Välja depå – KF vs ISK

De depåer för aktiesparande som är bäst på lång sikt är generellt kapitalförsäkring (KF) och investeringssparkonto (ISK). Detta särskilt om du får gott om utdelningar.

Fördelen med dessa så kallade schablonbeskattade depåer är att du betalar en skatt på ditt kapitalunderlag. Inte direkt på dina vinster eller på dina utdelningar, vilket å andra sidan innebär att det inte finns några avdragsgilla förluster i ISK eller i KF. Skatten räknas lite förenklat på kapitalunderlaget oavsett om det stiger eller sjunker i värde under året.

Har du aktier utan utdelning och börsen faller under exempelvis ett år äter avkastningsskatten (schablonskatten) bara på dina besparingar, medan vanliga aktiedepåer just det året blir skattemässigt lönsammast.

En vanlig aktiedepå kallas hos vissa banker för Aktie- och fonddepå och där är det ingen schablonskatt. Har du förluster i aktier eller fonder kan du i denna depåtyp sälja och få fram avdragsgilla förluster.

Att tillgångarna du har i ISK och KF beskattas årligen även om de minskar i värde gör att beskattningen påminner om en förmögenhetsskatt. Ändå lönar de sig bäst i längden, för sannolikt får du bra avkastning på börsen sett på fem års sikt eller mer.

När lönar det sig med ISK och KF?

Schablonräntan som ligger till grund för beräkningen av din skatt är statslåneräntan den 30 november föregående år plus 1 procentenheter.

Tumregeln är att får du högre årlig avkastning än schablonräntan lönar det sig med KF och ISK.
Har du bolån eller andra avdragsgilla räntor kan din kapitalbeskattning netto i slutändan bli lägre än mina exempel här.

Schablonräntan = Statslåneräntan i november året innan +1 procentenhet.
Notera att denna lägsta schablonränta är 1,25 procent och därmed är schablonskatten lägst 0,375 procent.
Därför blir det 30 procent av schablonräntan som båda depåtyperna enkelt uttryckt får i schablonskatt på sina tillgångar (egentligen på ditt kapitalunderlag).

Vad är schablonräntan nu?

Statslåneräntan låg enligt Riksbanken.se i november 2023 på 2,62 procent och om vi plussar på 1 procentenheter får vi totalt 3,62 procent i schablonränta.
Schablonintäkten för 2024 är 3,62 procent av kapitalunderlaget.
Schablonskatten för 2024 är 0,3*3,62=1,086 procent av kapitalunderlaget.

ISK och KF lönar sig generellt sett om din avkastning är högre än 3,62 procent. Sannolikt får du med aktier en högre årlig avkastning än så sett över flera år.

Se tabellen nedan om kapitalunderlaget som schablonräntan gäller.

Jag rekommenderar ISK för nysparande, men båda typerna är fortsatt bra för långsiktigt sparande. KF är bäst för dig som får mycket utdelningar från utländska bolag (läs mer nedanför tabellen). Om det lönar sig att flytta aktier och fonder till ISK och KF beror på och jag förklarar det i detta inlägg.

