Företagsobligationsfonder är normalt ett bra räntesparande, men i kristider kan riskerna skena och i mars 2020 stoppade flera räntefonder uttag. Tänk därför igenom din strategi för räntesparande i allmänhet och företagsobligationsfonder i synnerhet.
Vad är en företagsobligation?
En företagsobligation är en skuldsedel, som företag kan ge ut (sälja, emittera) för att få in kapital. Företagsobligationer är ett alternativ till att ta banklån och det finns många räntefonder och institutioner som gärna lånar ut kapital till stora vinstdrivande börsbolag.
Precis som staten kan bolag sälja (ge ut) både växlar och obligationer. En växel har kortare löptid än ett år och en obligation längre än ett år. Företagsväxlar och företagsobligationer har högre risk och därför också högre ränta än statens motsvarande räntepapper. I en normal eller stark konjunktur lönar sig företagsobligationer därför bättre. Bolagen kan betala sina räntor och amorteringar och fonderna kan köpa och sälja företagsobligationer i takt med att de behöver.
Räntefonder som placerar i företagsobligationer
Vissa räntefonder placerar enbart i statsskuldväxlar och statsobligationer. Andra placerar även i företagsobligationer eller enbart i sådana skuldsedlar. Privata Affärer skrev redan 2015 om hur bland annat Spiltan Räntefond Sverige höjde sin avkastning under flera år på 2010-talet genom att placera i företagsobligationer, vilket höjde risken.
Vissa fonder kan alltså placera i företagsobligationer utan att ha det i fondnamnet. För exempelvis Carnegie Corporate Bond och Lannebo Corporate Bond hör vi på namnet vad det är för fokus. Ta därför alltid reda på exakt vad det är för räntefond du satsar ditt kapital i, vad det är för korg av räntepapper som du köper in dig i.
Inriktning och risknivå
Priset på alla obligationer kan gå både uppåt och nedåt, så det är inte bara räntan som avgör din avkastning. Du vill veta hur hög eller låg den effektiva räntan är om man ta hänsyn till både räntorna och obligationspriserna. För utförligare information om den effektiva räntan i räntefonderna läs kapitel åtta om ränteplaceringar i boken Hitta tillgångarna som gör dig rik.
Du bör också ta reda på räntefondens fokus. Säger fondbolagets informationsmaterial något om high yield eller om det är de säkraste bolagen man lånar ut till? Förlagslån är riskablare då de kommer efter obligationer i kön för att rädda det som räddas kan vid en eventuell konkurs. Alla räntefonder kreditprövar förstås bolagen innan de lånar ut, men rent strategiskt vill du veta något om typen av lån och vilka branscher räntefonden placerar i. Norsk oljeindustri har sina svängningar (som i oljeprissvackan 2015-2016 och den 2020) och även en del svenska industribolag vacklar i finanskriser. Statliga elbolaget Vattenfall och dagligvarujättarna är däremot stabilare.
Allmänna råd för att spara i räntefonder
Sparar du i räntefonder bör du ha som strategi att du ska få mer avkastning än inflationen. Av jämförbara fonder vill du spara i den räntefonden som har lägst förvaltningskostnad. Din sparhorisont bör vara minst några månader, helst betydligt längre.
Många räntefonder som enbart placerat i statsobligationer har fått lägga ned då räntorna varit lägre än förvaltningsavgifterna, vilket ledde till att de omöjligt kunde ge positiv avkastning. Detta ledde under 2010-talet till att allt fler placerare hade allt större kapital i företagsobligationsfonder istället. Högre risk innebär högre avkastning och det gick bra så länge marknaden fungerande normalt.
När räntefonderna rasar
Ibland faller även relativt trygga räntefonder. Efter fallet som bottnade i början av 2016 vände NAV-kurserna uppåt och fonderna steg. Coronakrisen 2020 är allvarligare och återhämtningen kommer att se annorlunda ut. Jag vill betona att det kommer att komma en återhämtning även på räntemarknaden, men frågan är när och om det blir några kreditförluster för räntefonderna längs vägen. Blir det inga konkurser och företagsrekonstruktioner kommer räntefonderna att återhämta sig bra, annars om kreditriskerna visar sig i form av skuldnedskrivningar så permanentas fondernas förluster och återhämtningen blir svagare och tar längre tid.
Jag fick den här frågan i mejlen:
”Mina företagsobligationsfonder har gått ner väldigt kraftigt. Bör jag sälja av med förlust eller behålla?”
Sälj inte av enbart på grund av kursnedgången. Precis som i finanskrisen och hacket i kurvan 2015-2016 kommer fondandelarna sannolikt att återhämta sig. Däremot om du behöver kapitalet till annat eller vill ha kapital som du kan komma åt snabbare kan du sälja av strategiska skäl.
