Preferensaktienytt och nästa års beskattning av ISK och KF

Det gäller att hantera skattekostnaderna rätt.

Beskattningen av ISK och KF under 2019 är nu känd. Som PA skriver: ”Statslåneräntan per den 30 november 2018 sätts till 0,51 procent, en uppgång med 0,02 procentenheter jämfört med förra årets 0,49 procent.”
Det höjer skatten med motsvarande.

På min sida om information om ISK och KF har jag därför uppdaterat räkneexemplet till:
Om statslåneräntan på 0,51 procent och vi plussar på 1 procentenheter får vi totalt 1,51 procent i schablonintäkt. Schablonskatten är då 0,3*1,51=0,453 procent.
Har du inga avdragsgilla räntekostnader är skatten enkelt uttryckt 4530 kr per miljon kr du har i ISK eller KF. Sen beräknas kapitalunderlagen lite olika bland annat utifrån insättningar och uttag, men de reglerna är oförändrade och går att läsa om på ISK och KF-sidan.

Nytt på preffsidan

Aros Bostadsutveckling är ny på preffsidan. En till synes helt okej preff men i helt fel bransch just nu.

Preferensaktier som håller på att avnoteras är de från SAS, Agora och Real. Dessa har jag tagit bort redan nu.

Zeta Displays inlösenvillkor som gällde fram till november 2018 tar jag också bort. Kvar är det som är aktuellt framöver.

Blir det aktieras och källskatt för Nordea efter flytten till Finland?

Nordea flyttar huvudkontoret till Finland, som blir bankens nya skatterättsliga hemvist. Det påverkar både indexvikter och källskatten.

I samband med det kommer antalet aktier som ingår i Stockholmsbörsens index att minska rejält, vilket enligt Peter Malmqvist på Aktiespararna kan leda till ett aktieras. Detta då de svenska förvaltarna som följer index måste sälja medan de finska kanske inte kommer att köpa i samma utsträckning.

Jag tror att det i värsta fall blir ett hack i kurvan i 1-2 dagar när Nordeas aktie och därmed vikt i index ändras. Sen återgår kursen troligen till det normala igen. Många kommer nog att vara redo att köpa för att utnyttja det säljtryck som kan komma och de som vill sälja av andra skäl gör det nog innan.

För en långsiktig investerare är det här inget att lägga särskilt mycket energi på.

För dig som har ISK eller KF kommer det att dras källskatt från utdelningen som du får av Nordea. Källskatten på 15% utgör 1 procentenhet av direktavkastningen på ca 7 procent.

I KF får du (om du har din kapitalförsäkring i en välskött bank) tillbaka källskatten automatiskt senast inom 2-3 år.

I en ISK får du också tillbaka källskatten, men har du stora bolån och därmed räntekostnader som ger dig underskott av kapital när du deklarerar finns det ett tak på 500 kr för hur mycket källskatt du kan få tillbaka. Det kan därför vara värt att sälja och köpa tillbaka aktierna i en KF.

Undantaget är om Nordea gör som ABB, nämligen ett ”särskilt utdelningsförfarande” där aktieägare med skatterättslig hemvist i Sverige ändå kan slippa källskatt på utdelningen från det utlandsregistrerade bolaget.

När är det värt att ta ut likviderna ur ISK?

Läsarfrågan: Antar att jag säljer aktier på en ISK eller kapitalförsäkring för att bli likvid inför ett eventuellt kommande börsras. Går det då att säga på ett ungefär hur länge jag måste vänta innan jag köper aktier/fonder för pengarna igen innan det bör vara mer lönsamt att ta ut pengarna från ISK:n och sedan sätta in dem igen den dag jag vill köpa? Jag tänker förstås på insättningsskatten som drabbar mig om jag tar ut pengarna och sätter in dem igen senare, kontra schablonskatten som drabbar mig om jag låter likvida medel ligga kvar på kontot.

Mitt svar: Kapitalunderlaget som ligger till grund för schablonintäkten i ISK beräknas genom att du tar:

En fjärdedel av summan av ett plus två nedan:
1 Värdet på tillgångarna vid varje kvartals ingång
2 Insättningarna av kontanta medel och värdepapper.

När det lönar sig att ta ut beror alltså på om du gör det precis innan ett kvartals ingång eller ej. Du vill minimera antalet kvartalsskiften och antalet insättningar. Tänker jag rätt så lönar det sig om du tar ut likviderna ur ISK så att du undviker minst två kvartalsskiften, för då sänker du schablonintäkten mer än vad den kommande insättningen höjer den.

Ni läsare får gärna rätta mig om jag tänker fel här.

Se även min informationssida om villkoren och reglerna för ISK och KF.

Myter och sanningar kring ISK-skatten

Det har i veckan stormat kring den höjda skatten på ISK och KF, vilket är de depåtyper som schablonbeskattas. Bakom förslaget står Vänsterpartiet och den Socialdemokratiskt dominerade regeringen.

