Grunderna i företagsbeskattning

Funderar du på att starta aktiebolag eller enskild firma är det viktigt att du tänker igen vad du ska ta för priser. Här är därför några av grunderna i företagsbeskattning, så alla kan se hur mycket som försvinner i skatt.

Vissa förstår inte hur mycket skatt som tas ifrån oss företagare av priset till slutkund. Det som ser ut att vara ett högt pris för konsumenten behöver inte ge mycket kvar till företagaren.

Från priset mot konsument dras det först moms.
Sen av den vinst som är kvar efter att vi betalat alla rörelsekostnader blir det även arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Detta om vi tar ut nettosumman som lön.
För enskild firma är det egenavgifter istället för arbetsgivaravgifter som du betalar om du som jag har aktiebolag, men procentsatserna är ganska lika höga.

Här är ett räkneexempel för konsultation en timme:

Priset konsumenten får betala: 1250 kr.
Kvar efter momsen: 1000 kr.
Kvar efter arbetsgivaravgifter: 750 kr.
Kvar efter inkomstskatt: 525 kr.

Om man har kostnader för att åka till ett möte eller har andra rörelsekostnader i firman blir det ännu lägre belopp kvar. En frilansplats eller ett kontor som drar en fast kostnad varje månad. Det finns även kostnader för företagskontot hos banken och faktura- och redovisningstjänster. För vissa verksamheter även varukostnader och andra inköp. Och så vidare.

Förberedelser och fakturering tar också en del tid. Per timme blir det därför netto klart lägre än 525 kr. Kanske hälften av det är kvar. Sen har företagare när det gäller konsulttjänster inte alltid 100 procent beläggning heller.

Ett netto på säg 300 kr i timmen räcker till två biobiljetter utan biogodis eller till en måltid på restaurang, så av de 1250 kr får man inte så otroligt mycket kvar.

Beroende på var du bor i landet kan din inkomstskatt vara både lägre och högre än de 30 procent jag räknat med ovan. Det blir även lite lägre genomsnittlig beskattning av din inkomst/lön om vi räknar in grundavdrag och jobbskatteavdrag. Däremot högre skatt om du betalar statlig inkomstskatt.

Sen behöver vi egenföretagare få lite överskott så att vi har råd med semester också. All vinst kan vi därför inte ta ut som lön och konsumera under de övriga 11 månaderna om året.

Reglerna för aktieutdelning i fåmansbolag och hur vi använder periodiseringsfonder ska vi inte ens gå in på här. Allt ovan är ett förenklat exempel för att visa på ungefär hur mycket som förvinner i skatt.

Vill du bli (mer) ekonomiskt fri behöver du sikta mot klart högre timpenning när du ska ta kunder. Eller försöka leta efter något annat som kan ge mer, som passivare inkomster och annat med hävstång. Grunderna i företagsbeskattning är jobbiga och viktiga.

Funderar du på att starta aktiebolag eller enskild firma är det viktigt att du tänker igen vad du ska ta för priser. Här är därför några av grunderna i företagsbeskattning, så alla kan se hur mycket som försvinner i skatt.

Bra slut på 2023 för Utdelningsfavoriter by Hernhag

Aktiekorgen Utdelningsfavoriter by Hernhag avslutade 2023 på ett godkänt vis. Så här ser det ut för mitt sparande i de aktierna:

Sparboxen Utdelningsfavoriter by Hernhag avslutade 2023 på ett godkänt vis.

Även för oss placerat från start skiljer sig avkastningen något från den graf vi tidigare kunde se hos samarbetspartnern Levler. Den byggde på lika vikt för alla innehaven under hela tiden, för det är så månadssparandet ser ut. I praktiken har aktierna utvecklats olika i kurs och därmed väger de olika mycket i våra ISK. Här är sparboxen från start:

Här är avkastningen för sparboxen Utdelningsfavoriter by Hernhag från starten 2022:

Exakt vad du får för avkastning skiljer sig därför åt beroende på när du började månadsspara och om du gjort engångsinsättningar och i så fall när.

Fördelningen för mig i Utdelningsfavoriter by Hernhag

I mitt ISK där jag har aktierna är viktningen/fördelningen av aktierna helt olika på grund av att kursutvecklingen skiljer sig åt mellan innehaven.

