Värdeaktier på börsen

Det går att hitta värdeaktier på börsen om man letar lite. Här kommer några tips att hålla koll på eller avstå ifrån.

Jag skrev tidigare i september om värdeaktier i både den ena och den andra aktiechatten hos Privata Affärer. Dessutom nämnde jag några av dem och ett par till i aktiechattsidan som vi har även i veckans nya nummer av tidningen Privata Affärer.

Två av dessa är de obligationsliknande aktierna Telia och HiQ. De ger dig högre direktavkastning och totalavkastning jämfört med en räntefond, men risken är förstås också högre. I en intervju med DI (bakom betalvägg) nyligen tog jag upp detta.

Värdeaktier är per definition aktier där du får mycket värde för pengarna. Traditionellt betyder det låg värdering, men som jag utvecklar i boken Den enkla vägen hitta världens bästa aktier kan man se annorlunda på saken. Traditionellt är det så att värdeaktier är lågt värderade aktier och det i bra bolag, inget skräp som är värderat som skräp gillar vi. Det gäller också att ha gjort en bra analys.

Kolla även så läget inte förändras från att jag skriver det här och att du börjar titta på aktierna. Gör alltid din egen analys och fatta egna beslut som du tar ansvar för.

Se även upp för före detta värdeaktier på börsen, som Axfood och ICA. Under 2010-2013 handlades t.ex. Axfood till 13-15 gånger årsvinsten. Numera är det ca 27 gånger som gäller. Nog för att deras och ICA:s verksamheter är stabila, men värdeaktier är det knappast längre.

Tips på värdeaktier inom utdelningsstrategin får du i Hernhags Utdelare som kommer i vinter.

Två industrifavoriter

Jag har länge gillat industribolagen Alfa Laval och Beijer Alma. Båda aktierna har rekylerat ned i kurs med nästan 20 procent från sin respektive topp. Utdelningstrenderna imponerar.

En annalkande lågkonjunktur kanske gör att aktierna blir billigare framöver, men båda bolagen har vänt runt nuvarande kursnivåer flera gånger tidigare. Vi får se, men jag har än så länge i vart fall bara tagit mycket små positioner i portföljen.

Jag ägde dem tidigare och har periodvis ångrat att jag sålde till exempel Alfa Laval. Då ingick de tydligen i Xact Högutdelande, men nu kan jag inte hitta aktien i den fonden längre. Därmed kompletterar Alfa Laval min portfölj aningen bättre igen.

Lanserar Hernhags Tillväxtaktieindex och börjar med Shareville

Hernhags Tillväxtaktieindex

Istället för en indexfond har jag tagit fram en separat portfölj som jag ska förvalta som om det vore ett aktieindex. Detta som ett led i mitt omtag när det gäller tillväxtaktier.

Jag har därför tagit fram ett sorts tillväxtaktieindex. Det är mina 15 favoritaktier inom IT, miljöteknik och hälsa för det kommande decenniet. Hernhags tillväxtaktieindex kan du följa på Shareville, för att se utvecklingen i aktierna jag satsat på.

Hernhags tillväxtaktieindex var vid start den 10-12 juni 2019 likaviktat, vilket med 15 aktier innebär ca 6,7 procent i vardera aktie. Målet är att byta max en aktie om året och inte omvikta löpande, men om en aktie har uppåt 13-15% eller mer i vikt av indexet/tillväxtaktieportföljen halverar jag vid den årliga uppdateringen som jag planerar göra varje sommar. Likviderna från den affären återinvesterar jag i de aktier som väger minst under förutsättning att bolagen får vara kvar. En sorts strävan efter likavikt i portföljen, för likaviktat brukar statistiskt sett utvecklas bättre än många alternativ. Om jag placerar mer pengar (nysparar) i aktiekorgen ökar jag därför mest i de med lägst vikt i samband med den årliga rebalanseringen och genomgången.

Fokus är som sagt mot IT, miljöteknik och hälsa. Saker som effektiviserar och förbättrar samhället. Detta efter lite huvudbry då jag gillade fler bolag än de 15 jag satt som gräns. Konkurrens om platserna i en portfölj kan vara utvecklande och nu tvingades jag tänka ut ett bra urvalskriterium för indexet för att bli av med en del favoriter. Även om jag gärna haft med THQ Nordic och Evolution Gaming är datorspel och kasinospel inget direkt samhällsförbättrande. Det får vi däremot via IT-system som hjälper bolag och sjukhus samt miljövänligare produkter.

