Marcus Hernhag

Estea Omsorg läggs ned 2029

Estea Omsorg har lämnat halvårsrapport och jag har fått svar på mina frågor från förvaltarna i danska Thylander. Samma dag som de svarade kom Estea med nyheter om just utdelning och ränta och senare även om att ränteutbetalningen trots allt är hotad i år.

Ränteutbetalning kan ställas in? 2026 innebar ingen ränteutbetalning i augusti som under 2025, men tydligen var en utdelning på väg från SlättöCore+ och därmed hade Estea kunnat betala ut ränta till oss som äger kapitalandelsbevis.

Jacob Holmgaard Andersen, Manager på Thylander:
– Regarding the Slättö distributions, and consequently the interest payments, Slättö currently expects to make a distribution this month. As soon as we receive the formal distribution notice, we will issue a press release.

Enligt pressmeddelandet senare samma dag beräknade man att utbetalningen ska ske till Estea Omsorgsfastigheter AB den 21 september 2026, vilket innebär att 90 procent av det kan betalas ut till oss andelsägare efter det.

UPPDATERING 22 SEPTEMBER 2026: Enligt nytt pressmeddelande ser det ut att inte bli någon ränteutbetalning pga krav från Slättö om ett större projekt i portföljen som man sålde till dem mot andelar i Slättö Core+.

Det ställer förstås många nya frågor. Blir det alls någon ränta från Estea i år? Varför har vi inte informerats tydligare om denna risk? Finns det fler dolda risker i portföljen? Har Thylander lusläst alla klausuler i avtalet mellan Slättö och Esteas förra förvaltare?

Estea ska äntligen avvecklas i början av 2029

Nedläggning i början av 2029 är i alla fall förväntningarna i nuläget, vilket i praktiken lär innebära att andelarna i SlättöCore+ ska säljas innan det. Gissningsvis sker det redan under hösten 2028.
– The current expectation is that the fund will be wound up in Q1 2029.
Det stämmer med de uppgifter om 2027-2030 som lämnats tidigare.

Substansrabatten är fortsatt stor. Det är nästan misstänksamt stor substansrabatt, men fastighetssektorn är ratad på börsen just nu och många andra större bolag har också billiga aktier. Vid halvårsskiftet:
NAV: 52,9
NAV inklusive upplupen ränta: 62,4
Med en marknadskurs på 23-30 procent av det nominella värdet är det över 50 procents substansrabatt med de tidigare inställda ränteutbetalningarna inräknade.

Hur gör Hernhag (svar uppdaterat 23 september 2026)? `Jag har sålt allt i Estea nu med brakförlust. Den största i absoluta tal i min karriär. Jag känner att osäkerheten kring om Estea ens har råd med räntan längre gör att jag väntar utanför.

Frågorna är som sagt många: Finns det fler projekt eller negativa överraskningar gömda? Det är ju inte så att förvaltarna tydligt informerat oss ägare om att det finns risk för krav på mer kapital till Slättö.

SlättöCore+ är dessutom onoterade och det är svårt att få löpande och bra information om dem då.

Vanliga psykologiska misstag på börsen (och hur du undviker dem)

Alla människor kan drabbas av tankar och känslor som leder till sämre aktieaffärer och gör vägen mot ekonomisk frihet längre. Här är de psykologiska misstag och tankefel (=bias) som jag tror är vanligast att vi gör på börsen. Med kunskap, erfarenheter och rätt verktyg kan vi undvika dem allt lättare och få en bättre börspsykologi.

Här är de psykologiska misstag och tankefel (=bias) som jag tror är vanligast att vi gör på börsen. Med kunskap, erfarenheter och rätt verktyg kan vi undvika dem allt lättare och få en bättre börspsykologi.

Infografiken ovan är skapad av Gemini för hernhag.se. Dela gärna i sociala medier eller lägg upp på din sajt med klickbar länk hit.