Min sparbox har i praktiken mer än dubbelt så mkt i AAK som i Latour på grund av att den sistnämnde ersatte Intrum som då hade fallit i kurs. Det blev därmed relativt lite kapitel från försäljningen av Intrum-aktierna som jag placerade i Latour. Samtidigt har AAK gått bra i kurs då fettillverkarens vinster överraskat positivt.

Här är fördelningen (viktningen) för mig per årsskiftet 2023/2024:

AAK 14,8%
Investor B 11,7%
Wihlborgs 11,0%
Bahnhof 10,6%
Lagercrantz 9,8%
Hexagon 9,8%
Axfood 9,7%
BTS 9,3%
Ework 7,4%
Latour 5,7%

I mitt månadssparande i sparboxen väger förstås alla aktierna lika mycket, det vill säga varje månad köper jag aktier via Levler för samma antal kronor i varje aktie.

Aktiestrategin Canslim

Det finns en aktiestrategi som heter Canslim och som vaskar fram en del intressanta aktier på lite kortare sikt. Det är aktier som har så kallat momentum, det vill säga bränsle för uppgång. Som jag skrev bakom betalvägg i Privata Affärer:

”…titta närmare på strategin Canslim om du vill vara en aktiv placerare och om du gillar tillväxtbolag. Canslim utvecklades på 1950-talet av Investor’s Business Daily grundare William O’Neil. Strategin bygger på en kombination av teknisk analys och fundamental analys. Den kan vara ett urval för swing trading och trendföljande aktiestrategier.”

Canslim är enligt Investopedia och Wikipedia en förkortning för:

C = Current quarterly earnings per share. Utvecklingen för senaste kvartalets vinst per aktie.

= Annual earnings increases. Utvecklingen för helårsvinsten per aktie.

N = Nya produkter eller händelser.

S = Scarce supply och strong appetite. Utbudet av och efterfrågan på aktien.

L = Laggard stocks. Aktier som inte har hängt med i branschens kursutveckling.

I = Institutioner som äger aktien ska vara få, vi vill innan i aktien innan alla äger den.

M = Marknadens riktning.

Enligt börspsykologen Lars-Erik Boström har Investopedia fel:
– William O´Neil menar att man ska investera i ”leading stocks” inte ”laggards”. Med ”leading” menar inte de största bolagen, utan de bolagen med högst vinsttillväxt inom sin sektor.

– Han menar också att man automatiskt inte ska investera i bolag med lågt RSI. I William O´Neils bok ”How to make money in stocks” använder man dock RS (relative strength) istället för RSI. Tanken är egentligen att investera i bolag som uppvisar en relativ styrka mot marknaden.

RS och RSI handlar om relativ styrka för en aktie och mäter förenklat upp- och nedgångsdagar under en viss tidsperiod. Det är ett blogginlägg för sig.

Ska du följa strategin exakt ska du välja de med högst Canslim-poäng rakt av. Börsdata rankar en något förenklad topplista åt dig, i alla fall om du är betalande kund. Annars krävs det mycket jobb själv.

Det går också att enbart handplocka vissa av aktierna från en Canslim-ranking, även om du då bara har aktiestrategin som en komplettering till övrigt portföljtänk och analysarbete.

Skulle jag satsa på trading skulle jag titta rätt mycket på denna aktiestrategi och välja aktier i framtidsbranscher. Vi får se upp med cykliska verksamheter, tillfälliga vinstökningar och engångseffekter som får det att se bättre ut än vad det är.

Fler aktiestrategier att välja bland hittar du här.

Det blev stolpe ut under börsåret 2023

Börsåret 2023 blev klart bättre i absoluta tal jämfört med året innan. 2022 var å andra sidan året då jag spöade de svenska indexen. Så var det inte 2023 om vi säger så för med 5 procent i uppgång för min utdelningsportfölj blev det magert.

Min typ av aktier gick sällan bra, bland annat infrastruktur-aktierna hade det tungt. Halvledarbolaget Broadcom var ett av få riktigt stora glädjeämnen.

Efter att ha sålt av fastighetsaktier under våren inför husköp vände till slut branschen upp för alla innehav utom för Estea Omsorg. Typiskt. Och helt fel satsning av mig på den skuldsedeln. Återigen bra att jag har god riskspridning och bara max en handfull procent i de största innehaven.

