Ny utdelningstopp 2019

2019 bjöd på ny högstanotering både på börsen och för mina utdelningar under året. När 2010-talet kan summeras går det tydligt att se hur utdelningsstrategin slår igenom allt mer.

Utdelningarna under 2010-talet.

Majoriteten av utdelningstillväxten är nyköp av aktier, men utdelningshöjningar och fokus mot aktier med lagom hög direktavkastning bidrar också.

Långsiktigt tror jag att det lönar sig bättre att ha trygga högutdelande aktier än räntebärande. I mitt aktiesparande har jag därför en stor del med ”aktier istället för räntor-innehav” och den delen var vid årsskiftet 17,7 procent av mina börsnoterade innehav. Min sparportfölj blir därmed som en sorts blandfond. Först under senare delen av året har jag börjat öka lite i tillväxtaktier igen sedan den strategin början växa fram i ny tappning.

I dåliga börsår som 2018 slår jag därför index lätt, medan jag i starka börsår som 2019 inte hänger med upp då jag ännu inte fått upp börsportföljens andel tillväxtaktier (och tillväxtfonder om vi pratar sparportföljen där även vanliga fonder ingår). Mina totala 29,1 procent för 2019 står sig därför slätt mot Stockholmsbörsen gav 34,6 procent mätt som OMXSGI där återinvesterade utdelningar ingår. Däremot var jag knappt 2 procentenheter bättre än Carnegie Strategifond, som är betydligt rättvisare jämförelseobjekt. Fonden placerar i både aktier och räntor och har fem stjärnor hos Morningstar. Under fjolåret blev avkastningen 27,3 procent för fonden.

Således var 2019 beaktat min rätt låga risk ett bra år, men dåligt jämfört med börsindex. Det är helt i enlighet med den strategi jag har om att hålla nere riskerna och sprida dem ordentligt för att kunna vara långsiktig och passiv i mitt sparande. Detta för att spara tid till annat.

Ju längre ifrån börsindex vi placerar, desto ointressantare blir det att jämföra sig med ett börsindex.

Hur det går för mig mot svenska börsindex är ointressant för mig då jag som synes placerar helt annorlunda med stor andel utomlands. Det här passar mig mycket bättre än att följa svenska börsen.

Mina för året nya aktieindex eller om du så vill delportföljer har fått en blandad start och jag är inte alls nöjd. Tillväxtindexet har gått på flera minor, men repat sig mot slutet av året och skam vore väl annat. Mitt nöjesindex tuffar på medelmåttigt.

Carl Armfelts bästa råd till småsparare

I en intervju i DI (betalvägg) kom Core Ny Tekniks ena förvaltare Carl Armfelt för en tid sedan med ett bra tidslöst råd.

”Två saker: ett tydligt lönsamhetsfokus och att bara investera i bolag med ett börsvärde under 50 miljarder kronor. Gör man det kommer man alltid investera bättre än nästan alla andra småsparare över tid.”

Småbolagsstrategin har verkligen lönat sig under stora delar av de 2000-talet och 2010-talet. Mindre bolag må ha lite högre risk, men tillväxten för de lönsamma snabbväxarna gör att det är värt risken.

Att ha småbolag som en portföljstrategi för hela eller delar av portföljen är därför en god idé. Kanske kompletterar du med aktier och fonder som matchar den strategin eller så satsar du till större delen på mindre bolag. Se upp så du inte köper allt för unga förhoppningsbolag. Det finns många heta bioteknik- och IT-bolag där ute som inte har beprövad lönsamhetsförmåga. Eller som bara är för dyra.

Småbolagsstrategin och andra strategier går jag igenom i Den enkla vägen att lyckas med aktier.

Gränsen mellan värdeaktier och tillväxtaktier diskuterar jag i Hitta världens bästa aktier.

Lanserar Hernhags Tillväxtaktieindex och börjar med Shareville

Hernhags Tillväxtaktieindex

Istället för en indexfond har jag tagit fram en separat portfölj som jag ska förvalta som om det vore ett aktieindex. Detta som ett led i mitt omtag när det gäller tillväxtaktier.

Jag har därför tagit fram ett sorts tillväxtaktieindex. Det är mina 15 favoritaktier inom IT, miljöteknik och hälsa för det kommande decenniet. Hernhags tillväxtaktieindex kan du följa på Shareville, för att se utvecklingen i aktierna jag satsat på.

