t.ex. Investor mfl. Jag har idag en fördelning om cirka guld 5%, räntor 3%, cash 35%(mål 10% efter nya investeringar), fast egendom 17%, aktier 40% med målet att öka aktier till totalt 55%. Aktiernas fördelning ligger om cirka Fastighet 32%, Kläder 4%, Bank/Inkasso 11%, Spel 4%, Tele 11%, Läkemedel 8%, Skog 6%, Transport 6%, Investmentbolag 5% Bygg 3%, Livsmedel 4%, Industri 3% Övrigt chans 3%
Jag tar tacksamt emot råd och tips, hur skulle du göra för långsiktig trygghet med målet att leva på kommande utdelningar, skulle du öka resp minska något i portföljen, skulle du ha en större eller mindre vikt mot aktier totalt sett alltså mer än 55 procent?

Mitt svar: Jag tycker du ska hålla fast vid din plan. Hittar du bra aktier som gått ned ökar du då du har likvider att ta av. Att sprida besparingarna mellan olika tillgångar är bra, om ett par år när du investerad mer av likviderna i aktier har du tillräckligt hög andel. Efter en lång börsuppgång ska du inte ha för hög andel aktier. Det vore snarare en idé att ha 10 % i räntebärande istället för de 3% du nämner, t.ex. via Carnegie Corporate Bond.

Läsarfrågor: Aktier vs likvider på kort sikt + stå utanför aktiemarknaden

Läsarfråga: Jag sålde nästan alla mina aktier ett par år sedan nu, då jag varit övertygad om att aktierna var för högt värderade – att det måste komma en kraftigare nedgång inom kort (när jag även väger in omvärldsläget). Sedan dess har kurserna mestadels fortsatt uppåt. Nu sitter jag fortfarande och väntar på att gå ”all in”, och försöka time’a marknaden när det kommer en krasch. Men även om vi ser en avkylning under sommaren, så börjar jag omvärdera mitt beslut – eftersom jag har missat ett par års uppgångar och utdelningar (samtidigt som mina kontanter tjänar nästan noll i ränta). Det skrivs så mycket om ”ränta på ränta” både uppgång (och fallande kurser) är mer lönsamt sett under ett längre perspektiv. Hur ser du på detta? Hur länge kan/bör man våga stå utan aktier, då man aldrig vet när det kommer en krasch? Min ambition var att när krasch kom, att köpa en bred på Large Cap bolag med >5% utdelning/per år.
Svar: Du bör nog ha en strategi där du aldrig lämnar börsen helt, men periodvis kanske minskar andelen aktier. Försök hitta en balans där, t.ex. att du har minst 50-75% av portföljen i aktier beroende på hur bra det ser ut för börsen och värderingarna. Då kommer du från det där med att tajma börsen.

Läsarfråga: Jag har en milj på sparkonto utan ränta. Denna summa skall till hälften användas i maj-18 till en reavinstskatt. Målsättningen är att få summan att öka i värde tills dess. Har sen tidigare Investor, Lundbergs och favoriten Latour. Dessvärre också HM och FPC, men dem ska jag glömma några år. Har du förslag på placeringar? Eller ska jag välja det tråkiga att slanta av på ett bolån på samma summa med 0 amortering och 1,40% på 3 mån?
Svar: Ska du använda kapital till annat som i det här fallet en reavinst ska du inte placera pengarna på börsen. Kanske lika bra att bara ha dem på ett konto, eller möjligen amortera på lånet även med den delen av kapitalet.