Samhälle & politik-arkiv - Marcus Hernhag

Taco trade – Skräms inte av Trumps förhandlingstaktik

Taco Trade är skämtet på de finansiella marknaderna om Donald Trumps förhandlingstaktik. Låt mig gå igenom vad det innebär och hur vi bör agera.

Att kalla Trumps förhandlingstaktik för Taco trade är ett skämt om att han alltid tar ut svängarna mycket i början av förhandlingen. För då får han prutmån och har en extrem position att förhandla ifrån.

TACO står för Trump Always Chickens Out.
Trade innebär att när Trump talar så skakar börsen, tills han börjar kompromissa för att göra en deal. Då stiger kurserna igen, t.ex. när tullkriget började sättas på paus nu under våren 2025.

Chickens Out innebär att han rör sig från en extrem ståndpunkt för att sen kompromissa därifrån som om han fegade ur. Det är en elak men rimlig beskrivning som gjort Trump upprörd. Frågan är om han därför inte kommer att förhandla hårdare istället för att mjukna upp så snabbt som han ändå gjort hittills i år. Att säga att han fegar ur är att be om bekymmer.

Taco Trade myntades av Financial Times-skribenten Robert Armstrong i en artikel publicerad den 2 maj 2025.

Uttrycket är träffsäkert för sättet som många förhandlar på, för att ha ett tufft första bud till den man förhandlar med är inget nytt alls. Däremot är Trump extrem i sitt utförande av förhandlingstaktiken och jag tror att det håller på att nå vägs ändå när folk börjar skämta om det.

Det är svårt att ta det Trump säger på allvar då. Frågan är bara vad Trump då gör? Mer av samma eller tvärtom?

Slutsats: Tills vidare tycker jag att vi fortsatt inte ska ta särskilt mycket av det han och hans regim säger, utan hellre vänta in slutresultaten av förhandlingarna. Det blir svängiga kurser, men handling väger så mycket tyngre än ord. Särskilt i fallet med den förmodligen narcissistiske president Trump.

Keep calm and hold on to your aktiestrategi. 🙂

Taco Trade är skämtet på de finansiella marknaderna om Donald Trumps förhandlingstaktik. Låt mig gå igenom vad det innebär och hur vi bör agera.

Solroseffekten – den ryska ondskan måste stoppas för att rädda Europa

Jag har läst boken Solroseffekten av Lena Wilderäng. Den handlar inte direkt om ekonomi, men kriget i Ukraina påverkar hela Europas ekonomi och politik och därför hamnar detta inlägg i min avdelning för Samhälle &Politik. Att stoppa Ryssland handlar om vår överlevnad som fria människor.

Solroseffekten – att hjälpa krigets Ukraina beskriver Wilderängs resor med brandbilar och utrustning till krigets Ukraina och hur tacksamma folket är för att hjälp mot Ryssland. Eller Moskvastaten, som landet också kan kallas, eftersom Moskva och St. Peterburg-områdena i stor utsträckning ockuperar och suger ut det de kan av resten av landet och av alla minoriteter i Ryssland. Själv kallar jag Putins Ryssland för Den Store Satan i Öst.

Solroseffekten är lätt att läsa rent språklig, men krigets fasor lite tyngre att ta in. Vi lär oss bland annat att ryska armén ibland har vardagsrummet som toalett i (sannolikt) övergivna ukrainska bostäder. Inte så förvånande med tanke på vad vi läst i media om tortyrcentraler och gruppvåldtäkter.

Lena Wilderäng har som ryskättad en god inblick i hur det ryska samhället fungerar. Detta skriver hon om våldet i landet:

Från boken Solroseffekten. Lena Wilderäng har som ryskättad en god inblick i hur det ryska samhället fungerar. Detta skriver hon om våldet i landet.

Jag fotade av detta stycke för att jag tycker att det är viktigt att alla får en inblick i vilket typ av stat och skitland som Putins är.

