Leva billigt – intervju om självhushållning och matbudget

Leva billigt intervju

Självhushållning kan sägas vara en variant av att vara ekonomiskt fri. I vart fall behöver man inte jobba åt någon annan om man klarar sig själv. Anna-Sara på Leva billigt svarar här på mina frågor om sparande och det enkla livet.

1. Vad har du för tankar kring ekonomisk frihet, är det något som lockar dig?
Jag följer många olika profiler på sociala medier som har som mål att bli ekonomiskt fria och jag tycker att det är väldigt intressant att läsa om. För egen del så är det inget som lockar mig för tillfället utan jag ser mig nog själv leva ett enklare liv som gör att jag inte behöver så mycket pengar. Jag skulle säga att t.ex självhushållning lockar mig mer. Jobba mindre och blanda upp det med självhushållning. Men jag skulle helt klart kunna tänka mig att hitta olika sätt att ha passiva inkomster men just ekonomisk frihet är inget jag strävar efter.

2. Hur tänker du kring ett sparande till barnen?
Vår tanke med sparande till barnen är att kunna spara ihop en summa som de sedan kan använda till bland annat körkort. Vi kommer inte spara ihop till hela kontantinsatser för första bostaden utan det blir en mindre summa som kan vara till hjälp för att betala de större utgifterna som t.ex ett körkort innebär. Känslan av att jobba, kämpa, spara ihop pengar själv och sedan kunna köpa det man längtat efter är väldigt värdefull därav har vi valt att om barnen vill äga sin bostad så är det den vägen de får gå.

3. Ämnet veckopeng, involverar du barnen i det? För att förstå värdet av pengar och ekonomi?
Vi vill gärna att barnen ska få med sig en god syn på pengar och att sparande kan vara något roligt och givande.

För att redan tidigt förstå värdet av pengar så får de veckopeng från när de är 3 år, vi har då börjat med 10 kr och sedan ökat lite för varje gång de fyller år. Det handlar om små summor och det har blivit en rolig grej de ser fram emot.

De får sin slant varje fredag och den delas upp i tre delar: givande, sparande och fickpeng.
Givande – för att lära sig att dela med sig (det finns massor av sätt att ge).
Sparande – de har sparmål. Det kan vara en viss leksak eller aktivitet som de sparar ihop till. Ibland har vi sparmål hela familjen (köp av t.ex ett nytt tv-spel eller en aktvitet tillsammans etc.) och då går dessa sparpengar till detta.
Fickpeng – de köper lördagsgodis för slanten som är kvar. Och det blir det godiset de får under veckan.

4. Hur lever du klimatsmart?
Jag och min familj lever klimatsmart på olika sätt. Framförallt så konsumerar vi ganska lite och när vi köper saker så är oftast secondhand vårat första val. Ett annat sätt som vi lever klimatsmart är att vi är noga med att äta upp all mat som vi köper hem.

5. Du skriver mycket om matbudget, vilka är dina bästa tips för att hålla den?
Jo precis, matbudget skriver jag mycket om. Det som gör störst skillnad för oss är att vi använder oss av en veckobudget. Vi tycker det är lättare att hålla en budget för en vecka än att ha en större klumpsumma för en hel månad. Så varje vecka har vi en bestämd summa pengar som vi kan köpa mat för. Vi har också valt att endast handla en gång i veckan för att undvika onödiga spontanköp som vi helt klart hade gjort om vi besökte matbutiken oftare.

Andra saker som bidrar till att vi håller vår matbudget är att handla mat utifrån veckans annonsvaror, köpa mycket kort datum-varor och se till att bunkra upp när olika varor har ett bra pris.

Boken Sammansvärjningen och ett av mina bästa spartips

Sammansvärjningen av Joel Dahlberg

Själva recensionen av Sammansvärjningen finns bland ekonomiböckerna. Boken lär oss att det måste vara en hög active share för att en aktiefond ska kunna slå börsindex. Tur att alla mina aktieval har skett oaktat börsindex då, tänker jag.

Sen är det rätt självklart att storbankerna gör vad de kan för att tjäna pengar. Att de säljer indexnära fonder som de tar betalt för som om det vore aktiv förvaltning kan de inte försvara i boken. Hur skulle de kunna det? Blir många floskler att läsa, rätt tragikomiskt det hela.

