Q&A – Så gör du med Sampo, Nordea, Fortum och källskatten

Sampo

Det var inte länge sen sist, men här är ännu ett inlägg med frågor och svar. De här frågorna har inkommit under april månad.

Läsarfråga: Jag undrar om jag ska köpa Nordea aktier i en ISK eller KF rent skattemässigt? Får jag tillbaka källskatten i båda och hur lång tid tar det i så fall? Hur har du gjort med dina Sampo aktier? Vad kommer källskatten på utdelningen från Nordea bli?
Mitt svar: Jag har Sampo i KF och Schampo i skägget. 🙂 Källskatten är 15% av beloppet du får i utdelning. Jag tror det blir källskatt på utdelningen från Nordea framöver och ISK har ett tak för hur mycket källskatt du kan få tillbaka.

Läsarfråga: Eftersom jag vet att du äger aktier i Fortum undrar jag om du håller dina aktier i ISK.
Mitt svar: Jag har mina Fortum-aktier i en kapitalförsäkring, så vet jag att jag får tillbaka all källskatt. I ISK finns det ett tak för källskatten, så det är inte lika säkert.

Läsarfråga: Vid det lyckosamma fallet man har möjlighet att investera en större summa pengar (5 – 10 miljoner kronor) i aktier och fonder är det smartast att lägga hela beloppet i ett investeringssparkonto eller ska man dela upp det och lägga en del i en vanlig aktiedepå också? Tänker att det blir en tämligen rejäl schablonbeskattning av ett sådant stort värde varje gång det är dags för det.
Mitt svar: Ska ni ha t.ex. företagsobligationsfonder är det bäst i vanlig depå, annars är ISK långsiktigt ändå bättre för t.ex. aktier. Bara direktavkastningen på många aktier är högre än schablonskatten och långsiktigt lär totalavkastningen vara ännu högre den avkastning du får från utdelningarna. Kör i huvudsak på ISK.

Läsarfråga: Vad tror du om att kliva in i magnolia? Eller något byggbolag? 
Mitt svar: Magnolia är mer en chansning men med stor potential om det mot förmodan vänder för bostadsutvecklarna, medan t.ex. byggare NCC och Skanska känns tryggare.

Läsarfråga: Har börjat kika lite på Garo och Bulten som alternativ att ta in i portföljen. Båda verkar intressanta  eftersom de gynnas av elbilstrenden men på olika sätt. Bulten känns spontant säkrare och lite högre direktavkastning. Har en portfölj bestående av Acando, Axfood, Bure, Castellum, eWork, Industrivärden, Investor, Kinnevik, Swedbank. Vilken av Garo och Bulten tycker du skulle passa bäst in här? Ser du någon hake med något av dem?
Mitt svar: Jag har svårt att välja, men Bulten känns lite mer som industribolag och du har inte så mycket industri i portföljen.

Läsarfråga: Vad tror du om Storytels framtidsutsikter?
Mitt svar: Storytel är ett spännande tillväxtbolag, men aktien är svårvärderad. Ser ljust ut för bolaget än så länge.

Läsarfrågor – Tajma köp av aktierna i portföljen

Läsarfråga: När ska man tajma köp av de olika aktierna i portföljen? Ska jag bara fylla på lika mycket i alla 11 varje gång (1 gg/mån)? Eller ska jag enbart fylla på i de aktier som har högst direktavkastning vid tillfället (helst över 4%) för att maxa min procent i utdelning? 
Mitt svar: Jag skriver lite om de olika utdelningstaktikerna min bok om aktieutdelningar, men jag rekommenderar ingen taktik framför någon annan. Du kan fördela köpen jämnt, men också köpa de aktierna som känns mest köpvärda för tillfället. Jag gör en bedömning från fall till fall.

Läsarfråga: Har tänkt komplettera med 4-5 amerikanska aktier också, är det värt extra courtage, krångel med KF, skattedeklaration och att kräva tillbaka utdelning?
Mitt svar: I KF kommer källskatten på utdelningarna i regel tillbaka automatiskt. Komplettera gärna med några amerikanska aktier, men det är verkligen inget måste.

Ingen källskatt på utdelningar från Astra?

Läsarfråga: Läste i din aktiechatt förra veckan att du som svar på en fråga om utdelning i Astra Zeneca nämner en källskatt på 15 procent, trots att aktien finns i ISK. Vad menas? Har jag missat något?

Svar: Det är ingen källskatt på utdelningar från Astra Zeneca och andra aktier primärnoterade i Storbritannien. Avanzas support svarar mig att:
”Det kommer inte längre att dras källskatt på utdelningar från Astra Zeneca.”

Det var mig veterligen så att det förr om åren drogs källskatt från utdelningarna från Astra Zeneca, men har du aktien i ISK eller KF slipper du det numera. Detta beror troligen på skatteavtalet från 2015 mellan Storbritannien och Sverige. Jag skulle därmed ha svarat annorlunda i chatten.

Däremot dras det fortsatt källskatt från utdelningarna från andra utländska innehav, men de kan återfås. Se även min sida om ISK och KF.

