Marcus Hernhag

Vi ser en upprekyl på börsen sedan i våren 2025 och även sedan i somras. Alla bolag har inte rapporterat för andra kvartalet än, men generellt sett ännu en okej rapportflod. Evolution togs emot av marknaden med öppna armar och kursen har rusat sedan botten i maj. Andra bolag har det motigare på kort sikt, men ingen fara på lång sikt.

De tio aktierna jag har och som jag månadssparar i via mitt ISK på Levler.se har de senaste tre månaderna stigit med 7 procent, ungefär som börsen.

De tio aktierna i mitt månadssparande är AAK, Axfood, Bahnhof, Beijer Ref, BTS, Ework, Evolution, Investor B, Lagercrantz och Wihlborgs.

De aktier som gått upp mest i år är Axfood och Bahnhof med över 20 procent i uppgång. Två bolag som står emot i tuffa tider bra och som alltid tuffar på, men kanske inte lika snabbt som de mest svängiga.

Ework har tappat mycket i år med -25 procent, men jag är inte orolig sett över ett par år. Efterfrågan på IT-tjänster kommer tillbaka förr eller senare och bolaget har jobbat bra med marginalerna.

Omröstningsförfarande i Estea Omsorg nu i juli och augusti 2025 gäller förändringar för förvaltningen, nyemissioner och försäljning av Slättö Core-aktierna. Det känns som att de förändrade fondvillkoren är mest för att begränsa den nya ägaren av förvaltningen, så att allt ska bli sig likt även framöver.

Förvaltningen måste vara mycket passiv, för Estea Omsorgs förvaltning säljs för en krona:
”Fonden upplyser särskilt om att köpeskillingen för överlåtelse av Fonden till Thylander-bolaget endast uppgår till 1 krona och att det inte heller finns någon annan ersättning till Estea AB som erhålls på bekostnad av Fonden.”

En formell summa förstås. Jag ska återkomma om jag får tag i Estea och information om varför förvaltningen är värd så lite och varför de säljer. Med hög substansrabatt borde det även vara värt att fundera på att sälja Slättö Core-aktierna till marknadspris och dela ut det hela.

”Fondens löptid (som idag obegränsat kan förlängas av AIF-Förvaltaren) begränsas i tid.”
Jag har fått svar från Estea och avveckling sker 2027-2030.

Känns som att detta är en formell förändring på kort sikt, men början till slutet på lite längre sikt. Det innebär förhoppningsvis att vi får ut NAV-kursen till slut i alla fall.

Länsförsäkringar köper upp fondplattformen SAVR utan att ens ha tagit ställning till lågprismodellen. Istället är det den tekniska plattformen man vill åt. Det höjer enligt mig risken för att det på sikt blir prishöjningar (högre förvaltningsavgifter).

Till Privata Affärer blir svaret att: ”I det här skedet har vi inte tagit ställning till Savrs affärsmodell.”
Läs mer i artikel hos Privata Affärer om du är prenumerant där.

Att SAVR satsar på tillväxt och går med förlust gör att Länsförsäkringar kan komma att ändra på prismodellen. Det finns nämligen inte längre något stort motiv för att satsa på hårt på tillväxt längre. SAVR var tvungna, men det är inte det betydligt större och mer etablerade Länsförsäkringar.

Som kundägd bank vill man å andra sidan säkert hålla konkurrenskraftiga priser på att sälja andelar i olika fonder, det vill säga på fondavgifterna. Men visst ökar risken för att SAVR på sikt med sina nya ägare inte kan ge så låga förvaltningsavgifter på alla fonderna på fondtorget.

Mitt råd: Fortsätt spara om du fondsparar hos SAVR. Om du inte är där kan du lika gärna avvakta utvecklingen.

I bästa fall förblir SAVR billigare än samma fonder på nätmäklarnas fondtorg. Men fyndens tid kanske är förbi 2026 eller så när köpet är godkänt och genomfört.

Ett nytt svagt år för Ren Energi och Vatten-fonden, men alla innehaven har höjt utdelningarna. Direktavkastningarna kryper därmed allt högre uppåt i denna ”fond”, som egentligen är en liten aktieportfölj som jag förvaltar som en indexfond. Det går att bygga en egen aktiefond.

Frågan är vilka risker det egentligen finns i de ibland rätt höga direktavkastningarna. Det finns i vart fall många politiska risker med grön energi i USA, i alla fall i Trump-tider. Hans minskade subventioner för solceller är ett exempel på det.

Vad köper jag nu?

De små likviderna från utdelningen placerar jag något förenklat i alla bolag utom Southern som väger tillräckligt.

Något mer komplicerat placerade jag inte precis allt, för lite har jag kvar för avkastningsskatten som dras direkt i kapitalförsäkringen där den här aktiefonden ligger.

Fördelningen i fonden

Efter att ha återinvesterat utdelningarna på årsdagen ser fördelningen ut så här. De största innehaven har i regel gett bäst avkastning från start, även om enstaka omplaceringar på tidigare årsdagar också har påverkat.

Southern Company 12,91%
Brookfield Renewable A 10,68%
TransAlta 10,65%
Hannon Armstrong Sustainable Infrastructure 9,72%
Middlesex Water 9,01%
Canadian Utilities Ltd. 8,48%
H2O America (före detta SJW Group) 8,42%
NextEra Energy 8,33%
American Water Works 7,82%
York Water 6,97%

Ren Energi och Vatten är en relativt sett liten satsning från mig. Grön energi borde vara framtiden, men så länge elen från vindkraft och solkraft inte kan lagras så bra skickas allt ut direkt i elnätet. Stor produktion leder därmed i regel till lågt pris och tvärt om. Främst i Norden har de visat sig svårt, så jag har inga gröna energi-bolag härifrån.

Sen en liten brasklapp för att jag inte känner till alla regler och skatter för USA:s och Kanadas elnät. Eller för vattenverk att sälja vatten. Se där, ännu en politisk risk. Men utdelningar klarar allt bolagen av att ge.

Kvalitetsbolag ska klara av nya utmaningar och så länge utdelningen höjs är jag nöjd.

Som jag påpekat tidigare har jag skrivit mer om hur man bygger upp egna aktiefonder i kapitel 13 i boken Hitta tillgångarna som gör dig rik.