All kortfakta du behöver om ISK och KF

 ISKKF
TypBankprodukt.Försäkringsprodukt.
Bör slippa fasta avgifter?Ja.Ja, men kolla noga.
Samägande?Nej.Nej, men det går att samäga ett bolag som har en KF.
För vem?Endast privatpersoner.Privatpersoner och företag. Både personer och företag kan vara förmånstagare (om du dör får denna 101% av tillgångarna).
SchablonskattSchablonintäkten beskattas i din deklaration i inkomstslaget kapital med 30%, om du inte har kapitalförluster att kvitta mot.Schablonintäkten beskattas i din kapitalförsäkring med 30%. Skatt dras kvartalsvis.
Kapitalunderlag & schablonintäktEn fjärdedel av summan av ett plus två nedan:1 Värdet på tillgångarna vid varje kvartals ingång
2 Insättningarna av kontanta medel och värdepapper. Kapitalunderlaget gånger summan av statslåneräntan plus 1 procentenhet är schablonintäkten som tas upp i deklarationen. Lägsta schablonintäkt är 1,25 procent.
Värdet av tillgångarna vid årets ingång, hela värdet av inbetalningar under första halvåret, hälften av inbetalningar under andra halvåret. Statslåneräntan plus 1 procentenhet ska du sen gånga med kapitalunderlaget för att få schablonintäkten. Lägsta schablonintäkt är 1,25 procent.
Lönsam?Så länge årets avkastning är högre än statslåneräntan den 30 november föregående år plus 1 procentenhet.Så länge årets avkastning är högre än statslåneräntan den 30 november föregående år plus  1 procentenhet.
Dras schablonskatten från depån/kontot?Nej. Ja.
Flytta in värdepapper från vanlig depå?Ja, men de reavinstbeskattas då.Nej, endast kontanter kan flyttas in eller tas ut (=återköpas).
Äger du tillgångarna?Ja.Nej, inte rent formellt. Du får därmed en motpartsrisk/kreditrisk.
Rösträtt på bolagsstämma?Ja.Nej.
Insättningsgaranti på kontanter?Ja.Nej.
Belåning?Ja.Ja.
Dras källskatt på utdelningar från utländska innehav?Ja, men avräkning sker i din deklaration. Finns begränsningar dock.Ja, men avräkning är möjlig. Din bank ska göra det, men se upp, för alla banker kanske inte gör avräkning alls eller inte sköter den optimalt.
Skattefri utdelning?Ja, om uttag före kvartalsskiftet. Ja, om uttag före årsskiftet.
Går att teckna vid nyintroduktioner där befintliga aktier säljs och inte bara nyemitterade?Inte alltid. Kan gå hos bankerna som håller i nyintroduktionen och som handlar i egen bok. Ja.
Kvitta förluster mot vinster? Nej. Nej.
Går att ha om du ska skattskriva dig utomlands? Nej. Ja.

Du ska slippa alla fasta och onödiga rörliga avgifter i både ISK och KF. Mig veterligen finns det ingen lag mot det i ISK, bara en överenskommelse mellan bankerna och regeringen. I KF kan det finnas både fasta och rörliga avgifter som vissa ”gammelbanker” tar ut (somliga för att de förvaltar kapitalet åt dig). Schablonskatten och courtaget slipper du inte undan, men du kan slippa resten om du blir kund hos en modern nätmäklare.

Du kan i ISK inte alltid kan teckna aktier vid nyintroduktioner. Det kan vara ett problem om det är goda börstider och många nya bolags aktier stiger första handelsdagen. Ska du teckna aktier via ISK måste det som jag skrev redan 2014 vara noterade värdepapper som erbjuds till teckning. Säljs det enbart befintliga aktier räknas de som onoterade innan första börsdagen, alltså under själva teckningstiden. Därmed kan du inte teckna. I KF är det din mäklarfirma/bank som rent formellt står som ägare och som tecknar, vilket möjliggör teckning oavsett.

Vill du skatteplanera med dina likvider i ISK spelar det roll när och hur länge du tar ut kapitalet. Det kan vara värt att ta ut likviderna över minst två kvartalsskiften. Det handlar om marginella effekter, men ändå. Visst går det att minimera skatten. Apropå skatt reder jag här ut många myter kring ISK och skatterna.

Du kan ärva aktier i ett ISK, men inte i ett KF. Läs mer här om reglerna för arv och de möjligheter du har att ärva aktier och aktieportföljer beroende på vilken depå de finns i.

Du kan föra in aktier i ett ISK, men bara ta ut likvider. Däremot kan onoterade aktier av din bank föras ut från ditt ISK och då gäller det här. I båda fallen räknas det som en försäljning.

