Marcus Hernhag

Jag väljer fortsatt Apotea som innehav framför Meds Apotek. Det sistnämnda bolaget är trots det också intressant som tillväxtaktie inom hälsovård.

Meds ska till börsen i form av First North med sista teckningsdag 22 september och notering den 23 september 2025. Teckningskursen är jämna och fina 53 kr och det värderar online-apoteket till drygt en miljard kr. Detta enligt detta telegram på Privata Affärers sajt. Apoteas börsvärde är tio gånger högre, för Meds är helt enkelt en mindre spelare.

60% av erbjudandet av befintliga och nya aktier tecknas av ankarinvesterarna, vilket borgar för knapphet på aktier och chans på bra start på handeln. Meds tillväxttakt ser bra och snabb ut, men lönsamheten är skral.

Det blir sannolikt en svängig kursresa med dragning uppåt, precis som för mitt innehav Apotea. Jag säger teckna. Behåll om du är nöjd kund och/eller vill ha en chansaktie.

Jag tecknar inte då jag har ont om likvider hos Nordnet där jag annars skulle teckna och sen sälja direkt. Danske Bank är den andra banken för allmänheten där det går att teckna Meds. Blir det rusning efter aktien blir tilldelningen liten och det är då inte värt att föra över kapital mellan banker och depåer.

Nöjd kund-strategin. Jag är både aktieägare och nöjd kund hos Apotea, men MEDS har jag också handlat av när det jag letat efter inte funnits på annan plats. Utbudet skiljer sig därmed lite åt och MEDS står sig nog rätt bra.

Hernhags sparportfölj. Som tillväxtaktie hade Meds platsat, men jag har redan Apotea i min IPS-depå för pensionssparande (det är där som jag har mina tillväxtaktier i sparportföljen). Jag behöver inte en till aktie med samma verksamhet, för det ger för lite riskspridning.

Cibus Nordic Real Estate är det stora fastighetsbolag i Sverige som ger hög direktavkastning. Det finns enfastighetsbolag som också gör det, men i Cibus får vi en bra riskspridning till massor av fastigheter inom dagligvaror och livsmedel och det i flera olika länder.

För oss utdelningsjägare lockar den höga direktavkastningen, men den höga utdelningsandelen oroar till och från. Det och årets stora förvärv fick mig att ställa några frågor till Cibus Nordics VD Christian Fredrixon.

Mina frågor är svärtade nedan. Jag är nöjd med svaren och har gärna en relativt stor post aktier i bolagen även framöver.
Och REIT står för Real Estate Investment Trust, vilket är en typ av fastighetsbolag i främst USA som måste dela ut det mesta av sin vinst för att slippa skatt.

1 Gjorde ni inte det stora förvärvet i Benelux-länderna till substansrabatt och fick negativ goodwill? Vad var anledningen till att ägarna sålde med rabatt? 

– Jo, det stämmer. Ursprungligen var tanken att Forum Estates skulle noteras under 2022 efter att i privat miljö byggt upp sin verksamhet sedan tidigt 2010-tal. Då börsnoteringen inte var möjligt pga marknadsutvecklingen under 2022 samt att bolaget ändå såg lönsamma tillväxtmöjligheter i sin fastighetsnisch och ville fortsätta att växa så letade bolaget efter mer eget kapital. Vi kom på så sätt i dialog och deras aktieägare såg att en kombination av Forum Estates med Cibus skulle kunna vara attraktivt.

– För vissa av deras investerare så skapar vår likvida aktie en option på exit, som vi förstår några såg framför sig redan 2022 jmf med att vara inlåsta i en privat struktur, medan andra såg Cibus som ett intressant investeringscase genom vår tillväxtresa med access till publikt kapital, vår fortsatta pan-europeiska konsolideringsresa och löpande utdelning på närmare 6% samt fortsatt investering i ett segment som de valt tidigare för sin investering.

– Vi förvärvade i Benelux genom en apportemission där vi köpte till rabatt, därav den negativa goodwillen, samtidigt som vi hade möjlighet att emittera våra inbytesaktier till 31% substanspremie – vilket ju är ytterligare en positiv effekt – utöver att vi även kommit över en fin plattform med kompetenta medarbetare för både lokal förvaltning och tillväxt.  

– Som vi pressreleasade 5 juni 2025 så under de första tre lockup fönsterna så erbjöd de tidigare Forum Estates ägarna endast 16% av de aktier som var möjliga att sälja, så det verkar som vi har många som stannar kvar och vill vara på resan och få den löpande utdelningen även framåt, vilket är kul.

2 Att göra förvärv som ni betalar med egna aktier är väl fördelaktigt endast så länge aktien handlas med substanspremie?

– Nja, där håller jag inte helt med. Vi fokuserar på intjäningsförmåga per aktie och kassaflöde per aktie. Om ett förvärv är lönsamt per aktie och kassaflödesmässigt så är det fördelaktigt (= accretive på engelska). Substansvärdering är ju ett nyckeltal som är relationen mellan hur aktien handlas och vad fastighetsvärderingarna råkar vara vid just det tillfället.

