Vill du nå ekonomisk frihet? Det kan vara lättare än du tror att bygga en förmögenhet, särskilt om du kommer igång med aktiesparande. Grundläggande för att bli ekonomiskt fri är fyraprocentsregeln.
”Den lyckligaste aspekten i mitt liv var att bli uppfostrad av föräldrar som lärde mig värdet av en dollar och hårt arbete.”
– Marc Lichtenfeld, analytiker och författare. Citat från The Oxford Income Letter i november 2021.
I denna bloggkategori finns artiklar om ekonomisk frihet även tips för bättre privatekonomi och ett smartare sparande. Allt från Livet som bloggare och företagare till spartips och minimalism. Dessutom böcker om aktier samt olika guider och en del varningar. Jag ger dig inspiration om olika inkomstkällor och FIRE, att bli ekonomiskt fri.
I våras gjorde jag det här testet i skrivhastighet. Ingen förberedelse, bara ett försök. 86 ord på en minut är jag rätt nöjd med. 90 finns inom räckhåll om jag försöker några gånger.
Jag är ju ingen stjärna direkt på att skriva snabbt, även om jag kan min sak. Någon som kommer över 100 ord?
Jag sänkte nyligen mina kostnader för att gymma på SATS med 84 kr i månaden. Dessutom helt utan nackdelar.
Problemet var att SATS tydligen ändrade utbudet av olika medlemskap i maj 2012, men de nuvarande priserna har ändras sedan dess. Jag stod i alla fall ovetandes kvar som Bronze-medlem med tillgång till ett center och betalade i år 479 kr för det då priset sakta höjts sedan jag blev medlem 2006.
När jag nu plötsligt fick reda på att exakt samma medlemskap heter Club och kostar 395 kr i månaden kontaktade jag SATS och fick det medlemskapet istället utan ny bindningstid. Att slippa bindningstid var inte mycket till kompensation, men alltid något.
84 kr i månaden för mycket gånger 12 månader = 1008 kr om året. En tusenlapp om året i hur många år då?
Visst det ligger lite på mitt ansvar att kolla medlemskapen då och då, men jag effektiviserar mitt liv och vill göra rutiner av saker för att spara tid. SATS hade fått betydligt mycket mera goodwill om de hade hört av sig och ändrat medlemskap/pris åt mig automatiskt, då hade det blivit en god nyhet för mig. Nu när jag fick komma på det själv och insåg jag betalar för mycket varje månad helt i onödan känns det inte lika bra.
Lite som när Comhem sänkte priset utan att berätta det. Den gången fick jag veta det via en granne och jag var tvungen att ringa till kundtjänsten för att också få lägre pris. Alla trogna kunder som inte gjorde det fick fortsätta att betala det högra priset.
SATS som företag vore antagligen en bra investering om det gick att köra till rätt pris, men aktien är som bekant inte noterad.
Apropå styrketräning har jag uppdaterat sidan med personbästan efter gårdagens personbästa i axelpress.
Jag fick lite fler tankar av @edvinner som svar på mitt inlägg om hur du sparar pengar på skrivarpapper. Jag har därför ställt samman lite tips om hur vi sparar pengar när det gäller skrivartoner.
Laserskrivare kostar kanske lite mer än andra typer, men utskrifterna i svartvitt blir billigast än sådana i färg.
Ett annat grundläggande tips är att du kan överväga att inte köpa originaltoner, för ofta är kopiorna billigare. Nu har å andra sidan närstående till mig råkat ut för icke-originaltoner som inte alls funkat och bara har varit att kasta. Jag har också varit med om att originaltonerna är nästan billigare än kopiorna, vilket gör originaltillverkarens grejer säkrast.
Det bästa tipsen är antagligen att du ställer in skrivaren så att kvalitén på utskriften blir lite sämre. Eko-läge eller nåt. Det är i regel inget du märker något negativt av om du bara skriver ut text, men sannolikt om du skriver ut bilder.
