Läsarfråga: Hur snabbt flytta från fonder till aktier?

Läsarfråga: Jag har hälften av mitt sparande i aktier (utdelningsaktier) och hälften i fonder. Jag vill flytta över mitt sparande i fonder till kontot med aktier och jag undrar hur man ska tänka angående tidsaspekten, under hur lång tid ska man successivt föra över från fondkonto till aktiekontot och hur mycket åt gången?

Mitt svar: Om aktierna du köper är snarlika de aktier som finns i fonderna, eller förväntas gå ungefär lika, så finns det inte så mycket att vänta på. Troligen köper du färre och lite andra aktier än fondinnehaven och därmed bör du nog sprida ut flytten lite i tid, men jag kommer inte på något stort skäl att dra ut på tiden särskilt mycket.

Det enda knepiga vore om fonderna finns i vanlig depå och hade latent reavinstskatt. Har du fonderna i ISK eller KF är det bara att sätta igång.

 

 

Läsarfråga: För många aktier i portföljen?

Läsarfråga: Åsikt önskas om portfölj, känns som jag har för många olika aktier. Borde jag rensa lite (har även fonder…)? Om jag tar bort 2-3 st, vilka tycker du ska bort?

Ica, Skanska, Tele2, SEB, Resurs holding, Castellum, Sca, Astra, Cellink, Nobina, Securitas, Investor, Latour, Creades, Kinnevik, Industrivärden, Akelius pref.

Hernhags svar: Jag tycker inte du har för många aktier, men Creades är ganska dyra nu och deras stora innehav i Avanza är ganska riskabelt då det råder courtagepress och kanske även andra regleringar på gång. Creades är annars ett bra bolag, liksom Avanza, men värderingsmässiga riskerna är höga där nu.

Helt okej portfölj i det stora hela. 🙂

Läsarfråga: Direktavkastning vs yield on cost

Läsarfråga: Jag köpte H&M för 239,20 kr per styck inkl. courtage sommaren 2016.
9,75 kr / 239,20 = ca 0,4. 
M.a.o. 4 procents utdelning för min del det här året!? Är det så man ska räkna ut direktavkastningen i procent räknat?

Mitt svar: 4 procent i direktavkastning på kapitalet du köpte för, ja. Då kallas det för yield on cost.

Annars kan du räkna utdelningen delat på aktiekursen så ser du direktavkastningen utifrån det nuvarande marknadsvärdet. Det är oftast det man avser när man pratar om direktavkastning. Yield on cost är betydligt vanligare i USA.

Vilket börsklimat gynnar småbolag vs storbolag?

Läsarfråga: Vilket börsklimat gynnar småbolag vs storbolag? Jag tänker främst på ränta, konjunktur, inflation.

Mitt svar: Det bästa klimatet är stark konjunktur, måttlig inflation och låga räntor. Småbolag brukar statistiskt sett gå bra först en bit in i en stigande börstrend, men sedan 2009 har de bara gått upp utan den fall för storbolagen vi såg en period under 2015-2016.

Jag har sålt ut i Betsson och H&M

Mars månads affärer för mig privat är att jag sålt mitt kortare innehav i Betsson och min mångåriga position i H&M.

Båda transaktionerna går i samma linje som när jag sålde Clas Ohlson. Återförsäljare till konsumenter står inför fortsatt stora förändringar och jag byter strategi där bort till andra konsumentvarubolag.

Betsson ser inte att återgå till positiv kurstrend och även som spelutredningen med dess förslag är inräknat i kursen så innebär det faktum att speloperatören får betala skatt lägre vinster och troligen även lägre utdelningar framöver. Jag köper hellre mer aktier i Netent och går in i Evolution Gaming, som levererar system till kasinobolagen. Eller andra konsumentbolag som inte är återförsäljare.

I H&M var rapporten ännu ett steg bort från stigande rörelsemarginal. Det var inte det jag ville se. Nu säger ledningen bara att det är ”realistiskt” men tuffare att nå bättre marginal i år. Investeringarna och utdelningen är fortfarande större än kassaflödet från verksamheten, även om just detta kvartal är säsongsmässigt svagt.

H&M har 8,4 miljarder kr i likvider (drastiskt lägre än för ett år sedan) och 16,1 miljarder som ska delas ut, varav 8 miljarder nu i vår. Samtidigt är det fortsatt full gas när det gäller nya butikskoncept. H&M har idag sju varumärken och ett åttonde drar igång i höst i London. Kläder och fika i samma butik är tydligen det H&M tror ska funka. Sic! Ett nionde varumärke planeras därefter. Det här betyder ytterligare investeringar i inventarier och marknadsföring och det tar alltid 1-2 år innan en ny butik blir lönsam. Samtidigt innebär alla butikskontrakten en allt mindre flexibilitet, ju längre kontrakt som tecknas desto dyrare att säga upp om e-handeln slår ännu hårdare framöver och butiker måste stänga eller flytta till mindre lokaler. Ovanpå alltihopa en försäljning som fortsatt är svag i jämförbart antal butiker.

Jag ser inga utdelningshöjningar för H&M de närmaste åren, snarare risk på nedsidan även om det nog inte är någon stor fara.

Jag har nu kastat ut återförsäljarna av konsumentvaror i butik ur min portfölj efter att under drygt ett år ha sålt först Byggmax samt nu Clas Ohlson och H&M. Likviderna från Betsson har investerats i befintliga portföljinnehav. H&M-pengarna går nog samma väg framöver.

I nästa börskrasch köper jag gärna SCA Hygien eller amerikanska P&G. Annars är jag nöjd med Swedish Match och Boston Pizza Royalties Income (som är en royalty-trust och får procent på intäkterna från pizzabutikerna och är därmed inte direkt en butikskedja).