1 För stort fokus på det som skett i närtid

Det vanligaste misstaget på börsen när det gäller börspsykologi är gissningsvis tankefelet där vi fokuserar för mycket på det som hänt i närtid och på det vi just har gjort. Nyheter och nyhetsbrus samt vår senaste affär på börsen.

Äger du 100 aktier och säljer 5 aktier har du 95 procent av kapitalet kvar. Ändå lär du bli glad om kursen faller lite precis efter att du har sålt. Så länge du har aktier kvar borde du rent rationellt hoppas på uppgång.

Här gäller det att fokusera om mot det långsiktiga scenariot.

Fackterm: Närtidsbias.

2 Vi gör för många affärer

Vi gör statistiskt sett för många affärer, även om vi behöver sälja ibland. Det är även min erfarenhet, att många gånger hade det gått lika bra om jag inte gjort något utan bara väntat ännu längre.

Undantag finns. Det gör nämligen ondare att ta en förlust än vad det känns bra att göra en vinst. Så ibland kan surdegar få vara kvar för länge i portföljen. Kursraketer kan i sin tur vara bra att hyvla av och sälja lite grann i, men kanske inte allt.

Trots det ska vi försöka hålla antalet affärer nere. Det minskar även risken för närtidsbias.

Facktermer: Aktivitetsbias, förlustaversion.

3 Jakten på bekräftelse

Utan att veta om det kan vi sitta där vid skärmen och leta stöd för det vi redan tror och det vi hoppas ska ske. Det är ett vanligare tankefel än vi tror och det leder till att vi får en snedvriden inhämtning av information och vi tolkar dessutom nyheter och data fel.

Det kräver en del energi att ta fram riskerna och hoten och annat som talar emot det vi investerat i och tror ska hända.

Facktermer: Bekräftelsebias (även kallat konfirmationsbias), uppmärksamhetsbias.

4 Flockbeteende

Flockbeteende är ett brett begrepp och kan innebära att vi stressar upp oss när till synes alla andra verkar göra samma sak. Det kan till exempel handla om att en omtalad aktie vi tänkt köpa bara fortsätter att stiga, vilket skapar en negativ känsla av att vi står utanför.

Flockbeteende kan också öka oron när börsen eller en aktie bara rasar allt snabbare. Det är lätt att då dras med i flockens kursrörelse, som kan vara rationell ibland. Brinner huset ska du följa flocken och springa mot utgången. Ibland överdriver flocken och du ska gå emot dess agerande. Att fyndköpa på aktiemarknaden efter långa och djupa nedgångar kan löna sig, även om du inte pricker botten exakt.

Facktermer: FOMO (Fear Of Missing Out)

Läs vidare för att fördjupa dig om psykologiska misstag på börsen

Ta del av mina konkreta tips för bättre börspsykologi.
Se min lista över de bästa aktieböckerna inom börspsykologi.
Börspsykologen Boströms bästa tips.
Vill du verkligen få en bok som hjälper dig inom börspsykologi så du kan hantera känslor och tankar när det gäller aktiesparande, spana då in min bok I hjärnan på Marcus Hernhag. Du kan läsa den helt utan krav på att kunna eller ens behöva lära dig alla krångliga facktermer. Istället satsar jag på konkreta och handfasta råd och övningar.
Är du ung och/eller nybörjare inom aktier kan du läsa Hernhags Aktieskola eller alla blogginlägg för unga och nybörjare.

Vill du verkligen få en bok som hjälper dig inom börspsykologi så du kan hantera känslor och tankar när det gäller aktiesparande, spana då in min bok I hjärnan på Marcus Hernhag. Du kan läsa den helt utan krav på att kunna eller ens behöva lära dig alla krångliga facktermer. Istället satsar jag på konkreta och handfasta råd och övningar.

