Statistik om aktier och börsen är lite som tumregler, du får viss vägledning men det är ingen garanti. Lite som att oddsen inför någon idrottsmatch säger en del om sannolikheterna, men inget om alla undantag och oväntade händelser.
Aktiestatistiken nedan är i första hand ett litet urval från en sammanställning i slutet av min bok Den enkla vägen hitta världens bästa aktier. Där går jag igenom mycket mer vad statistiken innebär och betyder. En del aktiestatistik är även från Den enkla vägen bli rik och fri med aktier.
Statistik om börsen
Här är ett urval av mina favoriter inom börsstatistik. Är vi bara långsiktiga och placerar i bra bolag som klarar kriser kommer vi att få avkastning.
- Stockholmsbörsen går upp sju år av tio sedan år 1919.
- Åtta av nio femårsperioder innebär stigande index på Stockholmsbörsen.
- 99 procent av alla tioårsperioder du kan hitta på Stockholmsbörsen har gett positiv avkastning.
Källa: fondkollen.se. - ”Sedan 1984 har börsen bjudit på en korrektion, alltså en nedgång på minst -10 % från toppen till botten, under 33 av dessa 37 år. På samma sätt som att 7 av 10 börsår varit positiva under perioden så har 9 av 10 börsår också bjudit på en korrektion.”
Källa: Nicklas Andersson på Avanza, maj 2021. - ”Bank of America studerande 19 amerikanska björnmarknader under de senaste 140 åren och fann att genomsnittet varade i 289 dagar.”
Källa: Liberty Through Wealth. - ”Över 30-års-perioden som slutade med december 2021 avkastade S&P500 10,65% om året. Den genomsnittliga investeraren tjänade bara 7,13 procent.”
Källa: Liberty Through Wealth. Jag tror att förklaringen till folks underavkastning är avsaknaden av en bra aktiestrategi att hålla fast vid. - shows that not only do stocks outperform bonds – which is not a surprise – but also, over periods of 10 years and longer, stocks’ worst performance was better than the worst performance of bonds.
- ”Mellan 1802 och 2021, den sämsta tioårsperioden för aktier innebar en nedgång på 4,0%, medan obligationer tappade 5,4%. Över en 20-årsperiod tappade börsindex aldrig pengar, medan obligationernas sämsta prestation blev en förlust på 3,1%.”
Källa: Jeremy Siegels bok Stocks for the Long Run, enligt Marc Lichtenfeld.
Att varje femårsperiod på börsen åtta av nio gånger gett positiv avkastning är anledningen till att jag brukar definiera lång sikt som ca fem år. ”Börsen lönar sig på lång sikt” även du har oturen att investera allt i exempelvis en indexfond nära en topp på börsen.
Säsongsmönstren på börsen säger att november till april är det bästa halvåret. Januarieffekten påtalar att börsen ofta går aningen bättre än vanligt de första dagarna på året och ett bra januarimånad brukar göra att det också blir ett bra helår.
Ofta krävs det en djup svacka i ekonomin för att det ska bli björnmarknad. Det är även vanligt att det går snabbare på väg ned än upp av psykologiska orsaker. Som författaren och analytikerna Marc Lichtenfeld skrivit:
”…recessioner och björnmarknader vara typiskt sett inte så länge. Den genomsnittliga björnmarknaden varar bara nio månader och den genomsnittliga recessionen sträcker sig enbart 11 månader.”
Statistik om aktier
Intressant nog finns det statistik som bevisar överavkastning för de flesta aktiestrategier. Anledningen till att många ändå inte slår börsindex över tid är att det är svårt att utföra och hålla fast vid en strategi över många år. Här är ett exempel gällande värdeaktiestrategin.
Att årligen endast placera i de 50 aktier på S&P500 som har lägst P/E-tal ger överavkastning. Mätt från 1992 till 2016 blev totalavkastningen i genomsnitt 13,5 procent om året jämfört med 9,7 procent årligen för hela indexet.
Källa: Oxford Insight, 15 juni 2017.
Bolagen med högst direktavkastning avkastade i genomsnitt 12,2 procent per år under 1926-2000, vilket är bättre än de 10,4 procent som ”de dyrare” aktierna gav årligen.
Underlaget är en amerikansk studie över USA-aktier och min källa till det är Peter Nilssons och Johnny Torssells bok Bli börsproffs på ett par timmar.
Aktiestrategin Dogs of the Dow och dess svenska motsvarighet bygger på detta, fast man placerar enbart i storbolagen med högst direktavkastning. Här är lite statistik från Investopedia:
Strategin Dogs of the Dow ger en årlig överavkastning gentemot Dow Jones börsindex på 3 procentenheter under åren 1957-2003. Mellan 1973 och 1996 var skillnaden 4,5 procentenheter.
I boken Bli rik på aktieutdelning visar jag även statistik för att de amerikanska bolag som fortsätter att vara utdelningsaristokrater över tid ger större totalavkastning än börsindex.
”Enligt The Stock Trader’s Almanac, mellan 1980 och början av 2021, hade Russell 2000 i genomsnitt en avkastning på 18,2 % i januari (på årsbasis) jämfört med en vinst på 12,7 % för stora bolag, mätt med Russell 1000.
(…)
En djupare djupdykning i data visade att småbolagsrallyt i januari som har varit så uppenbart under åren faktiskt börjar i mitten av december. Under samma tidsperiod (1980-2021), från den 15 december till slutet av januari, ökade Russell 2000 i genomsnitt 38,6 % (annualiserat) medan Russell 1000 ökade med 22,2 %.”
Citatet ovan kommer från Libertythroughwealth.com och artikeln January is a big month for small cap stocks.
Pilkastade apa statistiskt sett inte alls bättre än aktieexperter
Ju kortare placeringshorisont desto mindre nytta har vi av statistik om aktier och börsen. På riktigt kort sikt som några dagar eller veckor är det nästan slumpmässigt hur börsen ska gå.
Det finns ett klassiskt exempel där tidningen Washington Post lät börsexperter tävla mot en pilkastande apa under ett år. Det var egentligen en slumpgenerator, då en apa och vassa pilar vore en farlig kombination. Det första året var apan lika bra som proffsen.
Det som inte alltid framkommer när detta återberättas var att sett över flera år så förlorade apan, eftersom slumpen gjorde att den så att säga träffade även de riktiga storförlorarna på börsen. Proffsen undvek dessa.
Källa till ovanstående är ett av mycket få guldkorn i boken Överlägsen på aktier.
Börsmatchen. Jag minns ett annat exempel från år 2000 när TV4 sände TV-programmet Börsmatchen där kändisar och medelsvenssons skulle välja aktier varje vecka och tävla mot finansvalpen. Det var en riktig hund som fick välja en av hundratals olika pinnar och det stod namnet på ett börsbolag på varje pinne. När säsongen och tävlingen var slut hade finansvalpen vunnit.
Orsaken var att människorna valde före detta heta bolag eller helt enkelt vad de kände till. Finansvalpen valde mer slumpmässigt och fick avkastning mer som börsindex.
Jag är rätt säker på att sett över längre tid hade utfallet blivit annorlunda. Högriskerna hade året innan lönat sig, men just 2000 hade de toppat och gick sämre än index.
Det är ändå talande att statistiskt sett är det mer eller mindre slumpen och turen som avgör på kort sikt.
