Så svårt är det att starta en aktiefond

Det är inte lätt att starta en aktiefond. Det borde vara lätt så att konkurrensen blir hård och bara de bästa blir kvar. Alla krav och kostnader som försvårar att starta upp nya fonder är ironiskt nog regelverk och myndighetsutövningar som ska skydda spararna. Frågan är var balansen finns.

Enligt ekonomie doktor Erik Liden på Insider Fonder och det som framgår av den (numera nedlagda versionen) av Fondpodden #17 är det detta som krävs:

1 Ha en bra förvaltningsstrategi som även är säljbar till kunder.

2 Skaffa finansiell uppbackning. Du behöver mycket pengar och alla regelförändringar kräver alltmer. Beroende på om du som fondbolagets grundare jobbar gratis eller inte behövs minst 10-20 miljoner kr i fondbolagets kassa, alltså inte kundernas pengar i fonden som du ska förvalta utan det kapital som fondbolaget behöver.

Ansökan till Finansinspektionen kostar 300 000 kr. Du kommer inte att kunna skriva hela ansökan själv utan du behöver jurister och konsulter för det, vilket kostar ytterligare 300 000-600 000 kr. Din verksamhetsplan som krävs kan vara på ca 100 sidor eller mer och ska innehålla riskhantering etc.

Det tar några år innan ekonomin i fondbolaget går runt så du behöver en kassa även efter allt detta.

3 Teckna avtal med extern revisor och internrevisor. Regelverket kräver att du har separerade befattningar för back office och fondadministration, förvaltning, regelefterlevnad, klagomålsansvarig och riskhanterare. VD och ställföreträdande VD krävs. En styrelse för bolaget behövs.

4 Attrahera kapital så du får kunder som köper andelar i fonden. Du behöver betydligt mer än 10-20 miljoner kr att förvalta.

”Ett av 20 nya fondbolag klarar fem år.”

Vi kan räkna lite på punkt fyra. Har du ett fondbolag med en fond där du som förvaltare tar in 1,5 procent av kundernas pengar i förvaltningsarvode får du in 1,5 miljoner kr om året om du förvaltar 100 miljoner kr. Det räcker förstås inte till alla kostnader enligt punkt två och tre ovan. Du behöver minst en miljard kr.

Att få tag i en miljard kr att förvalta är svårt när du är helt ny som fondförvaltare. Varför skulle någon satsa pengar i din helt nya fond utan historik. Men utan kapital kan du inte bygga upp någon historik.

Till skillnad från att starta en aktiefond är det ganska lätt att bygga aktieportföljer som liknar en aktiefond.

Uppdatering 7 juli 2020: Jag har tagit bort länken till Fondpodden på Soundcloud då det kontot ser ut att ha försvunnit. Jag har även förtydligat formuleringen i en mening i stycke ett.

6 reaktioner till “Så svårt är det att starta en aktiefond”

  1. Hej! Fint litet inlägg på temat allmän fondkunskap.
    Faktiskt en av anledningar till att jag har lite storbanker i min portfölj är just stora barriärer för nya aktörer .

    Är det lika svårt/enkelt i andra i-länder?

    Hur är det om man skulle starta ett lite miniinvestmentbolag för ca 100 Mkr (tänkte liknande upplägg som svolder där man ganska enkelt kan upplösa bolaget och dela ut aktierna), åker man på liknande kostnader då?

    Vänligen JFG

    1. Hej!
      Tack, det är säkert ganska reglerade fondmarknader även i andra länder. Reglerna ska skydda konsumenterna, men det höjer inträdesbarriärerna som gör det sämre för konsumenterna. Ödets ironi, eller nåt sånt.

      Investmentbolagsstatus innebär skattefördelar och kräver en del för att få, men jag har inte kollat med FI och Skatteverket etc.

  2. Hur är det om man ex. vill starta upp en fond i Malta eller annat land?
    Är kostnaderna ungefär desamma?

    1. Inte för jag egentligen vet… Men om du ska sälja andelar och marknadsföra den i Sverige är det säkert mer eller mindre det. Är antagligen samma EU-direktiv som ligger bakom alla EU-länders.

  3. Tog ett tag innan man förstod 3:e meningen i första stycket. Det som du menar, skiljer sig avsevärt mot det som du har skrivit, enbart på grund av att du inte skrev ut ett kommatecken. ”Starta upp regelverk” Vadå för uppstart av regelverk och myndigheter.

    (Starta upp, regelverk…) hade varit i paritet med vad du menar.

    Ovanstående föranleder till att du kommer att behöva både jurister och konsulter vid skrivelse av ansökan till FI, eftersom att du inte inser att ett kommateckens frånvaro eller närvaro, kan utgöra omfattande skillnader i vad som avses. Men du behöver trots detta inte vara så bitter i din text tycker jag.

    1,5 % var lite väl överdrivet. 0,8 % är snittet efter att provisioner betalats ut till mäklare som Avanza, Nordnet, mf

    På vilket sätt skulle kostnader vara densamma om man driver ett fondbolag på Malta? Vad har du för substans till det? Bolagsskatten i Malta är låg, skatt på anställdas lön är avsevärt mycket lägre än i Sverige. Momsen är lägre om man behöver anlita jurister. Vad är kostnaden för en ansökan till Maltas motsvarighet till finansinspektionen? Du behöver ju inte skicka en ansökan till finansinspektionen i Sverige om du startar ett fondbolag på Malta, även om du säljer andelar till svenskar bosatta i Sverige. Det är Maltas motsvarighet som sköter tillsynen och som kontaktar finansinspektionen åt fondbolaget. Samma sak gäller om man som svenskt fondbolag vill sälja andelar utomlands. Då kontaktar man finansinspektionen som i sin tur kontaktar det andra landets motsvarighet åt fondbolaget

    1. Jag justerar meningen i första stycket, men lägger förstås inte dit ett kommatecken utan ändrar ordföljden istället.

      Din slutsats att jag inte inser kommateckens betydelse i skrift känns onödigt nedlåtande. Varifrån kommer denna negativa attityd?

      Jag har aldrig haft planer på fondverksamhet. Om du tror det och att jag är bitter får du nog lära dig lite mer läsförståelse.

      Som jag skriver i svaret på frågan om fondbolag på Malta som vet jag egentligen inte hur det är med kostnaderna där.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

(Spamcheck Enabled)