Etikett: Källskatt på utdelningar

Nordea flyttar huvudkontoret till Finland, som blir bankens nya skatterättsliga hemvist. Det påverkar både indexvikter och källskatten.

I samband med det kommer antalet aktier som ingår i Stockholmsbörsens index att minska rejält, vilket enligt Peter Malmqvist på Aktiespararna kan leda till ett aktieras. Detta då de svenska förvaltarna som följer index måste sälja medan de finska kanske inte kommer att köpa i samma utsträckning.

Jag tror att det i värsta fall blir ett hack i kurvan i 1-2 dagar när Nordeas aktie och därmed vikt i index ändras. Sen återgår kursen troligen till det normala igen. Många kommer nog att vara redo att köpa för att utnyttja det säljtryck som kan komma och de som vill sälja av andra skäl gör det nog innan.

För en långsiktig investerare är det här inget att lägga särskilt mycket energi på.

För dig som har ISK eller KF kommer det att dras källskatt från utdelningen som du får av Nordea. Källskatten på 15% utgör 1 procentenhet av direktavkastningen på ca 7 procent.

I KF får du (om du har din kapitalförsäkring i en välskött bank) tillbaka källskatten automatiskt senast inom 2-3 år.

I en ISK får du också tillbaka källskatten, men har du stora bolån och därmed räntekostnader som ger dig underskott av kapital när du deklarerar finns det ett tak på 500 kr för hur mycket källskatt du kan få tillbaka. Det kan därför vara värt att sälja och köpa tillbaka aktierna i en KF.

Undantaget är om Nordea gör som ABB, nämligen ett ”särskilt utdelningsförfarande” där aktieägare med skatterättslig hemvist i Sverige ändå kan slippa källskatt på utdelningen från det utlandsregistrerade bolaget.

Det var inte länge sen sist, men här är ännu ett inlägg med frågor och svar. De här frågorna har inkommit under april månad.

Läsarfråga: Jag undrar om jag ska köpa Nordea aktier i en ISK eller KF rent skattemässigt? Får jag tillbaka källskatten i båda och hur lång tid tar det i så fall? Hur har du gjort med dina Sampo aktier? Vad kommer källskatten på utdelningen från Nordea bli?
Mitt svar: Jag har Sampo i KF och Schampo i skägget. 🙂 Källskatten är 15% av beloppet du får i utdelning. Jag tror det blir källskatt på utdelningen från Nordea framöver och ISK har ett tak för hur mycket källskatt du kan få tillbaka.

Läsarfråga: Eftersom jag vet att du äger aktier i Fortum undrar jag om du håller dina aktier i ISK.
Mitt svar: Jag har mina Fortum-aktier i en kapitalförsäkring, så vet jag att jag får tillbaka all källskatt. I ISK finns det ett tak för källskatten, så det är inte lika säkert.

Läsarfråga: Vid det lyckosamma fallet man har möjlighet att investera en större summa pengar (5 – 10 miljoner kronor) i aktier och fonder är det smartast att lägga hela beloppet i ett investeringssparkonto eller ska man dela upp det och lägga en del i en vanlig aktiedepå också? Tänker att det blir en tämligen rejäl schablonbeskattning av ett sådant stort värde varje gång det är dags för det.
Mitt svar: Ska ni ha t.ex. företagsobligationsfonder är det bäst i vanlig depå, annars är ISK långsiktigt ändå bättre för t.ex. aktier. Bara direktavkastningen på många aktier är högre än schablonskatten och långsiktigt lär totalavkastningen vara ännu högre den avkastning du får från utdelningarna. Kör i huvudsak på ISK.

Läsarfråga: Vad tror du om att kliva in i magnolia? Eller något byggbolag? 
Mitt svar: Magnolia är mer en chansning men med stor potential om det mot förmodan vänder för bostadsutvecklarna, medan t.ex. byggare NCC och Skanska känns tryggare.

Läsarfråga: Har börjat kika lite på Garo och Bulten som alternativ att ta in i portföljen. Båda verkar intressanta  eftersom de gynnas av elbilstrenden men på olika sätt. Bulten känns spontant säkrare och lite högre direktavkastning. Har en portfölj bestående av Acando, Axfood, Bure, Castellum, eWork, Industrivärden, Investor, Kinnevik, Swedbank. Vilken av Garo och Bulten tycker du skulle passa bäst in här? Ser du någon hake med något av dem?
Mitt svar: Jag har svårt att välja, men Bulten känns lite mer som industribolag och du har inte så mycket industri i portföljen.