Hernhags tillväxtaktieindex var vid start den 10-12 juni 2019 likaviktat, vilket med 15 aktier innebär ca 6,7 procent i vardera aktie. Målet är att byta max en aktie om året och inte omvikta löpande, men om en aktie har uppåt 13-15% eller mer i vikt av indexet/tillväxtaktieportföljen halverar jag vid den årliga uppdateringen som jag planerar göra varje sommar. Likviderna från den affären återinvesterar jag i de aktier som väger minst under förutsättning att bolagen får vara kvar. En sorts strävan efter likavikt i portföljen, för likaviktat brukar statistiskt sett utvecklas bättre än många alternativ. Om jag placerar mer pengar (nysparar) i aktiekorgen ökar jag därför mest i de med lägst vikt i samband med den årliga rebalanseringen och genomgången.

Fokus är som sagt mot IT, miljöteknik och hälsa. Saker som effektiviserar och förbättrar samhället. Detta efter lite huvudbry då jag gillade fler bolag än de 15 jag satt som gräns. Konkurrens om platserna i en portfölj kan vara utvecklande och nu tvingades jag tänka ut ett bra urvalskriterium för indexet för att bli av med en del favoriter. Även om jag gärna haft med THQ Nordic och Evolution Gaming är datorspel och kasinospel inget direkt samhällsförbättrande. Det får vi däremot via IT-system som hjälper bolag och sjukhus samt miljövänligare produkter.

Krav på bolagen i indexet är bevisad vinstförmåga och/eller bra intäktstillväxt som väntas fortsätta. Bolagen ska heller inte vara alltför stora, utan gärna aningen mindre så den stora potentialen finns kvar sett på tio års sikt.

Aktier som bygger på egna index är bättre än indexfonder.
Hypotesen är att om jag förvaltar en portfölj i en depå som om det vore en indexfond, men håller det ungefär likaviktat och bara har de tillväxtbolag jag tror mest på, så borde jag på tio års sikt få mer avkastning än ett vanligt börsindex och många aktivt förvaltade aktiefonder med liknande inriktning.

Jag har med andra ord skapat det här upplägget för att åstadkomma något som liknar ett långsiktigt och passivt fondsparande i lämpligt tillväxtindex. Jag har svårt att hitta sådana fonder och då är det ändå ofta med aktier jag inte känner till. Plus att vikterna och vilka aktier som ingår ändras över tid.

Det här ett sorts test för att se om det går att vara passiv investerare i högvärderade tillväxtaktier om bara bolagen är tillräckligt bra långsiktigt. Och om jag kan välja ut sådana pärlor, för jag vill ju inte komma in sist i en aktie som toppat för evigt. Jag har med andra ord inte brytt mig om värderingen av aktierna i nuläget utan jag urvalsprocessen nu vid startläget och även framöver bygger nästan bara på bolagens prestationer och vad jag tror om framtiden för bolaget och branschen.

För mig personligen är det här också ett sätt att komma åt de där tillväxtbolagen jag velat ha, men som jag inte vill ha i min stora portfölj av utdelningsaktier. Där har jag större summor i varje bolag och bevakar varje bolag mer noga. Det här är min fondliknande komplettering och i varje aktie satsar jag därför en lite mindre summa. Av tidsskäl och för att index sällan förändras kommer jag inte att bevaka utvecklingen mer än vad jag noterar i nyhetsflödet plus den årliga genomgången.

Låter det dåligt att jag inte hänger med lika nog som aktiva fondförvaltare gör? Tänk då på att ingen funderar på bolagskvalitén eller rimligheten av vikten i vanliga börsindex där enbart bolagens börsvärden eller hur mycket aktien handlas avgör fördelningen. Alla sådana börsindex som OMXS30 och OMXSGI saknar helt tankeverksamhet när det gäller aktiernas värdering och vinstförmåga. Ändå finns det många som älskar vanliga indexfonder och rekommenderar dem. Ändå brukar aktiva fondförvaltare i längden få stryk av sina jämförelseindex. Effektiva marknadshypotesen säger att man trots indexens inbyggda svagheter inte ska kunna slå börsindex långsiktigt.

Jag har funderat igenom urvalet av aktier och tror därför mer på mitt egenkomponerade index på fem till tio år än på de vanliga börsindexen. Inte för att jag tittar på värderingen av aktierna just nu, för den säger ändå inte så mycket om kursutvecklingen de kommande månaderna. Risken i mitt tillväxtindex kanske är högre än börsindexet mätt som kurssvängningar, men över tid tror jag mer på att skapa egna börsindex och köpa aktierna direkt själv och sen vara lika passiv som indexfonderna.

