Efter en hel del grubblerier har jag sålt Clas Ohlson och köpt Hexagon istället. I grunden är jag fortfarande utdelningsinvesterare, men framtiden ser så mycket ljusare ut för Hexagon är jag gärna går ned i direktavkastning.
Överraskande nog har Hexagon ett P/E-tal som är något lägre än Clas Ohlsons dryga 25. Detta trots att Hexagon har stigande marginaler, en vinst som växer, megatrender som talar tydligare till bolagets fördel, mycket hög rörelsemarginal, etc.
Clas Ohlson har dessutom en allt tuffare marknad framför sig i takt med att e-handel förändrar förutsättningarna för återförsäljare. Bolaget har ovanpå det en hög utdelningsandel och även om investeringarna i IT-system, e-handel och nya marknader kostar en del för tillfället stiger inte vinsten långsiktigt. Enligt Börsdatas tioårsöversikt av vinsten per aktie är trenden i sidled även om 2015 innebar vinstrekord.
För Hexagon pekar allt uppåt, även den långsiktiga kurstrenden. Bolaget är mycket mer än sin numera lite omstridda VD Ola Rollén. Oavsett hur det går med insiderbrottsmisstankarna är Hexagon i vinnarspåret när det gäller att via mätteknik (som sensorer) och mjukvaror (inom bl.a. CAD och CAM och 3D-modeller) effektivisera olika delar av samhället. Industrier och fabriker, infrastruktur, lantmäteri och offentlig säkerhet.
Om aktien hickar till igen vid eventuell rättegångsoro eller annat köper jag mer. Clas O var en ganska halvliten till medelstor post och det är Hexagon också.
Mina första Clas Ohlson-aktier köpte jag innan finanskrisen när jag började byta från allemansfonder till aktier. Med facit på hand blev det ingen vidare affär, inte särskilt många procent om året alls. 🙁 Stannar gärna som kund hos Clas O ett tag till.