Det är bra att läsa boken som inspiration för att hjälpa till. Solroseffekten är att vi medmänniskor, likt solrosor som skyddar varandra för vinden och sprider sina frön för att bli nya solrosor, ska hjälpa till. Information och kapital behöver flöda.

Alla behöver heller inte åka till fronten. Jag har flera gånger från vissa (tomtar, troll eller spambots) i sociala medier blivit frågad om när jag skickar mina barn till fronten i kriget. Som om livet vore binärt. Här en skärmdump från twitter.

Metaforen med ett spjut är bra. Spjutliknelsen är att alla kan inte vara spetsen, utan många andra måste arbeta med allt bakom soldaterna vid fronten. Logistik, information, finansiering. Jag och miljoner andra européer befinner oss en bit bak i spjutet. Inget fel med att stärka skaftet på det som ska stoppa den ryska svartbjörnen. Det finns som jag skrivit stor nytta med att bojkotta Ryssland.

Jag har denna vår 2025 efter att bland annat ha läst denna bok och förstås även själv tänkt till styrt om en del av det jag skänker i välgörenhet varje månad. Från vissa dessa organisationer till att ge mer till Ukraina. Mer om det kommer i separat blogginlägg framöver.

Sammantaget är Solroseffekten en intressant inblick i volontär- och hjälparbetet för att stoppa den ryska kolonialmakten från att erövra mer av Europa. Det finns fler böcker att läsa och massor på nätet, men varför inte börja med denna.

Make Russia small again!
Slava Ukraini!

Bojkotta Marabou och mycket annat

Bojkotta gärna Marabou för att sätta press på deras ägare Mondelez att sluta ha verksamhet i Ryssland. Bojkotta eller kritisera även alla andra som bedriver verksamhet och handel med Ryssland eller via ombudsländer, ofta olika länder vars namn slutar på -stan.

Debattinlägget på SvD hade som utgångspunkt att stora volymer europeiskt tillverkad choklad från Mondelez säljs fortfarande i Ryssland. Detta genererar rejäla skatteintäkter till ryska staten. Vi uppmanade till fortsatt bojkott av Marabou med flera varumärken.

Att sätta press på Marabou genom konsumentmakt är förstås bara en liten åtgärd i ett stort spel om Europas framtid. Alla förstår kanske inte det, utan min länk till debattinlägget skapade en stor och arg diskussion på Twitter. Förutom förolämpningar från rysstroll och bots var det många som absolut inte ville sluta äta choklad från Marabou. ”Rör inte min choklad! Nu ska jag äta extra mycket.”

Arga som småbarn som någon tar påsen med lördagsgodis ifrån. Gulligt. Men att på alla medel försöka sätta press på alla företag i väst att sluta handla med Ryssland är viktigt, för att göra det svårare för Den store satan i öst att med bomber, våldtäkter och tortyr försöka utrota Ukraina och dess folk.

Vi ska förstås också försöka sluta konsumera andra produkter och bojkotta fler företag. Allt från Pepsi till gas från Ryssland.

Jag har tidigare varit med och fått ett debattinlägg på publicerat på DN om bolag som har verksamhet i Ryssland och jag har även dragit slutsatsen att AP7 bara leker ESG.

Min kritik mot hållbarhet, CSR och ESG

Etiska fonder, CSR och hållbarhet innebär ofta oklara eller dåliga kriterier, vilket gjort att många investerare och fonder missat kursraketer.

I decennier har jag stött på dessa uttryck och modeord och i flera år har jag kritiserat hur de används. Det är självklart att investerare och andra intressenter ska se upp om ett bolag inte hänger med när hållbarare insatsvaror och tekniker slår igenom. Utöver det handlar det lite förenklat om att investera i bolag som långsiktigt växer intäkterna och vinsten per aktie. Läs mer i denna PA-krönika från 2018.