Läsarfråga: Vad tror du om Storytels framtidsutsikter?
Mitt svar: Storytel är ett spännande tillväxtbolag, men aktien är svårvärderad. Ser ljust ut för bolaget än så länge.

Läsarfråga: När ska man tajma köp av de olika aktierna i portföljen? Ska jag bara fylla på lika mycket i alla 11 varje gång (1 gg/mån)? Eller ska jag enbart fylla på i de aktier som har högst direktavkastning vid tillfället (helst över 4%) för att maxa min procent i utdelning? 
Mitt svar: Jag skriver lite om de olika utdelningstaktikerna min bok om aktieutdelningar, men jag rekommenderar ingen taktik framför någon annan. Du kan fördela köpen jämnt, men också köpa de aktierna som känns mest köpvärda för tillfället. Jag gör en bedömning från fall till fall.

Läsarfråga: Har tänkt komplettera med 4-5 amerikanska aktier också, är det värt extra courtage, krångel med KF, skattedeklaration och att kräva tillbaka utdelning?
Mitt svar: I KF kommer källskatten på utdelningarna i regel tillbaka automatiskt. Komplettera gärna med några amerikanska aktier, men det är verkligen inget måste.

Läsarfråga: Läste i din aktiechatt förra veckan att du som svar på en fråga om utdelning i Astra Zeneca nämner en källskatt på 15 procent, trots att aktien finns i ISK. Vad menas? Har jag missat något?

Svar: Det är ingen källskatt på utdelningar från Astra Zeneca och andra aktier primärnoterade i Storbritannien. Avanzas support svarar mig att:
”Det kommer inte längre att dras källskatt på utdelningar från Astra Zeneca.”

Det var mig veterligen så att det förr om åren drogs källskatt från utdelningarna från Astra Zeneca, men har du aktien i ISK eller KF slipper du det numera. Detta beror troligen på skatteavtalet från 2015 mellan Storbritannien och Sverige. Jag skulle därmed ha svarat annorlunda i chatten.

Däremot dras det fortsatt källskatt från utdelningarna från andra utländska innehav, men de kan återfås. Se även min sida om ISK och KF.

Fråga: Som utdelningsinvesterare är bolagens utdelningshöjningar väsentliga. Bolag får cred för att år efter år kunna behålla sin utdelning, eller allra helst höja den. Detta visar på stabilitet, men jag funderar på hur bra det egentligen är att ha dessa krav på sig och att aldrig vara ”tillåten” av marknaden att sänka sin utdelning. Alla bolag går igenom tuffa tider, därav kan det snarare kännas instabilt att inte kunna ta till utdelningssänkning som säkerhet i kassaflödet. Det skulle väl mer effektivt kunna hjälpa till att reparera problemen av ett företags sämre år att dra in på en utdelning istället för att dra in på exempelvis arbetskraft? Det skapas kanske någon form utav konkurrens mellan företag där flest år av höjd utdelning i rad vinner, för att locka investerare? Känns som en halvbra väg för ledningen att gå när en höjd utdelning inte garanterar att det går bra för bolaget.
Svar: Det ligger en del i det. Det bästa är därför försiktiga höjningar och en ganska låg utdelningsandel, så bolaget har en hel del kassaflöden kvar att täcka oförutsedda saker med när det blir ett tuffare år. Det finns få bolag i t.ex. den cykliska råvarusektorn som har riktigt stabil utdelning, ibland måste de sänka men det säger också något om riskerna i den branschen.

Fråga: Har en fundering kring läkemedelsbolaget Pfizer, den går ju handla både via svenska börsen och i USA. Vilken ska man välja om man tänker börja köpa in sig? Spelar det någon roll?
Svar: Jag tror inte det spelar någon stor roll, men köper du den svenska slipper du valutaväxlingsavgiften samt mig veterligen även källskatten på utdelningarna. Ganska liten handel i den svenska delen tyvärr.