Du kan köpa boken här:
Sterners Förlag
Adlibris
Bokus

Dags att börja månadsspara i Latour igen

I portföljen för månadssparande börjar jag nu återigen månadsspara i investmentbolaget Latour, som borde ha fallit färdigt snart. Samtidigt slutar jag att månadsspara i Axfood. Detta i mitt ISK hos Levler, där jag kan månadsspara samma belopp i alla tio aktierna samtidigt.

Gamla aktien: Axfood-innehavet får ligga kvar, för kursen är ganska nära nivåerna 220-240 kr där den brukar vända upp. Aktien ser ut att ligga i någon form av ett stort så kallat konsolideringsintervall.

Nya-aktien: Latour ligger samtidigt i en fallande kurstrend, så det behöver inte vara bråttom att flytta kapitalet dit. Att månadsspara sprider ut köptillfällena så mycket att det är lika bra att börja. Latour har även de fallit till nivåer där de bottnat tidigare, 170-200 kr.

Jag väntar därför inte hur länge som helst på Axfood. Jag slutar månadsspara direkt, men säljer inte och flyttar kapitalet redan nu. Latour får månadssparandet så länge.

Alternativ till Axfood: Samtidigt känns dagligvarukollegan AAK långsiktigt klart mer lockande än Axfood, även om AAK har lite mer konjunkturkänslighet är utdelningsandelen lägre, utdelningstrenden stabilare uppåt plus att återköp genomförs.

Dessutom har AAK en långsiktigt klart tydligare tillväxtprofil med målet att i genomsnitt öka rörelsevinsten 10 procent om året. Det är frågan om och när det målet nås igen, men borde vara en möjlig ambition att nå.

Kommer konjunkturen i gång flyttar jag kvarvarande kapital i Axfood till främst Latour, som är ett kvalitetsbolag jag månadssparat i tidigare och är mer konjunkturkänsligt.

Somliga av er kanske inte sålde allt i Latour senast, utan istället har behållit. Då blir det att bara börja månadsspara där om du vill göra som jag.

Sammantaget gör jag lika i Utdelningsfavoriter by Hernhag som i min stora utdelningsportfölj (där jag inte månadssparar), att jag i dagligvarusektorn satsar allt på AAK istället för Axfood.

Dags att förbättra ungas finansiella hälsa på nätet

Livet som frilans och FIRE på deltid. Jag ”råkade” nyligen lova Prins Carl Philip att börja blogga om att hjälpa unga med den finansiella hälsan på nätet så nu får det bli så. En satsning som jag tänkt göra sedan tidigare, men nu måste jag sätta igång.

Det är klart jag blir hedrad när kungligheter bjuder in till event. Prinsparets Stiftelse bjöd in mig till diskussioner om ungas finansiella hälsa och trygghet på nätet.

Det har varit en lång resa från att jag var en osäker tonåring i Falun till att få vara en i gänget med höjdare från digitala bolag och myndigheter. Jag var med i egenskap av mig själv, alltså som privatperson och författare, men jag nämnde förstås min uppdragsgivare Privata Affärer när någon frågade. Hernhag.se räcker antagligen inte långt som svar på frågan vilken organisation jag företräder.

Det blev en trevlig tillställning och lunchen i form av Lax- och skaldjurswallenbergare var utsökt god.

Samtal om ungas finansiella hälsa på nätet.

En kul bonus för mig personligen att få synas på samma foto som en kunglighet, i det här fallet är jag tvåa från höger och Prinsessan Sofia syns ett antal rader längre bort på samma sida. Normalt är jag inte alls intresserad av kändisar och än mindre av skvaller om dem, men det är ändå något speciellt att träffa väldigt kända personer med titlar som medför möjligheter.

Ge stöd: Som tack för att jag blev inbjuden vill jag tipsa om hur man stödjer Prinsparets stiftelses verksamhet. Det enklaste är antagligen att swisha en gåva till nummer:
123 671 87 61.

Sen är det lite extra intressant att det var just Nordea som var med och bjöd in till samtalen tillsammans med stiftelsen.

