Säkerhet på nätet – skydda din identitet

Säkerhet på nätet kan vara avgörande för din privatekonomi. Så här skyddar du dig mot exempelvis fejkade beställningar online och obehörig adressändring.

Tipsen är rätt grundläggande och riktar sig därför i främst till dig som är ung och nyutflyttad eller av annan anledning är nybörjare inom detta område. Men alla kan ha nytta av tipsen.

I de flesta fall vill bedragarna ha pengar av vemsomhelst. Enstaka personer blir däremot headhuntade av buset, som vet vem du är och de är ute efter just dig.

Oavsett finns det åtgärder att vidta redan nu. Vissa vanor och rutiner är mycket enkla och billiga försäkringar mot elände för din privatekonomi och ditt välmående.

Använd dessa tre viktiga skydd mot identitetsintrång bums

Oavsett om någon väljer ut dig mer slumpmässigt eller för att du är känd och rik ökar du din säkerhet på nätet och skyddar din privatekonomi med ett par grundläggande saker som bygger på BankID.

1 Skaffa Klarna-konto och Qliro-konto och ändra i inställningarna så att ingen kan handla online med dina personuppgifter utan att bekräfta beställningarna med BankID. Då buset saknar ditt BankID går det inte handla med dina personuppgifter.

De värsta nättrollen gör falska köp för att vara elaka mot sina offer som måste bestrida och avbeställa leveranserna. Andra beställer i ditt namn för att via olika sätt sen hämta ut grejerna till sig själv, men låta dig ta fakturan.

2 Spärra obehörig adressändring via Skatteverket.se. Det är lättare att fejka namnunderskrift än att få tag i någon annans BankID.
”När spärren är aktiverad godkänns bara adressändringar som görs med e-legitimation i Skatteverkets e-tjänster för Flyttanmälan eller Särskild postadress. Detta minskar risken för att någon använder dina personuppgifter för bedrägerier och id-kapning.”

En komplettering till obehörig adressändring är att även registrera sig för tjänsten ”Spärra obehörig eftersändning” via adressandring.se. Det är något Skatteverket tipsar om på länken i stycket ovan och vi som använder den gratistjänsten minskar risken för att någon obehörig ska registrera eftersändning av vår post till deras adress. Även här är det kravet på BankID som utgör hindret plus att du får SMS om det sker någon förändring.

3 Använd digitala brevlådor som MinMyndighetspost.se och Kivra.se för att få så lite fysisk post som möjligt. Det är svårare att komma åt ditt BankID än att norpa dina brev ur ditt brevfack eller din brevlåda för att få reda på identitetsuppgifter och bankkontonummer etc. Med digital post minskar du därför risken för identitetsintrång som går ut över din privatekonomi.

Att myndigheter och företag inte fyller ditt brevfack så fort du åker bort en längre tid är dessutom praktiskt. Lite som när jag sade upp alla analoga/fysiska tidningar och brev från välgörenhetsorganisationerna.

Jag rekommenderar dessa tre steg starkt, även om jag vet att vissa av er hatar Klarna på grund av olika typer av strul i samband med fakturor och beställningar. Jag tror de här tre tipsen i längden istället minskar ditt strul. Själv har jag aldrig haft minsta bekymmer med Klarna.

BankID kan hackas och kapas det också, så se i alla fall till så ingen får tag i din pinkod för det. Se nedan för mer grundläggande tips för att skydda din privatekonomi via bättre säkerhet på nätet.

Tänk alltid på dessa grunder för säkerhet på nätet

Skylta inte med personnumret. Det är å ena sidan mycket lätt att ta reda på någons fullständiga personnummer. Ett gratiskonto på en viss vanlig finansiell tjänst plus namn (och troligen också din adress om du inte har ett unikt namn) så är du där. Helt lagligt att få fram hela personnumret. En bedragare därför alltid hitta ditt personnummer och försöka missbruka det.

Å andra sidan används personnumret till mycket så vi ska inte skylta med det och därmed underlätta för buset. Eftersom jag är mänsklig och felar ibland höll jag på att ”skylta” på Twitter, men tack vare påpekanden från snälla följare ändrade jag fotot av min aktienota från köpet av aktier i Digital Illusions 1999 så det blev säkrare.

Skydda dina inloggningsuppgifter på ett smidigt sätt. Användarnamn och för nätmäklarna depånummer behöver buset för att ta sig in på dina konton (där BankID inte krävs) så ha inte för uppenbara user-namn om du får välja.

Säkra lösenord till sajter och appar behövs förstås också och du behöver ett system där du kan skydda alla lösenorden, men utan att du glömmer dem eller att det blir för krångligt. Eller där du strör papperslappar med lösenorden omkring dig.