Källskatt på utdelning – välja KF eller ISK

Guide för att välja depå ISK eller KF beroende på källskatten.
Källa till flödesschemat är @sparfabriken på Instagram. Sedan grafiken gjordes har Finland likt Norge höjt källskatten till 35 procent.

Kapitalförsäkring är sammantaget mer fördelaktigt än investeringssparkonto när det gäller källskatten på utdelningar från utländska innehav. Med utländska innehav avser jag bolag med skatterättslig hemvist i annat land än Sverige. Det är i regel aktier noterade utomlands, men även aktier på svenska börslistor kan det dras källskatt om deras skatterättsliga hemvist är ett annat land. Fördelen som KF har är att du med en välskött bank med stor sannolikhet får tillbaka det mesta eller allt som dragits i källskatt.

I ISK kan du få tillbaka källskatt via nästa års deklaration då din bank ska skicka kontrolluppgifter till Skatteverket. I KF tar det däremot över två år efter ett kalenderårs slut innan du får tillbaka din källskatt (via din bank som begär avräkningen). ISK kan ge dig källskatten tillbaka snabbare, men du är inte säkert att du alls får tillbaka den. Vissa länder drar mer än 15% av utdelningen i källskatt och då krävs det en administrativ insats från dig som sparare för att få tillbaka allt. Andra fall där ISK inte ger tillbaka all källskatt förklarar jag genom att här på hernhag.se citera mig själv från Privata Affärers webb när jag undersökte saken 2014:

”Om du får utdelning från utländska aktier och ETF:er dras det källskatt. Via något som kallas för avräkning kan du få tillbaka den skatten, för i grunden ska all utdelning i KF och ISK vara fri från kapitalskatt enligt gällande regler och lagar. En bra nätmäklare begär avräkning åt dig i KF så du får tillbaka källskatten på oftast 15 procent inom max ett par år.

Men i ISK är det enligt uppgift tydligen lite knepigare. Har du bolån har du troligen underskott av kapital på grund av låneräntorna och då får du tillbaka max 500 kr i avräkning på källskatten. Har du mer än 3 333 kr i utdelningar från andra länder i din ISK får du alltså inte tillbaka all källskatt. Det finns dessutom ett tak som säger att du inte kan få tillbaka mer källskatt än du har schablonintäkt. Det krävs många fler procents direktavkastning än schablonintäkt för att detta tak ska slås i.

Bolånetagare med underskott av kapital är därmed den grupp som lättast kan drabbas av högre skatt i ISK. I kapitalförsäkring står däremot din mäklarfirma rent formellt som ägare och då är det dem som gör avräkningen. Det gör att du slipper riskera att inte få tillbaka all källskatt. Har du allt eller nästan allt i utländska placeringar där direktavkastningen är mer än dubbelt så hög som statslåneräntan blir skatten lägre i KF än i ISK på grund av all källskatt du inte får tillbaka i sistnämnda depåtypen.

För dig som enbart placerar i svenska värdepapper är däremot ISK minst lika bra som KF. Särskilt om du har bolåneräntekostnader som du kan kvitta din schablonintäkt mot, vilket du inte kan i KF. ”

Du kan inte få tillbaka mer källskatt än du har schablonintäkt, vilket i teorin i alla fall kunde drabba även KF när schablonintäkten var som lägst. För då blir din avkastningsskatt mycket låg och rent teoretiskt kan du då inte få avräkning för all källskatt som dragits. Numera finns det ett golv som innebär att vi har minst 1,25 procent i schablonintäkt, men om golvet försvann liksom reglerna om de där 0,75 procentenheterna som ska läggas på statslåneräntan samt att statslåneräntan blir 0 procent så får du inte tillbaka någon källskatt alls. Å andra sidan med så låg statslåneränta betalar du ingen avkastningsskatt, så det är ju ett kärt problem det där med källskatten i sådana tider. Inget att gnälla över med andra ord. 🙂 Enligt Skatteverket är det så att ”överskjutande avräkningsbar skatt får avräknas under senare år.” Det borde gälla även KF, även om jag inte kollat det. Tids nog får vi alltså sannolikt tillbaka all dragen källskatt.