En eller två gånger om året brukar ett index som Stockholmsbörsens OMXSPI att uppdateras. Vikten som varje aktie har i ett index förändras i takt med att aktierna ändras i kurs. Så där blir vi rätt lika, men skapar vi våra egna index slipper vi förvaltningsavgifter. Många aktiva fondförvaltare får stryk av börsindexen trots att indexen i regel inte tar någon hänsyn till olika branschers framtida tillväxtmöjligheter.

Jag utmanar härmed fondbranschen! Detta med en egen indexliknande skapelse och helt utan fondverksamhet.

Jag ska på skoj jämföra avkastningen i Hernhags tillväxtaktieindex med Core Ny Teknik och Strand Småbolagsfond. I nuläget äger jag andelar i de fonderna och de borde ge bättre avkastning än min indexliknande tillväxtaktieportfölj, men vi får se.

Vill du också investera som mitt index gör du det via din egna depå. Du gör det i så fall helt på egen risk och eget ansvar helt enkelt genom att köpa för en viss summa i varje aktie. Jag startar naturligtvis ingen fond utan du får kopiera indexet eller ändra det så det återigen blir helt likaviktat när du köper aktierna. Det här är ingen finansiell rådgivning utan inspiration. Mitt experiment kan också sluta med dålig avkastning och historiken ger inga garantier för framtiden, etc, etc.

Tillväxtaktierna är:
Beijer Ref – miljöteknik
BioGaia B – hälsa
CellaVision – hälsa
Fortnox – IT
Hexagon B – IT
Nederman Holding – miljöteknik
NIBE Industrier B – miljöteknik
Proact IT Group – IT
Probi – hälsa
Sectra B – hälsa
Swedish Orphan Biovitrum
Tomra Systems – miljöteknik
Veoneer SDB – IT
Vitec Software Group B – IT
Vitrolife – hälsa

Och nej, min vanliga portfölj av utdelningsaktier och annat kommer inte att dyka upp på Shareville då jag förblir Avanzakund där.

Fonden Xact Högutdelande höjer utdelningen

Fonden Xact Högutdelande

Mitt största innehav är den börshandlade fonden Xact Högutdelande. Idag kom beskedet att de höjer utdelningen från fjolårets 5 kr per andel till 5,60 kr per andel. ”Utdelningsbeloppet motsvarar 4,51 % av fondens andelsvärde vid stängning per 2018-04-30.”
(Tillägg 3 maj 2019: datumet ovan är i skrivande stund fortfarande korrekt citerat, men det är förstås 2019 de menar).

Utdelningshöjningen är motsvarande 12 procent (ej procentenheter). Årets 5,60 kr delat på fjolårets 5 kr är nämligen 1,12. Det är en bra höjning som känns alldeles lagom, varken för stor eller för liten.

En direktavkastning på 4,5 procent är också bra. Fonden är inte full av värdefällor med enbart skyhöga direktavkastningar, utan en rätt blandad samling stabila utdelare.

Den globala utdelningsportföljen ett år senare

I 2018 års marsnummer av Placeringsguiden tog jag fram en global utdelningsportfölj. Så här drygt ett år senare har det gått ganska bra utifrån de relativt låga riskerna. Detta då kurserna i genomsnitt är upp med 9,3 procent och tillkommer gör direktavkastningen på 6,5 procent.

pa-globala-utdelningsportfolj2018

Avkastningen i noteringsvalutorna blir totalt därmed 15,7 procent och enligt mina beräkningar blir det 15,8 procent räknat i svenska kronor. Det förvånade mig att det var så lika då dollarn stärks en del. Avrundningar förvirrar beräkningarna lite också. Dessutom har en del av bolagen höjt utdelningarna något under året, men strunt i de marginella effekterna.

Den globala utdelningsportföljen ger både utdelningar och räntor och lite annat. Fokus är både mot preferensaktier, obligationer och utdelningsbolag. Det var tänkt att vara en bred portfölj för dig som gillar räntor och utdelningar, men vill ha riskspridning mellan Sverige, Norden och Nordamerika.

Portföljen är inte direkt sämre så här ett år senare, utan det går att ligga kvar i innehaven eller låta sig bli inspirerad. De svenska preferensaktierna tycker jag i och för sig är lite dyra nu, men tajmingen lämnar jag dithän.

Någon personlig rådgivning är detta heller inte, utan journalistik.