Först och främst. Min krönika i lördags på Privata Affärers webb om hur du kan ducka den höjda skatten går igenom hur vi genom att belåna oss därmed få avdragsgilla räntekostnader. Dessa kan i sin tur kvittas mot schablonräntan eller ge skattereduktion och därmed lägre skatt.

Det jag vill säga utöver det som står i krönikan är att största skattesänkningen/pareringen får vi om låneräntan är högre än schablonräntan. Nu stiger den sistnämnda från 2018 och många har riktigt låg bolåneränta så det är inte säkert att alla har det. Jämfört med eget kapital (=icke belånat kapital som därmed inte ger skattemässiga avdrag) har du oavsett det mer avdrag med lånade pengar. Det är förstås också bra att kunna låna så billigt som möjligt, även om de avdragsgilla räntekostnaderna blir lägre ju lägre ränta du får låna till.

Viktigt också att påpeka att du bör hålla din belåning nere och satsa på de tryggare aktierna om du köper aktier för lånade pengar. Det är viktigare att undvika en rejäl privatekonomisk smäll i en börskrasch än att minimera skatt via skatteplanering. Valen av aktier och din aktiestrategi är viktigare än att minimera skatten.

Det är en myt att schablonskatten på ISK och KF är en skatt på enbart vinster och inkomster. Även om börsen rasar och du inte får någon utdelning kommer du att få en schablonintäkt att ta upp till beskattning. Det är därmed i långa börsnedgångar en skatt på ett krympande kapital. Dessutom är det ofta redan beskattad inkomst som vi stoppar in i dessa depåtyper.

Det är en myt att skatten på ISK och KF är låg. Det är räntorna som är onormalt låga och gör skatten tillfälligt låg. Med normala räntor skulle schablonräntan stiga ett par procentenheter och schablonskatten med 30 procent av det. Att ovanpå det lägga en fast procentsats kommer i det långa loppet att slå fel.

Det är en myt att ISK bara gynnar rika. Riktigt rika har riskkapitalbolag med bolag på skatteparadisöar och kör räntesnurror och avdrag och avancerade bolagsstrukturer. På så vis kan de slippa nästan all skatt lagligt. Att höja skatten på ISK skapar bara murar mellan de som vill börja använda bra sparformer i fördelaktiga depåer och oss som redan kan spelets regler.

Det är en vänsterpolitisk myt att högre skatt skulle gynna jämställdheten. Ska även kvinnor satsa på de bästa tillgångarna så vi får jämställdhet ska vi inte bygga murar. Även om skattemurar kan rivas med skatteplanering är ju det mest för oss som kan spelets regler. Inte alla de kvinnor som de senaste åren börjat intressera sig för aktier och ISK. Inte konstigt att somliga blev upprörda när Vänsterpartiets Ulla Andersson presenterade skattehöjningen i lördags.

Skärmdump på min mest gillade tweet hittills.
41 retweets och 229 likes är nytt personbästa för mig på Twitter. Allt genom att citera Anna Svahn och länka till hennes blogginlägg.

Det är många som drabbas av högre skatt på sparande, samtidigt som det fortsatt kommer att vara full avdragsrätt på låneräntor.

Tweet om miljonerna som får höjd skatt på ISK och KF.Oklart för mig hur många miljoner som har ISK och KF då det går att ha flera stycken per person. Det är i vart fall fler som vet vad ISK är än de 0,54333% av Sveriges befolkning som en viss ledarskribent på Aftonbladet gissade på. 🙂
Vi lever alla i vår egen värld.

Ska vi ha råd med en poliskår som inte låter våldtäktsfall vara icke utredda i månader på grund av hög arbetsbelastning, ett bra militärt försvar, infrastruktur som håller, etc, behöver vi både skatter och effektiv användning av skatterna. Istället för att straffa sparande vore det bättre att sänka avdragsrätten för lån (ett känsligt förslag för alla med högbelånad bostad, jag vet!).

Å andra sidan stiger offentliga sektorns skatteintäkter när BNP-stiger och det gör BNP nästan varje år. Det tillförs därmed nya skatteintäkter årligt. Behovet av skattehöjningar kan därmed diskuteras, men jag vill inte bli mer politisk än så här. Detta är en sajt om aktier och sparande och ingen politisk debattsida eller något.

Jag har blivit med ISK – här är fördelarna

Som om det inte räckte med aktiedepå, KF, och IPS har jag nu skaffat ISK. Orsaken är att jag vill testa det där med att schablonintäkterna från ISK dyker upp i deklarationen och kvittas mot räntan på bolånet. Helt skattefritt sparande låter för bra för att vara sant och frågan är om det är rimligt.

Jag har i nuläget mitt nya innehav Nibe i ISK och ska köpa lite mer svensknoterade innehav där.

Det är i ISK dessutom insättningsgaranti och jag står som ägare till tillgångarna. Det sprider därmed riskerna något.