– Vi gör inte förvärv för att bara växa utan är alltid måna om att affärerna är lönsamma och ger ökat kassaflöde per aktie. Dvs, generellt för alla bolag: är affären accretive är det i teorin bra för gamla och nya aktieägare oavsett premie/rabatt i kursen. Vad som sedan är praktiskt genomförbart och hur det skulle tas emot av marknaden är en annan diskussion som jag gissar försiggår hos många noterade bolag som har substansrabatt. Tex Logistea gjorde en emission med nästan 10% substansrabatt nu innan sommaren 2025 för att de såg bra affärsmöjligheter – deras kurs har utvecklats väl sedan dess.

3 Större delen av Cibus intjäningskapacitet går till aktieutdelning, så utdelningsandelen är fortsatt ganska hög. Vill du kunna återinvestera en större andel eller fortsätta dela ut så här stor andel?

– I Europa och USA är REIT-strukturer vanliga och de betalar ut (av regulatoriska skäl) normalt ut 80-100% av sitt kassaflöde. Även om vi i Sverige inte har REIT regimen så har Cibus historiskt valt att ha en hög utdelningsandel, vilket möjliggörs av stabiliteten i våra kassaflöden. Utdelningens storlek är inte mitt beslut utan det är upp till styrelsen att föreslå och årsstämman att besluta om utdelningen varje år.

– Min och övriga medarbetares uppgift och fokus är att öka intjäningsförmåga per aktie, en förmåga som i sig möjliggör utdelningskapaciteten. Vi kan konstatera att vår intjäningsförmåga per aktie har stigit för 8:e kvartalet i rad och var i Q2 2025 1,05 EUR/aktie – en ökning som byggs upp av både indexerade hyror, en del hyresomförhandlingar, lägre marginaler på bank- och obligationsfinansiering samt kassaflödesmässigt per aktie positiva fastighetsförvärv (=accretive).

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Utdelningsaktier och REIT:s i kan du lära dig mer om i min bok Bli rik på aktieutdelning.

Ekonomisk frihet. Det blev en snackis i svenska FIRE-kretsar när Nordeas privatekonom Anders Stenkrona nyligen i ett blogginlägg hävdade att det krävs 30 miljoner kr för att bli FIRE eller ekonomiskt fri. Och FIRE står för Financial Independence Retire Early.

Jag ser två problem med det han skrev:

”Om du ska leva på fem procents avkastning så behöver du 20 årslöner för att få en årslön i avkastning per år (fem procent är en tjugondel). Om din förväntade årslön är 1,5 miljoner kronor om 40 år behöver du alltså sikta på att spara ihop 20 x 1,5 = 30 miljoner kronor totalt tills dess.”

Stenkrona menar att det tar 37 år att spara ihop de 30 miljoner kr som om 40 år blir 20 årslöner. Fyraprocentregeln säger att vi behöver 25 årslöner, men den är defensiv så 20 årslöner kan vi också sikta mot.

Problem 1: Han utgår från att det bara är pensionsrätter av olika slag som ska ge oss förmögenheten.
Problem 2: Han utgår från att vi konsumerar hela lönen. Alla som vill bli ekonomiskt fria har en sparkvot och får pengar över de flesta månader. Din lön och dina utgifter är två olika saker.

Inte konstigt att det tar ett helt yrkesliv att bli ekonomiskt fri om du aldrig sparar något av din lön. Sparar du och investerar i ISK och KF blir du förstås fri att om du vill sluta arbeta långt tidigare.

Och tar det ett yrkesliv att spara ihop pengarna hinner du inte bli FIRE innan du blir vanlig pensionär och därmed mer eller mindre fri ändå. Därför måste vi har en sparkvot och inte bara spara i traditionella pensionsformer.

Sen har Stenkrona en poäng i att många inom FIRE-kretsar siktar mot för litet kapital att leva på. Det är en sak att få ihop en budget som singel, en annan om du får familj och behöver köpa större bostad.

PS! Jag länkar inte till Stenkronas inlägg, för Nordea har jag ett horn i sidan till sedan de kastade ut mig som kund.

Om ett bolag står tillräckligt stadigt kan vi fortsätta att månadsspara i aktien. Rena problembolag ska vi däremot se upp med och undvika.

Det går fortsatt trögt för BTS både som bolag och som aktie. Effektiviseringar och automation ska förbättra resultatet under andra halvåret. Förr eller senare lossnar det och då får vi vår belöning. Jag fortsätter därför ha BTS som favorit att månadsspara i. Frågan är däremot om jag och ni som följer Utdelningsfavoriter by Hernhag inte skulle byta när aktien har lyft om några år.

Riktigt svängiga aktier ska vi kanske inte vara lika långsiktiga i som stabila högutdelare och de som alltid ökar vinsten. Exempelvis Lagercrantz fortsätter att öka vinsten och även Bahnhof tuffar på bra.

Här är en annorlunda bild på deras vd Jon Karlung från vd-ordet i halvårsrapporten 2025:

Ska vi våga fortsätta månadsspara i aktier som BTS behöver det vara ett stabilt bolag som tack vare vinster och kassaflöden kan fortsätta att dela ut. Jag skulle inte göra det i ett svagare och svajigare bolag. Högutdelaren Ework fortsätter jag också månadsspara i, trots utmanande tider.

Evolutions svacka är ingen kris, för bolaget tjänar fortsatt bra med pengar och återköper aktier över börsen. Grundaffären står stadigt, men tillväxten har hackat länge nu. Här får vi månadsspara med manuella affärer, för Levler kan inte låta oss köpa andelar av en aktie i Evolution, så kallad fraktionshandel. Tydligen beror det på att deras samarbetspartner har hållbarhetskriterier.