En i längden hyfsat stor besparing gör du nog om du helt enkelt inte skriver ut bilder, utan bara text. Undvik även feta typsnitt och riktigt stora bokstäver.
När skrivarlampan börjar blinka eller lysa sägs det vara dags att byta toner. Min erfarenhet är att det trots allt kan vara väldigt långt kvar.
Även när printern säger stopp på grund av tonerbrist kanske det inte är över. Prova att ta ut tonern och skaka den lite grann. Sätt sedan tillbaka den och med lite tur kommer skrivaren nu åt tillräckligt med toner för att du ska kunna skriva ut lite till.
Till slut får vi alla köpa ny toner. Köper du exempelvis två toner samtidigt kan frakten per toner bli lägre. Köp inte så många toner att du inte hinner göra slut på dem innan skrivarens ”trumma” måste bytas. Då är det lika bra att byta skrivare och om din gamla skrivare inte finns till salu längre behöver du kanske andra toner framöver.
Sådär, nu sjunger inlägget på sista versen för nu har jag tagit mig ton(er) tillräckligt.
🙂
För mig som ibland vill frigöra mig från den digitala världen är det skönt att skriva ut rapporter och annat från nätet och läsa på papper. Detta förslagsvis i fåtölj inne eller solsäng ute när vädret tillåter.
Första spartipset är därför att köpa billigt skrivarpapper. Mitt portföljinnehav Clas Ohlsons eget är billigare (inte ens halva priset) jämfört med Multicopy som de också säljer.
Det är andra spartipset är att jag skriver ut på båda sidor av papperen. Först på den ena sidan och sen när jag läst stoppar jag papperen i skrivaren igen. På så vis räcker varje papper dubbelt på länge och de redan mycket små kostnaderna halveras. Plus att jag kan ha vissa av bladens oanvända sida som anteckningsblock, så slipper jag köpa sådana också.
I ärlighetens namn gör jag inte det andra spartipset främst för att spara pengar. Det är faktiskt inte för miljön heller. Det handlar om att jag är lite lat. 🙂
Jag vill inte spendera tid och energi på att handla skrivarpapper mer än nödvändigt. Det gäller att vara sparsam med tiden också, om nu tid är pengar.
Enligt en statistisk undersökning läste nästan alla de som köpt Thomas Pikettys jättebok om ekonomi bara lite i början. Jag har faktiskt läst hela sammanfattningen av Jesper Roine, men även den är lite trist periodvis. Tidigt i boken kommer en genomgång av en forskningsbakgrund, vilket får boken att verka som en forskningsuppsats. Journalistiska produkter börjar med intressanta saker och har fördjupning lite senare.
Nåväl, en slutsats av Pikettys forskning är tydligen att det är främst ökade löneinkomster och inte kapitalinkomster som fick skillnaderna i inkomst att öka i främst USA men också Frankrike under 90-talet och 00-talet.
En annan slutsats är att det kan bli problem om avkastning på kapital långsiktigt är större än tillväxten i ekonomin. Nu hänger de båda faktorerna ihop rätt mycket. Dessutom spelar det in om folk kan skapa sin egen förmögenhet eller om det bara går att bli rik genom arv. Lägg till att även fattiga gynnas av hög avkastning på kapital på grund av att pensionsfonder etc placerar i aktier och annat.
Piketty vill ha en progressiv skatt för riktigt rika och ser även utbildning och kunskap som lösningar mot orättvisor.
Jag är glad att jag valde sammanfattningen av boken för nu när till och med den var jobbig och lite trist att läsa emellanåt kan jag knappt föreställa mig originalet. Vissa sidor förklarar nationalekonomiska formler och det känns både invecklat och abstrakt via avsaknad av mänskliga exempel.
Kapitalet i det tjugoförsta århundradet är tvärt emot vad Paul Krugman anser en av de oviktigare böckerna om ekonomi. En kort version av mina åsikter finns långt ned bland bokrecensionerna.