Redan i bokens inledning pratar Joel Dahlberg om bankbluffen, vilket mycket förenklat är att storbankerna ger lägre bolåneränta till nya kunder är befintliga kunder. Motsvarande gör alla bolag i alla branscher, så snacka om att slå in en öppen dörr. Luften gick ur mig lite där och det tog emot att läsa resten av boken.

Den är en generell sanning att nya kunder är svårare att få än att behålla befintliga. I alla branscher får du som konsument därför mycket bättre erbjudanden om du är ny, medan du som trogen kund straffas för det med högre pris. Bolån, TV-abonnemang, gymkort, tidningsprenumerationer, och så vidare. Rabatt på första månaden eller utgåvorna är vanliga. Sen om du stannar får du betala högre pris.

Att ständigt var ny kund är därför ett av de bästa spartipsen jag har. 

Bästa knepen från Aconomics

anna-aconomics-stor-bild

Anna på bloggen Aconomics skriver för att öka ekonomisk medvetenhet hos kvinnor. Hon bloggar även om ekonomi, spartips och börsen. Här kommer fem frågor från mig och hennes svar för alla som vill bli ekonomiskt fria eller åtminstone ha bra hushållsekonomi.

Vad har du för tankar kring att bli ekonomiskt fri i framtiden?
Innebörden av ekonomiskt fri är för mig att jag kan göra det jag vill i livet, inte det jag måste. Det kan till exempel vara att jag inte måste jobba utan jobbar för att jag vill och med något som ger mig mervärde. Likadant när det kommer till hur och var jag ska bo eller när och vart jag vill resa. Detta är något som jag verkligen vill uppnå och har som mål med mina investeringar. Jag har inget tidsbestämt mål men jag vill att detta ska infinna sig före pensionsåldern, för att i högre grad kunna bestämma hur jag vill att mitt liv ska se ut då.

När väcktes ditt ekonomiska intresse och hur ska vi få fler unga att vilja lära sig ekonomi?
Jag har tidiga minnen från när jag var liten och mina föräldrar tittade på nyheterna, då rullade dagens aktiekurser i kanten i TV-rutan. Min nyfikenhet väcktes och fick berättat för mig att det var något man kunde tjäna pengar på. Jag minns att jag tänkte att de där siffrorna ska jag förstå en dag. Under min uppväxt har jag alltid gillat pengar, jag var en fena på att sälja jultidningar och sparade alltid när jag fick pengar i present. Mitt intresse för ekonomi kom alltså tidigt och det har bara växt sedan dess. Det var efter gymnasiet, när jag började plugga till civilekonom som jag började investera i aktier.

Jag tror att fler unga kommer bli intresserade av ekonomi om de blir introducerade till hur det fungerar och hur man kan få dem att växa. Att sälja jultidningar eller lära sig att hantera ekonomi genom månadspeng kan vara en bra start. När unga får se att pengar ger möjligheter till saker och att spara och investera kan möjliggöra än mer tror jag att ett intresse väcks fort.

Vilka är dina bästa spartips och knep för bättre ekonomi? 
Mitt bästa tips är att göra en budget och varje månad följa upp den. Jag använder mig av Excel och gillar att själv fylla i mina köp. Det blir tydligt för mig vilka köp som är nödvändiga och inte. Om du punktar upp varje köp efter kategori i kolumner ser du snabbt hur vissa kategorier drar iväg och du börjar automatiskt fungera på hur du kan dra ner på de kostnaderna. Ett annat tips som man sparar mycket pengar på i längden är matlåda.

Rekommenderar du någon strategi för att investera ditt sparkapital?
Jag tycker man ska utgå från sig själv när man väljer investeringsstrategi och fråga sig hur vill man att ens pengar ska jobba. Är det med hög risk för att möjliggöra avkastning, i mer stabila utdelningsaktier eller tillväxtbolag, vad passar i din situation? Jag själv försöker investera i bolag som har en bra finansiell historik och där jag tror på affärsidén och företagets strategi. Jag fokuserar på totalavkastningen och har därmed både företag som ger hög utdelning och företag som fokuserar på tillväxt.

Hur tänker du kring konsumtion och miljö?
Jag tycker det är viktigt att ha en hållbar aspekt i åtanke när man investerar och jag äger helst bolag som har en tydlig strategi inom hållbarhet. Långsiktigt tror jag att det är företagen som jobbar mer hållbart som kommer att överleva, de andra kommer behöva ställa om, i olika hög utsträckning. Angående konsumtion är jag inte en person som gillar shopping, inredning och liknande så mycket. Jag försöker köpa sådant som håller över tid och som jag tror att jag kommer vilja ha länge.