Lösningar baserade på fingeravtryck känns som framtiden, mycket mer än skriva in alla lösenord manuellt eller spara allt i en webbläsare. Det finns också mjukvaror för desktop som håller koll på alla dina lösenord, så kallade lösenordshanterare. Jag rekommenderar att du har en sådan.

Undvik nätfiske (phishing), virus och spam. Klicka aldrig på skumma länkar i sociala medier eller i mejl. Ett exempel är detta upplägg för lösenordsfiske (nätfiske) på Instagram.

Det finns även olika typer av Nigieria-brev och bedrägerier på Instagram. Var noga med att kolla på du inte fått meddelande från en fejkprofil istället för den som det ser ut att vara.

Öppna aldrig märkliga filer i mejl, särskilt från okända avsändare eller sådana som låtsas vara någon de inte är. Läs mer på Wikipedia. Fler grunder om IT-säkerhet finns hos IS-stiftelsen.

Personligen loggar jag aldrig in på banken eller gör någon sådan affär via en butiks eller gallerias WiFi. Ju öppnare nät och ju fler som passerar i närheten desto större teoretisk risk, förmodar jag. Allt beror ju lite på. I värsta fall sitter en bedragare i närheten med en dator och erbjuder en WiFi via den, bara för att kunna hacka dig när du av misstag kopplar upp sig på det nätet istället för gallerians eller butikens. Det kan vara snarlika nätverksnamn som kan förvirra dig.

Ett annat alternativ är att någon kan stå bakom dig och se vilka siffror på mobilskärmen du sätter ditt finger på när du matar in koden för ditt mobila BankID. Jag gör alltid hellre alla inloggningar i hemmets trygga vrå.

Spärra dina betalkort och kontokort för användning i andra världsdelar. Via din bank kan du ställa in vilka delar av världen du ska kunna använda dina kortuppgifter i. Förutom när du ska resa långt eller beställa från ett visst land är det säkrast att stoppa handel via vissa länder. I värsta fall kommer dina kortuppgifter på vift och via nätet hamnar i fel händer någon annanstans i världen.

Överkurs är att helt spärra korten för handel på nätet och bara ta bort den spärren när du ska shoppa något online.

Skydda CVC/CVV-koden. Det är ett gammalt tips att tejpa för en liten papperslapp över tresiffriga CVC/CVV-koden på baksidan av dina kort. Koden följer inte med via magnetremsan eller chipet, så i vissa fall lönar det sig därför att göra det svårt att avläsa den. Då blir det nämligen i vissa lägen inte lika lätt att utsätta dig för skimming och sen handla med dina kortuppgifter på nätet.

Skimming kan hända dels när det är speciell utrustning som buset satt utanpå en bankomat eller automat vid bensinstation. Dels om du ska betala något och lämnar över ditt kort till personen bakom disken. Min förre granne råkade ut för skimming på det viset en gång.

Läs mer om skydd mot skimming på konsumenternas.se

Vilket extra skydd behöver vi inte?

Det finns många tjänster som höjer din cybersäkerhet och vissa kostar pengar. Många är för företag och proffs, men är mindre nödvändiga för privatpersoner.

Skippa dyra antivirus och brandväggar. Jag har i år avinstallerat mitt antivirusprogram och brandvägg för det räcker numera med det som följer med Windows10. Innan jag skred till verket googlade jag och läste ett par datortidningars genomgångar plus frågade en person jag känner och som jobbar på Microsoft för att vara på säkra sidan. Med Windows egna skydd för säkerhet på nätet blir det dessutom billigare än att abonnera på ett separat antivirusprogram.

Uppdatering den 1 juli 2020: Jag lade till ett kompletterande stycke om tjänsten Spärra obehörig eftersändning av post.
Dessutom en mening om att man kan spärra betalkort för handel online periodvis.

Uppdatering den 2 juli: Akta dig för att bli en målvakt. Det finns en risk att man blir lurad att gå med i en styrelse i ett oseriöst bolag som behöver en så kallad målvakt. Det är någon som får skulden för det buset hittar på. Skriv aldrig på papper om det utan att noga tänkt igenom upplägget och varför ägarna tycker att du behövs i styrelsen. Du kan också spärra dig hos Bolagsverket så ingen ska kunna registrera dig mot din vilja och ditt vetande i en styrelse. Med spärren får måste du godkänna alla uppdragen innan de registreras.

Uppdatering den 27 februari 2022: Har lagt till Qliro-kontots spärr mot köp utan bank-id.

Vad mer behöver vi än allt det ovan och vad behöver vi inte? Svara gärna i kommentarsfältet.