Läsarfråga: Direktavkastning vs yield on cost

Läsarfråga: Jag köpte H&M för 239,20 kr per styck inkl. courtage sommaren 2016.
9,75 kr / 239,20 = ca 0,4. 
M.a.o. 4 procents utdelning för min del det här året!? Är det så man ska räkna ut direktavkastningen i procent räknat?

Mitt svar: 4 procent i direktavkastning på kapitalet du köpte för, ja. Då kallas det för yield on cost.

Annars kan du räkna utdelningen delat på aktiekursen så ser du direktavkastningen utifrån det nuvarande marknadsvärdet. Det är oftast det man avser när man pratar om direktavkastning. Yield on cost är betydligt vanligare i USA.

Vilket börsklimat gynnar småbolag vs storbolag?

Läsarfråga: Vilket börsklimat gynnar småbolag vs storbolag? Jag tänker främst på ränta, konjunktur, inflation.

Mitt svar: Det bästa klimatet är stark konjunktur, måttlig inflation och låga räntor. Småbolag brukar statistiskt sett gå bra först en bit in i en stigande börstrend, men sedan 2009 har de bara gått upp utan den fall för storbolagen vi såg en period under 2015-2016.

Jag har sålt ut i Betsson och H&M

Mars månads affärer för mig privat är att jag sålt mitt kortare innehav i Betsson och min mångåriga position i H&M.

Båda transaktionerna går i samma linje som när jag sålde Clas Ohlson. Återförsäljare till konsumenter står inför fortsatt stora förändringar och jag byter strategi där bort till andra konsumentvarubolag.

Betsson ser inte att återgå till positiv kurstrend och även som spelutredningen med dess förslag är inräknat i kursen så innebär det faktum att speloperatören får betala skatt lägre vinster och troligen även lägre utdelningar framöver. Jag köper hellre mer aktier i Netent och går in i Evolution Gaming, som levererar system till kasinobolagen. Eller andra konsumentbolag som inte är återförsäljare.

I H&M var rapporten ännu ett steg bort från stigande rörelsemarginal. Det var inte det jag ville se. Nu säger ledningen bara att det är ”realistiskt” men tuffare att nå bättre marginal i år. Investeringarna och utdelningen är fortfarande större än kassaflödet från verksamheten, även om just detta kvartal är säsongsmässigt svagt.

H&M har 8,4 miljarder kr i likvider (drastiskt lägre än för ett år sedan) och 16,1 miljarder som ska delas ut, varav 8 miljarder nu i vår. Samtidigt är det fortsatt full gas när det gäller nya butikskoncept. H&M har idag sju varumärken och ett åttonde drar igång i höst i London. Kläder och fika i samma butik är tydligen det H&M tror ska funka. Sic! Ett nionde varumärke planeras därefter. Det här betyder ytterligare investeringar i inventarier och marknadsföring och det tar alltid 1-2 år innan en ny butik blir lönsam. Samtidigt innebär alla butikskontrakten en allt mindre flexibilitet, ju längre kontrakt som tecknas desto dyrare att säga upp om e-handeln slår ännu hårdare framöver och butiker måste stänga eller flytta till mindre lokaler. Ovanpå alltihopa en försäljning som fortsatt är svag i jämförbart antal butiker.

Jag ser inga utdelningshöjningar för H&M de närmaste åren, snarare risk på nedsidan även om det nog inte är någon stor fara.

Jag har nu kastat ut återförsäljarna av konsumentvaror i butik ur min portfölj efter att under drygt ett år ha sålt först Byggmax samt nu Clas Ohlson och H&M. Likviderna från Betsson har investerats i befintliga portföljinnehav. H&M-pengarna går nog samma väg framöver.

I nästa börskrasch köper jag gärna SCA Hygien eller amerikanska P&G. Annars är jag nöjd med Swedish Match och Boston Pizza Royalties Income (som är en royalty-trust och får procent på intäkterna från pizzabutikerna och är därmed inte direkt en butikskedja).

Drabbar butiksdöden Realty Income?

Läsarfråga: Äger en större post i Realty Income och funderar på hur klokt det är framöver med trolig butiksdöd i framförallt USA. Realty income äger ju inte bara butikslokaler, men du förstår min fundering. Jag ser att du har kvar ditt innehav. Hur går dina tankar? Vore oerhört tacksam för input!

Det är nog ingen fara även om det är mest retail i bolagets portfölj. Realty Income lyckades t.ex. göra sig av med bokaffärerna när det begav sig. Troligen är det en viss fördel med fokuset mot annat än sällanköpsvaror, alltså mer mot hälsovård och dagligvaror som apotek och restauranger, etc.

Jag är mer orolig för fastighetsbolag med gallerior, där riskerar uthyrningsgraden att öka då många butiker inte lönar sig. Jag har därför hellre Realty Income än Atrium Ljungberg.

Sen är en trend dessutom att även ehandlare som Amazon börjar med fysiska butiker som Amazon Go.

Slopa räntefonden och köpa aktier med hög direktavkastning?

Läsarfråga: I min ISK har jag fonder och aktier ungefär 2/3 delar och spiltan räntefond 1/3 del. Jag har den i säkerhet för jag tycker börsen är rätt högt värderad nu och om det blir köpläge i något så tar jag pengar där. Men räntefonden har bara gått upp nästan 3 % på knappt 3 år. Tycker det är lite lågt. Så till min fråga. Ska jag slopa räntefonden och köpa aktier med hög direktavkastning och rätt säkra (ex Hemfosa osv.) eller preferensaktier istället?

Svar från Skägget: Som långsiktig strategi är mitt svar ja. Däremot vet jag inte om det är läge nu eller om 6-12 månader eller längre fram att sälja den trygga räntefonden och köpa aktier istället. Sett över tio år lär du få högre avkastning i de (relativt korta räntefonder) svängiga aktierna, men på kort sikt eller i en allmän börsnedgång kan även preferensaktier och relativt säkra stamaktier tappa över 10 procent eller så.

Lär dig alla grunderna inom direktavkastning här.

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.