Som du kanske minns var Nordea storbanken som 2021 kastade ut mig som kund med en rejäl förolämpning. Sen har det kanske inget att göra med resten av Nordea eller de flesta anställda där, som inte vet något om det. Det är bara jag som minns och tycker det är intressanta kontraster.

Diskussionerna om ungas ekonomiska hälsa på nätet

Rundabords-samtalen skedde vid ett långbord och ett uppenbart hot mot unga är viljan att bli rik snabbt. I samma andetag måste jag nämna alla som låtsas att det går att bli rik på mycket kort tid, så det gäller att känna igen en fejkguru.

Unga på nätet ska ha den information och hjälp som behövs och inte behöva ta allt ansvar själva. Eller slippa ta eget ansvar, för alla behöver ta ansvar för att kunna bli fri och rik.

TicToc var representerade och menade att även bra och kloka råd får spridning om de är tillräckligt engagerande. Det är enligt dem alltså inte enbart de som lovar snabb rikedom och annat tvivelaktigt får eller kan synas i de av algoritmer styrda flödena. Frågan är bara var gränsen går och om något ändå ska prioriteras, vem ska avgöra en sådan sak? Om någon sitter och subjektivt ska låta visst innehåll få förtur i flödena i sociala medier är vi illa ute.

EU och Konsumentverket arbetar för att på sina sätt stoppa negativa saker som falsk marknadsföring och myndigheter som Kronofogden försöker hjälpa unga som de kommer i kontakt med. Det är förstås en väldigt grov sammanfattning av mig utifrån vad som sades i diskussionerna. Det intressanta är hur allt ska bli bättre, men helt klart är det ur yttrandefrihetssynpunkt bättre om myndigheter stoppar det som är olagligt och sen är det upp till alla andra att slå igenom och synas för unga.

Själv ska jag framöver dra mitt strå till stacken genom att blogga om det jag själv önskar att jag visste som ung: misstagen jag ångrar, läxorna jag lärde mig och vad som faktiskt fungerade för att göra mig finansiellt fri – och genuint lycklig.

Uppdatering 9 oktober 2026: Jag har nu lanserat en separat kategori för nybörjare och unga där jag samlar alla blogginlägg på det temat. Det heter Aktier för nybörjare.

Moneymaxxing – Internetgenerationens sparsamhet eller bara gammal nyttomaximering?

Jag stötte ordet moneymaxxing i mitt flöde nyligen och det påminner om sparsamhet och FIRE, fast är ändå en ny företeelse i sig.

Definitionen av moneymaxxing: Att behandla sin privatekonomi som ett dataspel och systematiskt maximera både sina inkomster och sin sparkvot för att snabbast möjligt bygga största möjliga förmögenhet.

Låter ordet det bekant? Begreppet bygger på samma språkliga trend som looksmaxxing och brainmaxxing – nätfenomen främst från sociala medier och forum TikTok och Reddit. Där tar man ett vanligt livsområde och behandlar det som ett dataspel. Målet är då att optimera sin statistik eller ”stats” till den absoluta gränsen.

Vi som inte längre är lika unga som vi en gång var 🙂 ställer kanske frågan om moneymaxxing verkligen handlar om något nytt, eller är det bara klassisk ekonomisk filosofi i ny förpackning. Nyttomaximering pluggade jag redan på Högskolan Dalarna i slutet av 1990-talet. Att spara järnet under en viss period är heller inget nytt.

Vad innebär moneymaxxing i praktiken?

I grunden handlar moneymaxxing om att ta en analytisk och aggressiv inställning till sin privatekonomi. Det handlar inte bara om att spara lite pengar, utan det är en livsstil där varje krona, utgift och inkomstkälla granskas.

Det påminner mig om sparkvoten, som visar hur snabbt vi kan bli rika. Här är målet inte alltid lika långsiktigt.