Anna finns även på Instagram.

Jag kapar kostnader inför 2019

Jag kapar kostnader inför 2019. Försäkringar prenumerationer tidningar

December innebär att det är dags för bokslut inför året. Både privatekonomiskt och som företagare (enskild firma) har jag hittat några olika kostnadsposter jag ska avsluta.

1 Jag fick en faktura från Affärsvärlden på ytterligare två års prenumeration. 8000 kr. Då jag tröttnat på vissa delar av tidningen har jag nu avslutat den. 4000 kr per år i kostnad sparar jag in, men jag tänker prenumerera vissa månader och läsa i artikelarkivet istället. Det är fortsatt en bra tidning, men 40 nr om året till det priset lockar mig inte längre.

2 Jag har sedan i maj haft SvD Premium vilket öppnat upp så jag kan läsa alla artiklar inom näringslivsdelen. Jag har nu sagt upp detta vilket sparar 185 kr i månaden, vilket är 2220 kr om året. Jag tyckte jag läste mindre och mindre och skummade igenom nyhetsmejlet allt snabbare.

3 Sen Folksam tog över mina billiga försäkringar som jag hade via Förenade Liv har de ändrat på villkor och höjt premierna något. Då jag redan har motsvarande försäkringar hos andra försäkringsbolag säger jag upp hela eller delar av de fyra delförsäkringarna jag har. Jag har inte riktigt bestämt ännu. Sparar kanske 1000-2000 kr. Det räcker i princip med en sjukförsäkring, en livförsäkring, en olycksfallsförsäkring och med en utdelningsportfölj som ger mig kassaflöden även om jag inte drar in inkomst av näringsverksamhet eller tjänst har jag med försäkringarna jag behåller trygghet så det räcker.

Total kostnadsnedskärning ca 6000 kr om året beroende på om jag prenumererar på något annat analysblad istället för Affärsvärlden och exakt hur många försäkringar jag behåller.

Bra input och analys för aktiebiten i livet och försäkringar är självklarheter, men inte överflöd eller saker jag inte behöver.

Livet som Miljonär innan 30 och pensionär innan 40

Miljonär innan 30 och pensionär innan 40

Bloggaren och författaren Miljonär innan 30 avslöjar i denna intervju sina bästa spartips och om livet verkligen blev som han tänkt sig efter att ha slutat som anställd. Så här innan jul kan du få rabatt på hans böcker.

Förstod alla i din omgivning verkligen varför du ville sluta när du gick ut med det och sa upp dig från jobbet? Många utanför vår krets av ungefär likasinnade verkar inte tänka tanken på att vilja lämna ekorrhjulet, utan bara tänka i termer av extra semestermånad eller sabbatsår.
Nej, att man kan sluta jobba innan man fyller 40 är ju inget som de flesta tror är möjligt. Så det var många gamla kollegor som inte alls fattade och som sen frågade om jag fått något nytt jobb när jag träffade dem ett halvår efter att jag slutat. Jag får också skylla mig lite själv då jag ibland gör det lite enkelt för mig och säger att jag jobbar som egen företagare istället för att säga att jag är ”pensionär” eller ”ekonomiskt fri” om det någon frågar om vad jag jobbar med. För att slippa massa följdfrågor eller diskussioner kring min privatekonomi med personer jag inte känner så bra.

Sen stämmer det ju till viss del att jag är egen företagare då jag under senaste året gett ut min andra bok och får lite ersättning för att blogga. Jag kanske gör saker som kan kallas jobb 4 timmar i veckan eller så.

Det sägs att det är resan som gör mödan värd. Stämmer det i ditt fall eller var målet verkligen målet så gräset på andra sidan verkligen var grönare?Var sak har sin tid. Jag tycker det var roligt under resans gång, att spara pengar och kunna köpa aktier varje månad och se hur utdelningsprognosen för kommande år steg månad för månad. Men samtidigt har det här sista året då jag slutat jobba varit det bästa året i mitt liv. Så gräset var faktiskt grönare på andra sidan i detta fall.