Aktier innebär lägre källskatt än fonder. Det gäller oavsett om du har ISK eller KF. Aktiefonder får utdelning från sina aktieinnehav och det dras källskatt på deras utländska aktier. Enligt fondbolagen får fonderna inte tillbaka all källskatt. Äger du däremot samma aktier direkt själv i förslagsvis en KF får du tillbaka källskatten (länken går till privataaffarer.se).

Vid dödsfall är ISK bättre än KF, som går miste om den källskatt som ska återbetalas om två till tre år.

Frågor och svar om ISK och KF

När det det lönsamt att ha aktierna i ISK eller i KF?

Så länge din årliga avkastning blir högre än schablonräntan.

Vad är bäst av ISK och KF?

Utgångspunkten är investeringssparkontot, ISK. Där står du rent formellt som ägare till aktierna. I praktiken är det mycket små skillnader mellan de båda depåtyperna så länge du inte har en KF där det ingår förvaltning mot extra avgifter eller finns andra kostnader.

Vad är det för skillnad i skatt mellan ISK och KF?

Netto är de skatteneutrala. ISK beskattas i deklarationen, medan det för KF är så att skatten dras automatiskt från likviderna du har där. Skillnaden är därför främst hur skatten tas ut.

Varför är KF bäst för utländska aktieinnehav?

I KF är chansen störst att du får tillbaka all källskatt som dras från utdelningarna från utlandsnoterade placeringar. Undantaget är om du har så pass stora besparingar i ISK eller saknar bolåneräntor så att du får överskott i inkomstslaget kapital i din deklaration, för då får du tillbaka all källskatt även där utan att slå i det tak som annars finns.

När är vanlig aktie- och fonddepå bäst?

Om du äger dina aktier och fonder under flera decennier och om du inte får någon utdelning. I det scenariot skjuter du upp all beskattning så lång tid att det lönar sig trots kapitalskatten på reavinsten när du väl säljer. Detta gäller särskilt om räntorna börjar stiga så att skatten därmed blir högre för ISK och KF.

Källor och mer information

Privata Affärers jämförelse mellan ISK och KF
Skatteverkets informationssida om ISK:s regler
Skatteverkets frågor och svar om investeringssparkonto
Skatteverkets sida om avräkning
Günther Mårder förklarar ISK vs KF (2013)
Avanzas sida ISK inklusive jämförelse med KF och ett inlägg med nya skatteförslaget.

42 reaktioner till “Välja depå – KF vs ISK”

  1. Hej,

    Skulle du kunna förtydliga ”ISK… …Schablonintäkten beskattas i din deklaration i inkomstslaget kapital med 30%…”.
    Vad exakt är det som beskattas med 30%? Har precis tänkt byta till just ett ISK.

    1. Schablonintäkten dyker upp i din deklaration som en ränteintäkt. I nuläget är det 0,9 procent av kapitalunderlaget som blir schablonintäkt. Om/när den beskattas med 30% blir det alltså 0,3*0,9=0,27% i skatt.

  2. Tack! Ska titta lite närmare på de reglerna, för det vore väldigt intressant med samägt KF. Avanza påstår dock det motsatta:

    Investeringssparkonto och Kapitalförsäkring kan endast ha en ägare på grund av de regler som gäller för dessa konton.

    Annars vill jag passa på och tacka för en mycket bra blogg!

    1. Tack för påpekande. Jag tror jag får ändra min uppgift. Det går nog inte att samäga KF, utan bara vanliga aktiedepåer. Däremot kan man samäga ett bolag som har en KF.