Oklara kriterier. Inom den välmenande hållbarhetsrörelsen har det alltid varit stor oenighet om exakt vad som är hållbart, etiskt och så vidare. Det har alltid funnits olika hårda kriterier. Att aktiefonden Avanza USA missade kursuppgång i Nvidia har vi kunnat läsa om i DI under 2024. Det är bara ett av många exempel där framgångsrika bolag sållats bort av olika banker och förvaltare utan tydlig eller förståelig orsak.

Staten är inte hållbar? Svenska staten säljer som bekant alkohol, lotter och sportspel, samt beskattar produkter kasinon, sportodds, tobak och nikotin. Det är sektorer som är klassiska när det gäller diskussionen om beroendeframkallning. Låt vara att det inte är någon dominerande del av statens affärer och skatteinkomster, men ändå.

Svenska staten och andra länders statsapparat skulle sållas bort från vissa ESG-listor. Ta bara allt som läggs på försvaret. Staten utbildar folk i konsten att kunna döda i organiserad form, så kallad militärtjänst. Är det hållbarhet? Ja, för man måste kunna försvarar sig. Både preventivt i avskräckande syfte och när det blir allvar.

SAAB-aktien har under 2022-2024 varit en kursraket som många fonder missat på grund av politiskt korrekta kriterier, vilka under det senaste året börjar att förändras här och där.

Etiska fonder, CSR och hållbarhet har oklara eller dåliga kriterier, vilket gjort att många investerare och fonder missat kursraketer som SAAB.

Som om vissa först efter att Ryssland fullskaligt invaderade Ukraina 2022 började förstå att ett litet land med spirande demokrati måste kunna försvara sig mot en armé som verkar vara fullt av våldtäktsmän och torterare. Vapen och ammunition till krigförande demokratier kan dessutom förhindra ännu värre saker längre fram.

Missar även små kursraketer. Framgångsrika bolag som ESG- och hållbarhetsindustrin missar även småbolag, som det tog jag upp i en krönika (bakom betalvägg) hos Privata Affärer. Det handlade om e-handlaren Haypp som bland annat säljer nikotinpåsar (tobaksfritt snus). Aktien dubblades i kurs på ett halvår sedan den var en av de fem ”syndaktierna” jag skrev om (bakom betalvägg) i oktober 2023.

AP7 och staten leker hållbarhet och ESG. Vid det här laget är väl ingen som läst allt ovanstående förvånad över att AP7 att under början av 2024 ännu inte hade ens tittat närmare på frågan om att undvika investera i företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

Så investerar du hållbart enligt Hernhag

Sätt upp kriterier som fungerar för dig. Exempelvis bra statistik när det gäller faktorer som kundnöjdhet eller jämställdhet. Andra kriterier kan vara att verksamheten är energieffektivisering eller att verksamheten inte bedrivs i fel länder. Bolag som är lönsamma och betalar skatt är för övrigt generellt sett mer hållbara än andra.
Välj aktier istället för fonder, så att valet av värdepapper och kontrollen är upp till dig.
Tänk enkelt runt dina hållbarhetskriterier och val av aktier. Drunkna inte i detaljer.

AP7 leker hållbarhet och ESG

Sjunde AP-fonden äger aktier i bolag som betalar skatt i Ryssland och därmed är med och finansierar kriget mot Ukraina. Det värsta är att AP7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

Lördagen den 16 december 2023 gjorde jag debut på DN Debatt med ett inlägg om detta (länk till sida ofta utan betalvägg).

”AP7 äger värdepapper till ett värde av 19 miljarder kronor i tolv internationella koncerner som utsetts till ”International sponsors of war” och svartlistats av Ukraina.”

Sjunde AP-fonden (AP7) förvaltar våra pensionspengar och måste nu ta sitt ansvar. De tre punkter vi kräver i debattinlägget går i korthet ut på att redovisa innehaven med ryska kopplingar och skatterna de betalar. Kan man inte få de här bolagen att bättra sig och helst lämna Ryssland och därmed sluta stödja kriget och alla dess våldtäkter och tortyrkamrar, bör AP7 sälja aktierna.