Krav på bolagen i indexet är bevisad vinstförmåga och/eller bra intäktstillväxt som väntas fortsätta. Bolagen ska heller inte vara alltför stora, utan gärna aningen mindre så den stora potentialen finns kvar sett på tio års sikt.

Aktier som bygger på egna index är bättre än indexfonder.
Hypotesen är att om jag förvaltar en portfölj i en depå som om det vore en indexfond, men håller det ungefär likaviktat och bara har de tillväxtbolag jag tror mest på, så borde jag på tio års sikt få mer avkastning än ett vanligt börsindex och många aktivt förvaltade aktiefonder med liknande inriktning.

Jag har med andra ord skapat det här upplägget för att åstadkomma något som liknar ett långsiktigt och passivt fondsparande i lämpligt tillväxtindex. Jag har svårt att hitta sådana fonder och då är det ändå ofta med aktier jag inte känner till. Plus att vikterna och vilka aktier som ingår ändras över tid.

Det här ett sorts test för att se om det går att vara passiv investerare i högvärderade tillväxtaktier om bara bolagen är tillräckligt bra långsiktigt. Och om jag kan välja ut sådana pärlor, för jag vill ju inte komma in sist i en aktie som toppat för evigt. Jag har med andra ord inte brytt mig om värderingen av aktierna i nuläget utan jag urvalsprocessen nu vid startläget och även framöver bygger nästan bara på bolagens prestationer och vad jag tror om framtiden för bolaget och branschen.

För mig personligen är det här också ett sätt att komma åt de där tillväxtbolagen jag velat ha, men som jag inte vill ha i min stora portfölj av utdelningsaktier. Där har jag större summor i varje bolag och bevakar varje bolag mer noga. Det här är min fondliknande komplettering och i varje aktie satsar jag därför en lite mindre summa. Av tidsskäl och för att index sällan förändras kommer jag inte att bevaka utvecklingen mer än vad jag noterar i nyhetsflödet plus den årliga genomgången.

Låter det dåligt att jag inte hänger med lika nog som aktiva fondförvaltare gör? Tänk då på att ingen funderar på bolagskvalitén eller rimligheten av vikten i vanliga börsindex där enbart bolagens börsvärden eller hur mycket aktien handlas avgör fördelningen. Alla sådana börsindex som OMXS30 och OMXSGI saknar helt tankeverksamhet när det gäller aktiernas värdering och vinstförmåga. Ändå finns det många som älskar vanliga indexfonder och rekommenderar dem. Ändå brukar aktiva fondförvaltare i längden få stryk av sina jämförelseindex. Effektiva marknadshypotesen säger att man trots indexens inbyggda svagheter inte ska kunna slå börsindex långsiktigt.

Jag har funderat igenom urvalet av aktier och tror därför mer på mitt egenkomponerade index på fem till tio år än på de vanliga börsindexen. Inte för att jag tittar på värderingen av aktierna just nu, för den säger ändå inte så mycket om kursutvecklingen de kommande månaderna. Risken i mitt tillväxtindex kanske är högre än börsindexet mätt som kurssvängningar, men över tid tror jag mer på att skapa egna börsindex och köpa aktierna direkt själv och sen vara lika passiv som indexfonderna.

En eller två gånger om året brukar ett index som Stockholmsbörsens OMXSPI att uppdateras. Vikten som varje aktie har i ett index förändras i takt med att aktierna ändras i kurs. Så där blir vi rätt lika, men skapar vi våra egna index slipper vi förvaltningsavgifter. Många aktiva fondförvaltare får stryk av börsindexen trots att indexen i regel inte tar någon hänsyn till olika branschers framtida tillväxtmöjligheter.

Jag utmanar härmed fondbranschen! Detta med en egen indexliknande skapelse och helt utan fondverksamhet.

Jag ska på skoj jämföra avkastningen i Hernhags tillväxtaktieindex med Core Ny Teknik och Strand Småbolagsfond. I nuläget äger jag andelar i de fonderna och de borde ge bättre avkastning än min indexliknande tillväxtaktieportfölj, men vi får se.

Vill du också investera som mitt index gör du det via din egna depå. Du gör det i så fall helt på egen risk och eget ansvar helt enkelt genom att köpa för en viss summa i varje aktie. Jag startar naturligtvis ingen fond utan du får kopiera indexet eller ändra det så det återigen blir helt likaviktat när du köper aktierna. Det här är ingen finansiell rådgivning utan inspiration. Mitt experiment kan också sluta med dålig avkastning och historiken ger inga garantier för framtiden, etc, etc.