  3. Hej ! Ser ingen fördel med att ha ett isk konto om man skall bygga upp en utdelnings portfölj?
    Då måste ju en kapital försäkring vara bättre även för svenska aktier eller tänker jag fel ?

      1. Jag pingar också in i den här tråden 🙂
        Bland utdelningsinvesterare ser jag nästan alltid uppdelningen:
        Svenska – ISK
        Utländska – KF
        Men utöver att välja KF för källskattens skull så har jag inte förstått eller läst någon vettig argumentation för att använda ett ISK. Varför inte bara en KF istället för uppdelningen ISK + KF?
        (utöver att separata konton kan göra det enklare att hålla en tydlig struktur)
        Är det här något som kan besvaras snabbt och enkelt (men som jag hittills bara bommat att förstå) eller kräver förklaringen att helt eget inlägg? 🙃

        Varför ISK över KF?

        1. I teorin kan det bli lägre risk med ISK. Där finns insättningsgaranti på likvider. Dessutom står kan du stå som ägare till aktierna och fonderna så du kan gå på bolagsstämmor (troligen får du be din bank se till så det inte står deras namn ”på kommission av kund” i samband med bolagsstämman).

  4. Skattefri utdelning?
    ISK: Ja, om uttag före kvartalsskiftet.
    KF: Ja, om uttag före årsskiftet.

    Hur menar du kring detta? Att utdelningarna kommer in på KF och att du sedan måste ta ut dessa innan årskiftet för att slippa schablonskatt på detta.

  5. Hej Stort tack för all material. Jag hade en fråga kring skatt på utdelning där du har skrivit att det är skattefritt om uttag före kvartalsskiftet. Hur kan man räkna det ? skulle du kunna ett praktiskt exempel?

    MVH
    Fred

  6. Hej.

    Jag driver ett konsultbolag (AB) och får en del vinst över. Skulle vilja investera dessa i mitt bolag så som jag förstår det gäller bara en KF.

    Jag har tänkt att ha pengarna i ungefär 5-7 år i mitt företag för att sedan göra en större investering via mitt företag. Har tänkt mig att satsa på värdestrategin från din bok. Känns det som om jag ska välja KF då?

  7. Hej Marcus

    Vad händer om Riksbanken chockhöjer statslåneräntan? Jämför med Turkiet 2018: https://www.di.se/nyheter/turkiet-hojer-rantan-24-procent/
    Om Riksbanken chockhöjer statslåneräntan så borde väl även ISK-skatten chockhöjas? Finns det risk att stora delar av ens aktiekapital utraderas på grund av chockhöjd ISK-skatt eller är effekten fördröjd så att man hinner flytta aktiekapitalet från ISK till vanlig aktiedepå innan chockhöjningen får effekt på ISK-skatten?

    1. Ja, chockhöjs räntorna för staten på grund av Riksbankens höjningar av styrräntan så ökar skatten på ISK och KF för statslåneräntan ligger till grund för beskattningen. Nu är Turkiet väldigt olikt Sverige på många olika plan, tack och lov. Schablonskatten styrs utifrån statslåneräntan i slutet av november vill jag minnas och nog skulle vi se tydliga tecken på chockhöjning i tid. I Turkiet har vi sett demokratin monteras ned delvis, försök till statskupp, och en stat som lägger sig i företagens verksamhet i vissa branscher. Sådant skapar allt mer oro på marknaden.

  8. Hej Marcus . Du skriver att KF lånar sig bättre om man får utdelningar på utländska aktier. Samtidigt säger du att i ISK får man tillbaka källskatten via nästa års deklaration medan i KF kan det ta över två år.
    Man kan då fråga vad som är verkligen bättre – att få lite mindre men snabbare eller att få lite mer men först efter minst två år?
    Jag tror det är bäst om man får pengarna tidigare och kan antingen spendera dom eller investera.
    Sen undrar jag också hur är det med att köpa aktier vars pris anges i utländsk valuta. Hos Avanza och hos Nordnet kan man göra insättning i svenska kronor. Det samma gäller även utdelningsaktier när utdelningen betalas ut i utländsk valuta. Undrar även om det går att köpa utländska aktier courtagefri?