Att som man gjort enbart sälja alla aktier som var noterade i Ryssland räcker inte.
DI har i en ledare gett oss debattörer medhåll.

Skandal att AP7 bara leker hållbarhet och ESG

Jag har efter debattinlägget med Uliana Gottlieb och Håkan Gergils uttalat mig i på Aktiespararnas sajt. Detta sedan jag av journalisten Annelie Östlund som ringde fick höra svaren från AP7 i debatten. Svar som först gjorde mig mållös:

AP 7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig!

Sjunde AP-fonden äger aktier i bolag som betalar skatt i Ryssland och därmed är med och finansierar kriget mot Ukraina. Det värsta är att AP7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

ESG-ansvarige Johan Florén har tydligen en formulering om att uppgifterna om de tolv internationella koncerner som svartlistats av Ukraina kommer från ”en part i kriget”.

Mitt svar:
”Det är ju inte två parter som är oense om vilka företag som bedriver verksamhet i Ryssland och betalar skatt där. Frågan är om det är hållbart att stödja en så farlig regim som den ryska. Nej, det är det inte. Jag tycker faktiskt det är helt veklighetsfrånvänt.”

Det har rätt länge diskuterats om man ska undvika Marabou eller GB Glass som ägs av Mondelez respektive Unilever. Och så har AP7 inte ens tittat på frågan. De leker ju ESG.

Det här med att betala skatt till ett land som anfaller ett land i EU:s närhet kan knappast vara hållbart, även om hållbarhet och ESG ofta har oklara kriterier.

Ryska armén och dess övriga militära arméer, grupper och miliser är ansvariga för många våldtäkter enligt säkerhetsorganisationen OSSE. Ett av många exempel är Bucha (Butja) utanför Kiev där det blev massaker och gruppvåldtäkter. Läs hos OSCE här eller på Wikipedias sida om Butjamassakern här om du törs. Vad som hänt och händer på de ännu ockuperade områdena som storstaden Mariupol vill jag inte ens tänka på.

Sjunde AP-fonden har inte beaktat det här med att äga aktier i koncerner som ännu inte slutat ha verksamhet i Ryssland som en del av sitt hållbarhetsarbete. Det är heller ingen ny eller liten fråga om vi säger så. Om ett stort land hotar hela EU och den fria världen – är det hållbart med verksamheter i det landet?

Bolagen som betalar skatt i Ryssland tar förstås även ekonomiska risker med detta. Deras verksamhet i Ryssland borde av många anledningar stängas och då skulle de förlora pengar (gå miste om vinster). AP7 borde sälja aktierna innan så sker, för det skulle antagligen inte vara helt bra för aktiekurserna även om det handlar om stora globala bolag. Etik, moral och ekonomi går hand i hand här.

Här är några av bolagen AP7 ägde aktier i 2023

Procter and Gamble Co
Nestlé
Alibaba Group LTD
Philip Morris Int
Unilever
Mondelez International Inc

För dig som vill påverka med konsumentmakt och rösta med fötterna kan du bojkotta deras produkter.

Detta även om intäkterna som exempelvis Philip Morris får när svenskarna köper Swedish Matchs snus Ettan och Zyn inte går direkt till Putins anfallskrig och brott mot mänskligheten.

Det är ändå ett sätt att sätta press på bolagen. Marabou ägs av Mondelez (DI.se), så när det gäller choklad kan du i så fall också byta varumärke.

Sen finns det flera enligt bl.a. denna artikel på SVT.se andra bolag som AP7 inte äger aktier i och som du kan fundera på om du vill vara kund hos.

Listor över alla varumärkena blir långa och måste hållas uppdaterade. Jag ger därför bara dessa exempel. Ni läsare får däremot gärna fylla på i kommentarerna!