Testar andningsteknik från Wim Hof för att hålla mig frisk och må bra


Under 2019 har jag börjat med olika rutiner för att må bättre och hålla mig friskare. En av de bästa sakerna är hittills är andningsövningen som Wim Hof ”The Ice man” visar i klippet ovan.

Efter de sjukdomar jag hade under första fyra månaderna 2019 började jag med denna andningsteknik. Övningen består av 30 djupa andetag, sedan andas ut och därefter hålla andan så länge man kan. Därefter dra ett andetag och håll det i 10 sekunder.

Hittills sedan sommaren 2019 har jag hållit mig frisk, vilket inte säger något då det gått för kort tid. Däremot upplever jag att andningsövningens gör mig avslappnad, nedstressad, spänningar i t.ex. nacken efter en långsittning framför tangentbordet försvinner och det är skönt att varva ned genom att hålla andan.

Det sistnämnda förvånar mig, då jag alltid varit dålig på det och syrebrist ska vara otrevligt. Efter många andetag är det inga problem att hålla andan och efter en eller två ronder kommer över 2 minuter. I enstaka fall 3 minuter utan ett andetag. Total frid 1-3 gånger per dag via den här andningsövningen är nog bra för nerver, kropp och sannolikt även immunförsvaret.

Testet läkarna gjorde på Wim Hof kan man se nedan och att han inte blir sjuk när de injicerar honom med bakterien är intressant. Efter att han och andra lyckats med det har experter slutat håna honom, även om allt han säger om det biologiska kanske inte stämmer exakt.

Ska återkomma med min eventuella friskhet eller sjukdomsfrekvens kommande år för att följa upp mina test med den här andningsintensiva meditationen eller vad jag ska kalla det.

Under vintern i slutet av 2018 började jag duscha i kallt vatten för att förbättra blodcirkulationen, men det hjälpte inte immunförsvaret tillräckligt för att hålla mig frisk. Mina sjukdomar hade nog fått ändå och det sägs vara hälsosamt med lite kallt vatten, men det biologiska där är inget jag kan så mycket om.

Kanske stärker kallbad/kallduschar immunförsvaret lite, kanske inte. Kanske blir det bättre blodcirkulation eller i vart fall lättare för huden att snabbt ställa om mellan olika temperaturer, för att man har tränat i duschen så att säga. Jag fortsätter med en del kalla duschar ett tag till, för jag upplever ibland att en tendens att huden blir kall utan att jag fryser nuförtiden, vilket skiljer sig lite mot tidigare. Kanske kan jag effektivare dra in värmen i kroppen, vad vet jag.

Wim Hof har världsrekord i isbad och sånt, men det avskräcker mig snarare än inspirerar. Han rekommenderar att man löptränar i skor, shorts och mössa men inget mer i klädväg och det mitt i den snöiga vintern. Det tänker jag inte prova, även om man fokuserar mot andningen är det för extremt för mig.

Kanske jag ska löpträna lite tunnare klädd ibland för att trappa upp det något, testa lite.

Tänker du också testa något av detta?

Årsbästa efter sex veckor med Bänkpress Boogie

Idag avslutade jag det sex veckor långa träningsupplägget Bänkpress Boogie. Det är Styrkelabbets program där fokus är mot många set med tunga vikter och få repetitioner. Det resulterade i nytt årsbästa med 102,5 kg. Skönt att vara tillbaka på tresiffrigt igen.

Jag hade innan ett årsbästa på 97,5 kg, men jag ställde in 102,5 i Styrkelabbet-appen. Det var tungt, men det alla set gick bra under veckorna.

Jag är därmed nöjd med utfallet av Bänkpress Boogie. Tunga pass med 10-11 arbetsset och jag körde två gånger i veckan varianten. Sista passet förra veckan lade jag in extra set volym och jag har även tränat några set på lägre vikter på benpassen på gymmet.

Efter hugget i ländryggen under programmet Marklyft Mambo kör jag nu volym för att bygga ben. Många tior i olika benövningar plus lite intensivare löprundor de dagar jag inte gymmar, med intervall och rusch. Detta har gett mig rejäl träningsvärk flera gånger på sistone, vilket tidigare inte var fallet. Jag tror jag behöver betydligt fetare benmuskler för att orka mer. Tung men lågintensiv träning för benen har inte gett resultat, så nu blir det mjölksyraträning framöver.

För överkroppen funderar jag på lite volymträning igen innan ny omgång tung lågintensiv Bänkpress Boogie.

Den stora lärdomen som ser ut att växa fram är att jag behöver oerhört mycket större volymer eller intensivare träning än vad jag tidigare trott. Detta om jag ska bli starkare på gymmet eller snabbare i löpspåret. Jag verkar också klara större volymer än vad jag trott, i alla fall om jag är noga med tekniken och hellre sänker vikterna än att tumma på rörelserna.

Ny resa till Ryggskottland – RIP tunga marklyft

Idag hade jag laddat för den femte veckan i Marklyftsprogrammet från Styrkelabbet. De senaste månaderna har jag dessutom kört lite mer rörlighet och stretch för ryggen. Tekniken kändes bra och ländryggen stabil och rak som en fura, fattas bara annat på denna låga vikt 120 kg. Ingen stelhet i ryggen alls innan. Vikten kändes mycket tyngre än det skulle, som om jag tappat 10 kg i lyftkraft på grund av två dagars vila. På repetition nummer tre hugger det i ländryggen.