    Kristoffer

    1. Hej! Det finns ett tak för hur mycket källskatt du kan få tillbaka i ISK. Reglerna kring det är lite knepiga. I KF för vi med större sannolikhet tillbaka det mesta eller allt tids nog.

      Köper du utländska aktier växlas kapitalet automatiskt när du gör affären. Det gäller även när du säljer eller får utdelning i annan valuta.

      Courtagefri handel gissar jag bara finns för svenska aktier.

  9. Hej!
    Jag läste att man kan öppna ett valutakonto I USA valuta, om jag handlar med amerikanska aktier. Då man slippa växla valutan vid varje affär.

  10. En trist sak med KF som jag just insåg är att när man dör går inte KF:en med befintliga innehav över till förmånstagaren, utan KF:en avvecklas, innehaven säljs och förmånstagaren får pengarna. Den eventuella utländska källskatt man betalat, som brukar återfås efter ca 3 år (åtminstone hos Avanza), går förmånstagaren därmed miste om att få tillbaka. Jag frågade Avanza och fick följande svar:
    ”Eftersom det är ett litet försäkringsmoment i en Kapitalförsäkring och där den tecknas på ett liv kommer innehaven att säljas och 101% av försäkringens värde att betalas ut till förmånstagare. Kapitalförsäkringen upphör därmed.
    Av den anledningen, som du själv är inne på, kommer eventuell återföring av utländsk källskatt inte att ske. En förutsättning för att vi ska kunna återföra den är att kapitalförsäkringen finns kvar och det gör den inte efter ett dödsfall då den måste lösas upp.”

    Så det gäller alltså att helst avveckla sina utländska utdelningsaktier minst tre år innan man dör… 🙁

  11. Hej, Undrar hur det är att äga fonder med skatterättslig land, utomlands via ett isk, dvs fonder där man typ växlar och köper som jpm och blackrock fonder, blir det någon typ utav utländsk källskatt om fonderna ej har utdelning eller hur fungerar det?

    1. Hej!
      Distribueras och säljs de vanliga aktiefonderna via plattformar som bankerna, nätmäklarna, SAVR, etc är det inga problem. Nästan inga vanliga aktiefonder ger någon utdelning. Menar du utlandsnoterade aktiefonder (ETF:er) som ger utdelning dras det källskatt och då är sammantaget KF bäst.

  12. Är det en god tanke att använda både ISK och KF? Den senare för de 1-5 amerikanska aktierna i mitt innehav?

    1. KF är generellt sett lite bättre för utländska innehav, men har du bara ett par amerikanska aktier är det inte superviktigt heller att ha de i annan depå (KF).

  13. Hej!
    har jag förstått detta rätt:
    Om jag äger en börshandlad global indexfond som ger utdelning, kan jag få tillbaka källskatt då?

  14. Hej Marcus

    Riktigt bra inlägg. Har jag förstått det rätt om jag tänker att ett isk är bättre än kf för mig om jag har ungefär lika mycket i aktiekapital ( svenska aktier och fonder) som bolån?

    Med vänlig hälsning,
    Jesper

  15. Hej! Det är mycket snack på finanstwitter om att ISK är mer skatteeffektivt än Kapitalförsäkring eftersom kapitalvinsten (schablonskatten på ISK) kan kvittas mot ränteutgifter. Jag menar att det är ett nollsummespel eftersom man då minskar underskottet av kapital från bolånekostnaden och basen för ränteavdraget på 30 % minskar. Detta förutsatt att man inte slår i taket för ränteavdraget förstås. Håller du med mig?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

(Spamcheck Enabled)