Ibland när jag researchar i samband med bokskrivande stöter jag på problem. Jag undrar till exempel fortfarande hur siffrorna ska gå ihop i faktabladet från SEB om deras strukturerade ränteprodukt.
Jag hittade den gången höga avgifter och en avkastning som även i ett positivt scenario blir lägre än den fasta räntan. Skillnaden mellan indikativa räntan och avkastningen verkar konstigt nog inte vara den årliga avgiften.
I boken Hitta tillgångarna som gör dig rik granskar jag många olika tillgångar, bland annat strukturerade ränteprodukter, räntecertifikat, räntebevis, och allt vad de heter. Här är ett utdrag från bokens kapitel om räntebärande tillgångar:
”Det stora problemet med strukturerade ränteprodukter är avgifterna och riskspridningen. Enligt faktabladet för SEB KO Stena Kvart 3624 som emitterades i april 2019 blir kostnaderna under löptiden på 6,7 år 7 500 kr för varje 100 000 kr du köper, motsvarande 1,54 procent om året. Mycket dyrt och du får ingen riskspridning till något annat bolag än det onoterade rederiet Stena AB.
Dessutom får du en kreditrisk mot utgivaren SEB, vilket betyder att båda bolagen måste klara sig för att du ska få den utlovande räntan på 6,5 procent per år. Enligt faktabladets resultatscenarion får du bara 5,54 procent om året om allt går bra.”
Jag fick aldrig svar från SEB:s pressavdelning och inte heller från deras återförsäljare (som jag vill minnas var) Garantum.
Avkastningen är samma både i det neutrala och positiva scenariot i faktabladet för SEBG3624K. Den utlovade räntan är indikativ, så det borde kanske skilja sig åt?
Räntan på 6,5 procent minus avgiften på 1,54 procent är lika med 5,4 procent?
Om det ska vara så svårt att förstå faktablad ska vi kanske satsa på andra räntebärande produkter. Inte för det är helt rätt med de andra heller, vilket jag förklarar i boken. Gör vi rätt så går det däremot att förstå vad vi köper med exempelvis räntefonder.