Tillväxtaktierna är:
Beijer Ref – miljöteknik
BioGaia B – hälsa
CellaVision – hälsa
Fortnox – IT
Hexagon B – IT
Nederman Holding – miljöteknik
NIBE Industrier B – miljöteknik
Proact IT Group – IT
Probi – hälsa
Sectra B – hälsa
Swedish Orphan Biovitrum
Tomra Systems – miljöteknik
Veoneer SDB – IT
Vitec Software Group B – IT
Vitrolife – hälsa

Och nej, min vanliga portfölj av utdelningsaktier och annat kommer inte att dyka upp på Shareville då jag förblir Avanzakund där.

Nobina brummar på med hög utdelning

Nobinas självgående buss från Scania.

I aktiechatten i fredags skrev jag som svar om bussbolaget Nobina att jag köpt en post. Min motivering var:
”Hög direktavkastning på cirka 6 procent, stigande utdelning och konjunkturstabil efterfrågan, miljövänligt. Men det är trist kurstrend och svårt att säga hur nya kontrakt påverkar kortsiktigt.”

Många nya kontrakt är ute att snappa upp i år, men jag tycker att Nobina gör rätt som inte springer på allt utan enligt vd Magnus Rosén ska vårda marginalerna. Nya kontrakt är dessutom minst lönsamma i början och mest de sista åren. Hur marginalerna utvecklas kortsiktigt kan vara ett orosmoment, men inget långsiktigt hot tycker jag.

Kollektivtrafik innebär miljövänliga transporter (antalet elbussar ökar) och Nobinas fokus på busstjänster inom städer gynnas av urbaniseringen. Kontrakten är lång och efterfrågan är stabil, även om branschen växer långsamt. Tydligen kommer man att få kämpa för 5% i tillväxt.

Att utdelningen höjdes till 3,80 kr per aktie var positivt. 6,5% i direktavkastning är högt för att vara ett bolag med stigande utdelningstrend. Som tjänstebolag drar inte Nobina mycket kapital alls utan kan dela ut stora delar av de stabila kassaflödena. Engångsposter till trots med resultatsvacka under sista kvartalet ökade ändå Nobinas vinst under det brutna räkenskapsåret till 4,03 kr per aktie, vilket och täcker utdelningen.

Men så hög direktavkastning krävs inte så mycket i tillväxt för att totalavkastningen ska bli bra. Nobina är en konjunkturstabil kassako med stigande utdelning och likt många andra svenska bolag varken känns för dyr eller som en värdefälla. Aktien är det tredje svenska tjänstebolaget jag köpt i år efter SJR och Bilia.

(Texten uppdaterad per den 18/4-19 kl 15:05 med ett par språkliga petitesser.)

Lite mer om Bilia-aktien

Jag är mer positiv till den här snygga bilen än till Bilia.
Bilia må ha sina fördelar, men de går inte upp mot denna fina bil.

I måndags skrev jag om Bilia i en krönika hos PA och anledningen till att jag gillar aktien är inte bara att branschen trots allt har hyggliga förutsättningar.

Det är även att direktavkastningen på 5,5-6 procent (beroende på kurs) lockar då utdelningen är stigande. Utdelningsandelen är rätt låg då bara 4,75 kr per aktie av 2018 års nettovinst på 7,25 kr per aktie delas ut. Det borgar för att kassaflödena räcker till investeringar och nya förvärv.

Kurstrenden ser ut att ha vänt upp då kursen ligger ovanför MA200-dagars. Den 9 april handlas aktien utan utdelningen.

Soliditeten har sjunkit något de senaste åren och skuldsättningen har ökat något. De flesta andra risker finns inom hur branschen och konkurrenssituationen förändras framöver.

Från kurser på drygt 110 kr år 2016 varade nedgången länge och var ganska djup. Skulle Bilia ha haft direkta problem skulle jag inte ha köpt. Nu känns det mer som ett hyggligt bolag med låg värdering. En värdeaktie med bra utdelning.

Osäkerheterna kring hur förutsättningarna förändras på riktigt lång sikt då elbilar innebär färre reparationer men fler däckbyten gör tillsammans med annat mig netto neutral till megatrenderna.

Utan tydligt goda förutsättningar för branschen de kommande decennierna ska en post i Bilia inte bli för stor. Det ska inte min bli i alla fall. Såvida de inte börjar sälja lika fina bilar som det på fotot ovan förstås. 🙂