Är fonden stängd för uttag går det förstås inte att göra något. Fonderna stängde i mars 2020 delvis för att priserna var för dåliga och svåra att sätta, då köparna var få medan uttagen ur fonderna stora. Att vräka ut andelar kan pressa marknadspriser enormt, vilket vi ser inom aktier ibland i börskrascher. Obligationskrascher kan också inträffa, men även om staten kommer till undsättning och köper skulder rasar ibland priserna på det som räntefonderna placerat dina pengar i.
Strategi för räntesparande och företagsobligationsfonder
Tryggast är kontot. Kapital du kan behöva till utgifter i hemmet eller bara ha som reserv ska du ha på räntekonto med insättningsgaranti.
Räntefonder tryggare än börsen. De tryggaste räntefonderna med företagsobligationer kan du spara i även på så kort sikt som några få månader. Då alla fonder kan falla och som du kan läsa i denna artikel hos Privata Affärer i finanskriser också stänga helt ska du aldrig ha ditt viktigaste/säkraste kapital här. Däremot kan du köpa räntefonder för det kapital du inte vågar ha i aktier eller aktiefonder, men som du vågar ta lite mer risk i. Även om (särskilt långa) räntefonder kan kortsiktigt backa när räntorna stiger är de tryggare.
Undvik de räntefonder som ger minst. I tider av mer eller mindre nollränta ger statsobligationsfonder för lite för att det ska vara värt besväret. Avkastningen efter förvaltningsavgifter och skatt (för det blir det förr eller senare oavsett depå) blir för låg. Mitt förslag på strategi är att antingen hur du räntekonto för maximal trygghet, eller företagsobligationsfonder och är medveten om risken.
Om tillgängligheten till kapitalet är viktig ska satsa på kontosparande, aldrig på fonder. Som jag skriver i avsnittet med nackdelar med fonder kan det ta upp till fyra dagar innan en säljorder syns i din depå. När räntefonder i finanskriser kan rasa i värde och handeln bli stoppad är du helt klart ett steg upp i riskskalan. Vill du snabbt kunna fyndköpa aktier eller betala en utgift behöver du ha kapitalet på konton eller i depåer så att du är redo. Den regeln måste du ha i din strategi för räntesparande.
Hur handlar Hernhag?
Jag kommer inte att placera i räntefonder framöver heller. Det är fortsatt fokus mot i första hand aktier och bostadsinvesteringar, samt mindre delar i kompletterande aktiefonder, skog/teakplantager, räntekonton och P2P. Jag har hellre stabila högutdelande aktier än räntepapper även framöver.
Jag kommer också att i exempelvis aktiechatten bli lite mindre positiv till räntefonder, betona riskerna än mer än tidigare.
Till sist. För grundläggande skillnader mellan olika typer av räntefonder se sajten Förvaltarbrevet.
Tack för intressant artikel! Hur ska man tänka kring ex PPM där man kanske vill dra ner risken alt om man närmar sig pension?
Du behöver i vart fall inte sänka risken maximalt, för all pension tar du inte ut på ett år. Inom fem år ser nog mycket bättre ut än just nu.
Ifall man ändå vill säkra kapitalet tillfälligt för att sedan gå in igen. Har du då någon rekommendation? På mitt ISK ligger jag likvid men det går inte på PPM och tjänstepensionen.
I pensionsdepåerna har jag ingen bättre lösning än en korträntefond med statsobligationer. Det är det tryggaste och det närmaste likvider där jag kan komma på.
Felet är ju att riskbanken förstörde penningsmarknadsfonderna som bara hade 3 månaders statskuldssedlar med sin minusränta.
Riskbanken har helt enkelt tvingat alla att ta på sig mer risk vilket har orsakat en mer instabil finansmarknad. Nästa steg är väl att man kan sälja sin bostad eller någon annans på börsen…….
Det stämmer. Jag minns när man fick realränta på bankkonton, mer ränta än inflationen. Efter coronakrisen 2020 kommer det att vara otroliga mängder kapital i omlopp, vilket riskerar att skapa än fler tillgångsbubblor för jag tror inte räntorna kommer att kunna höjas i första taget.
Om nu som troligen inträffar efter ”coronan” att inflationen stiger låt säga till 2,5-3,6%.var skall då de säkra pengarna placeras om de inte ska sjunka i värde under tiden. Det ”bästa sparkontot” jag hittar ger f n 1,00% . Vad göra som är någorlunda bra ?
Det enda som kan höja räntan på sparkonton är att styrräntan höjs. Blir inflationen så pass hög kommer den att höjas en liten bit i alla fall.