Mannen & människan

Jag är ekonomijournalistikens Tjuren Ferdinand. Jag sitter ofta under min korkek och skriver om aktier och andra sparprodukter samt analyserar börsen.

Jag liknar mig lite skämtsamt vid Tjuren Ferdinand, eftersom jag oftast är lugn och bara ibland råkar sätta mig på ett bi. Å andra sidan behöver jag mycket variation i vardagen och mår inte bra av att strikt följa kontorstider, tvärtom är jag rätt mycket snubben mot strömmen. Jag behöver träna, arbeta och göra annat omväxlande för att komma till min rätt.

På grund av mitt utseende skulle jag dessutom kanske snarare likna mig vid kapten Haddock (även han en känslomänniska med ett ibland grovt språk, för övrigt).
🙂

Enligt tester jag gjort på nätet är jag en 54-årig neurotisk men också romantisk och jordnära bäver.
Här är några fler målande beskrivningar av vem jag är och vad jag står för.

Klasskamp & kapitalism
Jag tror på pengars demokrati och frihet när det gäller att folk ska få ta ansvar för sina egna liv och sin egen privatekonomi. Mina besparingar och tillgångar ger mig trygghet och frihet i vardagen. Samtidigt som jag är kapitalist hatar jag sociala samhällsklasser på så vis att alla oavsett bakgrund och namn ska kunna utbilda sig, arbeta sig rik och duga i ”de fina sammanhangen”. Skulle någon form av uppblåst överklass rent socialt spotta nedåt eller på mig är jag väldigt mycket emot det.

Musik & muskler
Jag har tränat några gånger i veckan sedan mitten av tonåren och skulle inte kunna leva och må bra utan fysisk aktivitet. Nuförtiden tränar jag mest på gym och lyssnar på mina favoritlåtar, för många år sedan var det längdskidor som gällde.

Humorist & hobbykomiker

Jag älskar skämt, även i vardagen. Det är ett sätt att förgylla tillvaron. Kan jag sen tjäna kaffepengar på humorn vid sidan av mina övriga sysslor är det en bonus.

Mitt skägg

skagget

Mitt skägg blir allt mer som ett varumärke, även om det nog hänger på ett hår om det ska bli lika känt som Donald Trumps frisyr. Ibland får jag å yrkets vägnar skriftliga aktiefrågor från folk som börjar brevet med:

”Hej skägget!”

Kul tycker jag. En skäggkomplimang innebär kanske inte svarsgaranti, i alla fall inte under en aktiechatt där det är ont om tid, men det ökar i vart fall chansen. 🙂

Mindre kul är det faktum att det blir allt gråare på hakan. I framtiden kommer jag kanske att ha rena tomteskägget, vilket i och för sig kan bli lite som en kul grej på sitt vis.

Mitt skägg sparar mig dessutom tid, för jag slipper raka mig dagligen. Jag tycker det är väldigt trist att raka mig, mycket bättre att bara trimma ansiktshåret en gång i veckan.

”Skägg är mannens smink.”

Skägg har jag haft till och från i olika varianter under större delen av mitt vuxna liv. Det började med en mustasch i 22 års ålder, som prydde mig när jag var på mitt livs första jobbintervju (på Privata Affärers redaktion, för övrigt). Sedan har det växt till sig sakta men säkert, lite som om kroppen flyttar hår från hjässan och ned till ansiktet.

Tack för att ni röstade kvar mitt skägg. Nu blir det lite kortare framöver, men det blir ändå kvar.

Därför kommer det här i princip att vara ungefär hur det går till hemma hos mig varje morgon och kväll även i framtiden:

Organdonator

Jag har registrerat mig i organdonationsregistret. Det vore bra om åtminstone vissa av mina organ kunde leva vidare och göra nytta någon annanstans sen jag släckt livets börsskärm för gott så att säga.

Namnet Hernhag

Någon gång i början av 1940-talet bestämde sig två bröder Magnusson för att byta namn till Hernhag. Därmed blev deras familjer ensamma i landet om det namnet.
Det inkluderar min farfar och därmed även min pappa och på den vägen är det.

Det är lätt att via SCB:s namnsök kolla hur många människor som har ett visst namn. Det finns tio Hernhag, men bara en Marcus Hernhag. Många är de gånger folk hört fel eller stavat fel på mitt efternamn. Hernberg, Tärnhag, Hänhag, Hernehag och till och med Änhag en gång. Att Hernhag kan vara så svårt, även om det blivit mycket bättre med tiden. Några dubbletter eller förväxlingar med andra med samma efternamn har jag däremot sluppit.

Min födelsedag

Jag fyller år den 1 maj. Som av en händelse gör jag det varje år sedan 1978. Jag skulle annars gärna fira min födelsedag två dagar per år, men det fungerar på något vis bara inte.

Jag blir hedrad varje år av att folk tänder brasor och har fyrverkerier dagen innan bara för att jag fyller år den 1 maj. Att sen min födelsedag alltid är helgdag så jag är ledig är ännu bättre. Talen och demonstrationerna folk har kan jag däremot inte koppla till att jag fyller år, men eftersom jag arbetet en hel del i mina dagar är det där med arbetarens dag helt okej att kalla det. I alla fall så länge det är jag som är arbetaren i fråga.

Vill du ge mig en present när jag fyller år? Ja, det är klart att du vill. Skicka då en stor summa pengar, tack. Jag är ju aktiesparare och kan alltid köpa lite mer aktier om jag inte hittar på något annat roligt för stålarna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

(Spamcheck Enabled)