Är det verkligen bra att bolag satsar så hårt på utdelningshöjningar?

Fråga: Som utdelningsinvesterare är bolagens utdelningshöjningar väsentliga. Bolag får cred för att år efter år kunna behålla sin utdelning, eller allra helst höja den. Detta visar på stabilitet, men jag funderar på hur bra det egentligen är att ha dessa krav på sig och att aldrig vara ”tillåten” av marknaden att sänka sin utdelning. Alla bolag går igenom tuffa tider, därav kan det snarare kännas instabilt att inte kunna ta till utdelningssänkning som säkerhet i kassaflödet. Det skulle väl mer effektivt kunna hjälpa till att reparera problemen av ett företags sämre år att dra in på en utdelning istället för att dra in på exempelvis arbetskraft? Det skapas kanske någon form utav konkurrens mellan företag där flest år av höjd utdelning i rad vinner, för att locka investerare? Känns som en halvbra väg för ledningen att gå när en höjd utdelning inte garanterar att det går bra för bolaget.
Svar: Det ligger en del i det. Det bästa är därför försiktiga höjningar och en ganska låg utdelningsandel, så bolaget har en hel del kassaflöden kvar att täcka oförutsedda saker med när det blir ett tuffare år. Det finns få bolag i t.ex. den cykliska råvarusektorn som har riktigt stabil utdelning, ibland måste de sänka men det säger också något om riskerna i den branschen.

Fråga: Har en fundering kring läkemedelsbolaget Pfizer, den går ju handla både via svenska börsen och i USA. Vilken ska man välja om man tänker börja köpa in sig? Spelar det någon roll?
Svar: Jag tror inte det spelar någon stor roll, men köper du den svenska slipper du valutaväxlingsavgiften samt mig veterligen även källskatten på utdelningarna. Ganska liten handel i den svenska delen tyvärr.

Fråga: Jag har fyllt 30 år och aldrig satt mig in i min pension eller inte tagit tag i mitt pensionssparande, (har dock jobbat i 10 år) har läst om att man kan tjäna på att flytta över pensionen till olika banker för att i sin tur placera i aktier. (Detta vill jag göra) Vilken bank hade du rekommenderat Nordnet eller Avanza Bank? eller är det ingen större skillnad?
Svar: Jag använder Avanza för mitt sparande och är nöjd. Somliga säger att Nordnets sajt är föråldrad.

Q&A – ISK vs depå och säkra placeringar

Nya frågor och nya svar. Som vanligt är bloggbesökarnas frågor i svärtad text.

Om man äger ett utländskt papper, t ex en ETF kopplad mot USA Index, är detta ett sätt att komma runt den ”extra” källskatten om jag inte vill direktinvestera?
En ETF som följer USA-aktier slipper säkert all källskatt på utdelningar, ja. Däremot får du betala källskatt på utdelningarna från ETF:en, men den källskatten kan du få tillbaka i KF och kanske även i ISK.

Den eviga frågan ISK kontra Depå. Min sparhorisont är i princip pensionen( är 27). Förstår att där inte finns ett givet svar men när jag har så pass lång tid på mig är det helt rätt att välja ISK idag då, där jag har mina större delen av kapitalet? Skatten på ISK kommer ju med all säkerhet höjas framåt. Så äter inte skatten på mitt innehav mer i en ISK än om jag tar ut pengarna vid 55-60 och får skatta 30% på vinsten? Kan ju hoppas på att regeringen ändrat beskattningen på en aktiedepå tills dess…. En annan aspekt är ju oxå att utdelningen som jag satsar mest på äts mer på i en Depå än ISK. 
ISK lönar sig så länge den årliga totalavkastningen är större än statslåneräntan den 30 november föregående år plus 0,75 procentenheter. Troligen höjs inte räntorna så mycket att det blir ofördelaktigt jmf vanlig depå. Att däremot betala reavinstskatt för att kunna flytta in aktier till ISK är mer tveksamt.

Vi sålde vår lgh och innan vi köper en ny lgh kommer vi att bo i hyresrätt första två 2 åren så vi har likvider på 1.5m SEK. Känns som missed opportunity att bara låta de ligga i ett sparkonto med 0,9%. Vad kan man bäst göra med 1.5m SEK och endast 2 års spar horisont?
Två år är normalt i kortaste laget för aktier. 5-6 år vore en annan sak. En företagsobligationsfond kan nog ge ca 2-3 procent på årsbasis. Carnegie Corporate Bond och Lannebo Corporate Bond är två bra sådana fonder.

Jag har sedan i sommar legat 15% likvid och kan verkligen inte bestämma mig för vilken aktie (möjligtvis två aktier) jag skulle investera i långsiktigt. Har du några tips på en/två bra aktier som är i uppåtgående trend med ganska hälsosam utdelning, men för det inte alls är full- eller övervärderade?
Betsson och Sampo är två sådana aktier, även om Betsson gör mig lite nervös för politiska risker och ökad konkurrens och Sampo för att banksektorn har sina hot.