En typisk moneymaxxer fokuserar på några tydliga saker:

Aggressiv inkomstoptimering: Att inte nöja sig med en vanlig 9-till-5-lön, utan ständigt bygga inkomstströmmar vid sidan av (extraknäck, frilansuppdrag, e-handel). Gärna mer eller mindre passiva inkomster.
Extrem sparsamhet: Att systematiskt spåra och kapa varje form av finansiellt läckage i vardagen.
Investeringsfokus: Att låta pengarna arbeta så hårt som möjligt dygnet runt.
Vardagshacking: Att optimera allt från matinköp av billigaste proteinkällan per gram till boendekostnader för att maximera sparkvoten.

Moneymaxxing jämfört med Nationalekonomi och FIRE

Här är skillnaden på FIRE (tid, frihet) och Moneymaxxing (prestation och status) via den bild jag bad Gemini generera:

Jag stötte ordet moneymaxxing i mitt flöde nyligen och det påminner om sparsamhet och FIRE, fast är ändå en ny företeelse i sig. Man tar ett vanligt livsområde och behandlar det som ett dataspel. Målet är då att optimera sin statistik eller stats till den absoluta gränsen.

Konceptet är som du ser inte särskilt revolutionerande. Det är i princip en modern hybrid av två för ekonomer välkända begrepp:

1. Nationalekonomins nyttomaximering Inom nationalekonomin antar vi att konsumenten vill maximera sin nytta givet sin budget. Skillnaden är vad som räknas som nytta. Medan en nationalekonom ser att en dyrare kopp kaffe kan ge nytta i stunden, ser moneymaxxing-kulturen ofta den sparade och investerade kronan som den ultimata nyttan.

2. FIRE-rörelsen (Financial Independence, Retire Early) Moneymaxxing delar målet om ekonomisk frihet med FIRE-rörelsen, men mentalt skiljer de sig åt:

FIRE handlar om tid och oberoende – att spara hårt för att sluta jobba tidigt och leva ett enklare liv.
Moneymaxxing handlar mer om ackumulering, status och prestation. Att sluta jobba är ofta sekundärt; att bygga kapital och maximera sin inkomst ses som själva spelet man vill vinna.

Faktor	FIRE-rörelsen	Moneymaxxing
Primär drivkraft	Frihet från arbete / Tidskontroll	Maximera förmögenhet & inkomst
Bästa verktyget	Hög sparkvot & indexfonder	Side hustles (extraknäck) & inkomstskalning
Tidshorisont	Långsiktig (10–20 år)	Kortsiktig/Medellång (”mala på hårt nu”)
Filosofi	”Hur mycket behöver jag för att vara fri?”	”Hur mycket kan jag teoretiskt nå?”

Varför har ordet blivit populärt just nu?

Det finns tre tydliga anledningar till att begreppet blivit vanligt på sociala medier:

Gamification: Yngre generationer kan se privatekonomi som ett spel. Att ”maxa sina stats” gör sparande roligare och mer visuellt.
Ekonomisk osäkerhet: I en tid med hög inflation och tuffare bostadsmarknad känner många unga att de måste ”överprestera” ekonomiskt för att nå samma standard som tidigare generationer.
Algoritmdriven kultur: Innehåll som visar extrema resultat och ”hustle culture” premieras av algoritmerna som styr vad som visas på TikTok och på YouTube.

Även här kan optimeringen gå för långt

Att ta kontroll över sin ekonomi ger stor trygghet, men moneymaxxing har precis som vanlig hederlig sparsamhet och riktigt hög sparkvot en tydlig fälla. När optimeringen går till överdrift riskerar livet att bli torftigt och trist.

Om varje fika med en vän eller varje fritidsintresse mäts i exempelvis förlorad avkastning på börsen, har man missat att vi måste kunna njuta av resan mot målet. Inte enbart stirra oss blinda mot det vi siktar mot och drömmer om.

Jag fick själv tidigare arbeta med att hitta balansen mellan mitt nuvarande jag och mitt framtida jag, så att jag pengamaximerade lagom hårt.