Ryggskott. 🙁 En ny vända till Ryggskottland med andra ord. På en skala 1 till 10 har jag 1 eller 2, så det gör inte i vardagen, men det känns rent mentalt lite som när aktieportföljen rasar ned till nivåer för flera år sedan. För fyra år sedan kunde jag nästan bolla med 120 kg, nuförtiden får jag ibland slita, ibland få ryggskott.

Jag trodde allt var som det skulle igen då ryggen ändå fungerat allt bättre i år. Så till den grad att jag började lita på den igen och inte bli rädd för ryggskott. Men tillbaka till ruta noll igen.

Från toppåret 2016 har jag blivit allt svagare i råstyrka i främst benövningarna, men lite även i överkroppen. Oklart varför trots allt analyserande. Trist, men när jag dessutom i marklyft blir skadad går det inte. Jag får satsa på knäböj och annat istället. Träna marklyft på lägre vikter för skoj skull. Börja om från början fullständigt än en gång, nästan lite som när jag tog omtag med tillväxtaktierna i vintras.

Minns den tid när jag kunde gå framåt på gymmet:

Nu är det som att jag trots god sömn, mat, proteindrinkar, regelbunden tung träning bara blir svagare med åldern. Redan i 40+?! WTF?!

Personbästa i fel bänkpressövning

I torsdags blev det löpning och 14 st hårda 30 sekunders-intervaller i backe. Sen ett par 45 sekundare som bonus. Efter gymmet i fredags var jag helt urlakad som ett high tech-bolags aktie strax efter en vinstvarning. Innan det hade det gått oväntat bra på gymmet.

Jag kör normalt inte smalbänk mer än ett set med många repetitioner (10-20) efter flera set med bänkpressen, men i fredags provade jag tunga lyft i smalbänk och jag tyckte klarade tyngre än väntat.

Smalbänk

Då jag aldrig provat på tyngre än 80 kg kändes det oväntat mycket med 85 kg. Så idag söndag körde jag smalbänk efter knäböjen och slog nytt personbästa med 95 kg!

Smalbänk personbästa

Mitt årsbästa i bänkpress är värdelösa 97,5 kg så att jag fixar nytt personbästa 95 kg i smalbänk är nästan konstigt. Att hålla i skivstången med smalare grepp gör en normal människa svagare, men jag verkar vara nästan lika stark oavsett grepp utan att ha fokuserat mot smalbänk alls. Jag känner att axlarna jobbar mycket mera i smalbänk (insidan av händerna bara 2 cm ut på knottriga området), men det är bröstmusklerna som är starkast så tyngst vikt klarar man normalt om de får ta så stor del av jobbet som möjligt.

I de tre bänkpress-seten på 90 kg du ser ovan testade jag fullbrett grepp i första och tredje setet, och i tvåan höll jag halvbrett så att säga. Jag är minst lika stark där som när jag håller riktigt brett. Konstigt.

Jag är faktiskt starkare i marklyft om jag står tätt ihop med benen jämfört med lite mer bredbent. Likadant i stående axelpress med skivstång. Kanske handlar allt om att jag är gänglig som en flaggstång så jag blir starkare om jag håller ihop kroppen och blir mer kompakt. Vad tror du?

Att gå sin egen väg på gymmet för att hitta helt rätt är som strategi lika smart som att försöka hitta rätt med sparande och aktier på ett sätt som passar en själv. Med vetenskapen som grund försöker vi hitta rätt utifrån vad som verkar fungera och passa just oss och våra förutsättningar. Även om det är svårt att veta vad som leder till vad, orsak och verkan. Mycket inom sparande och träning är en beteendevetenskap, tycker jag.

Likheterna är stora mellan träning och aktiesparande

träning löpning sol farsta ip
En solig runda påsken 2019.

Likheterna är stora mellan träning och aktiesparande. Det är bra att ha en strategi som passar dig och du ska fokusera mot det som du gillar eller lyckas bäst med.

Precis som att min träning innehåller olika sorters löprundor (distans och intervaller) och min styrketräning olika pass (fokus mot olika delar av kroppen och allt från 1-3 reps per set till 10-15 reppare) har jag olika sorters utdelningsaktier i portföljen. Det kan vara fokus mot stigande utdelning eller hög direktavkastning, men också kompletterande aktiefonder.

Saker ska komplettera varandra, men ha gärna ett fokus. Det är viktigt att ha en vetenskapligt uppbyggd kunskapsbas, men i grunden är både aktiesparande och träning en beteendevetenskap. Ditt liv och dina förutsättningar är sannolikt rätt unika för dig.

Hälsoeffekterna av träning hjälper mig att skriva och läsa och placera i aktier. Träning är bra för hjärnan och sänker stressnivåerna. Jag är långsiktig både inom träning och aktiesparande, men tycker mig få bättre resultat inom aktieutdelning än på gymmet.

Å andra sidan det var först efter drygt tio år (efter finanskrisen 2008) som jag började fokusera mot utdelningar och först från 2014-2015 som mitt aktiesparande verkligen börjat leverera en avkastning som är bra jämfört med den låga risk jag tar. Vissa saker kräver tid innan jag hittar rätt, annars får jag inse att träning är mer ett stödhjul till annat i livet än något där jag kontinuerlig går framåt och slår personbästan.

Oavsett är det verkligen guldkant i livet att kunna skriva och träna när jag vill om dagarna. När jag är redo och får bäst nytta, resultat eller glädje av det.