Har ditt mål mot friheten förändrats något längs resans gång?
Överlag har det varit en röd tråd i att jobba ihop ett antal miljoner och sen kunna välja själv om jag ska jobba eller inte. Men på detaljnivå har det ändrats ett flertal gånger. Jag höll på att jobba och spara i 13 år och det hände mycket i mitt privatliv under de åren med separation, liv som singel och sen att jag träffade min nuvarande fru.

Jag siktade länge på 10 miljoner kronor i portföljen räknat för mig personligen innan jag skulle sluta jobba, men insåg under resans gång att 20 miljoner för mig och min fru ihop inte skulle behövas. Utan att 10 miljoner ihop snarare var en lagom nivå för oss.

Ska man boosta inkomsten eller dra ned på kostnaderna för att kunna få kapital nog för att bli ekonomiskt fri?
Det beror på förutsättningarna tycker jag. Är man ung med relativt låg lön som kan göra ett bra jobb som anställd och få mer ansvar och en mer senior tjänst och därmed få upp lönen med flera tusenlappar i månaden som tickar på år efter år är det givetvis väldigt mycket värt. Eller om man kan starta eget och på så sätt tjäna mer pengar.

Om man däremot redan tjänar över gränsen för statlig skatt och jobbar övertid för att tjäna lite extra pengar och få råd med städhjälp eller handlar maten i en dyrare affär för att spara tid så rinner de skattade pengarna snabbt iväg.

Hur lätt eller svårt var det att beräkna hur mycket pengar som går åt sen man slutat arbeta? Hur många hängslen och livremmar behövs?
Jag har gjort av med nästan exakt lika mycket pengar under det första året som ”pensionär” som jag gjorde under det sista året som anställd. Så det har varit lätt att beräkna så här långt. Däremot är det svårare att beräkna på 5 års sikt eller mer då det beror på faktorer som jag idag inte riktigt vet, tex var vi ska bo och vad vi kommer fylla dagarna med när även min fru slutat jobba.

Det gör att vi jobbar med ganska många hängslen och livremmar. Vi lever idag för cirka 20 000 kr i månaden på två personer, men räknar med att kunna leva för 30 000 kr i månaden resten av våra liv i dagens penningvärde. Ändå jobbar vi för att dra in lite mer pengar för att få en ännu större säkerhetsmarginal. Kanske helt i onödan, men just för säkerhets skull.

Vilka är dina bästa spartips och var går gränsen mellan att vara sparsam och att vara snål?
Det bästa spartipset tycker jag är att värdera alla kostnader. På samma sätt som en duktig investerare måste göra med en aktie innan man väljer att investera. Många tänker att de har råd med vissa kostnader bara för att pengarna räcker till nästa lön, men ser inte alternativet att öka sparandet och den frihet som det kan innebära i framtiden. Behöver vi verkligen ett extra rum i boendet, är det värt 11 000 om året att köpa en kaffe på vägen till jobbet varje dag och är verkligen saken som kostar 1000 kr dubbelt så bra som den som kostar 500 kr?

Om sparandet blir tvångsmässigt, det vill säga att man inte kan se nyktert på besluten ovan, eller att andra personer än man själv drabbas tycker jag man kan börja prata om snål.

Som det verkar i bloggsfären är målet att bli fri, inte direkt rik så man har råd med lyxliv. Tror du det handlar om svårighetsgrad och tid eller att de flesta kanske inser fördelarna med minimalism och enkelt liv?
Det beror lite på vilka bloggar man läser. Totalt sett finns det ju 100-tals fler bloggar som handlar om shopping än som handlar om minimalism. Men jag håller med om att fler och fler bloggar om ett sparsamt och fritt liv.

Själv ser jag mig som någonstans mitt emellan de som strävar efter att bli rika och de som vill bli fria. Jag har levt väldigt sparsamt under ungefär 10 år men aldrig haft minimalismen som ett mål eller något jag tänkte fortsätta med hela livet. Det var bara en väg för mig att kunna spara så mycket pengar som möjligt. Det gjorde att det för mig tog 13 års jobb att bli ekonomiskt fri, trots en hög sparkvot. Om man som mig sparar 75-80% av lönen och kan tänka sig fortsätta leva lika billigt hela livet ska det räcka att jobba i 6-7 år, men jag jobbade alltså dubbelt så länge just för att jag ville kunna öka kostnaderna när de sparsamma åren var över.