Efter aktieförsäljningar blev följaktligen totalsumman med aktieutdelning dessutom lägre 2023 än för 2022:

Börsåret 2023. Efter aktieförsäljningar så blev följaktligen totalsumman med aktieutdelning lägre 2023 än för 2022.

Jag har å andra sidan en klart större och bättre bostad samt fortfarande rätt höga utdelningar. Livet går vidare.

Sammantaget blev börsåret 2023 stolpe ut för min sparportfölj, där även tillväxtaktier ingår. Utdelningsportföljen nämnd ovan är enbart min KF där den aktiestrategin råder.

Det är surt att kortsiktigt inte hänga med vissa index upp. Det trots att jag placerar rätt annorlunda. Det känns även lite ovant att se aktieutdelningarnas totalsumma på helåret sjunka.

Framöver måste jag sälja av snabbare när kurstrender vänder nedåt om det finns minsta risk eller hot utöver det genomsnittliga. Långsiktigheten består, men jag måste också kunna riskhantera bättre. Åtgärden blir att regelbundet minska eller sälja i aktien med svagast kurshistorik. Jag återkommer till det framöver.

AP7 leker hållbarhet och ESG

Sjunde AP-fonden äger aktier i bolag som betalar skatt i Ryssland och därmed är med och finansierar kriget mot Ukraina. Det värsta är att AP7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

Lördagen den 16 december 2023 gjorde jag debut på DN Debatt med ett inlägg om detta (länk till sida ofta utan betalvägg).

”AP7 äger värdepapper till ett värde av 19 miljarder kronor i tolv internationella koncerner som utsetts till ”International sponsors of war” och svartlistats av Ukraina.

Sjunde AP-fonden (AP7) förvaltar våra pensionspengar och måste nu ta sitt ansvar. De tre punkter vi kräver i debattinlägget går i korthet ut på att redovisa innehaven med ryska kopplingar och skatterna de betalar. Kan man inte få de här bolagen att bättra sig och helst lämna Ryssland och därmed sluta stödja kriget och alla dess våldtäkter och tortyrkamrar, bör AP7 sälja aktierna.

Att som man gjort enbart sälja alla aktier som var noterade i Ryssland räcker inte.
DI har i en ledare gett oss debattörer medhåll.

Skandal att AP7 bara leker hållbarhet och ESG

Jag har efter debattinlägget med Uliana Gottlieb och Håkan Gergils uttalat mig i på Aktiespararnas sajt. Detta sedan jag av journalisten Annelie Östlund som ringde fick höra svaren från AP7 i debatten. Svar som först gjorde mig mållös:

AP 7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig!

Sjunde AP-fonden äger aktier i bolag som betalar skatt i Ryssland och därmed är med och finansierar kriget mot Ukraina. Det värsta är att AP7 har inte ens tittat närmare på frågan om företag som via skattepengar bidrar till att finansiera Rysslands anfallskrig.

ESG-ansvarige Johan Florén har tydligen en formulering om att uppgifterna om de tolv internationella koncerner som svartlistats av Ukraina kommer från ”en part i kriget”.

Mitt svar:
”Det är ju inte två parter som är oense om vilka företag som bedriver verksamhet i Ryssland och betalar skatt där. Frågan är om det är hållbart att stödja en så farlig regim som den ryska. Nej, det är det inte. Jag tycker faktiskt det är helt veklighetsfrånvänt.”

Det har rätt länge diskuterats om man ska undvika Marabou eller GB Glass som ägs av Mondelez respektive Unilever. Och så har AP7 inte ens tittat på frågan. De leker ju ESG.

Det här med att betala skatt till ett land som anfaller ett land i EU:s närhet kan knappast vara hållbart, även om hållbarhet och ESG ofta har oklara kriterier.

Ryska armén och dess övriga militära arméer, grupper och miliser är ansvariga för många våldtäkter enligt säkerhetsorganisationen OSSE. Ett av många exempel är Bucha (Butja) utanför Kiev där det blev massaker och gruppvåldtäkter. Läs hos OSCE här eller på Wikipedias sida om Butjamassakern här om du törs. Vad som hänt och händer på de ännu ockuperade områdena som storstaden Mariupol vill jag inte ens tänka på.

Sjunde AP-fonden har inte beaktat det här med att äga aktier i koncerner som ännu inte slutat ha verksamhet i Ryssland som en del av sitt hållbarhetsarbete. Det är heller ingen ny eller liten fråga om vi säger så. Om ett stort land hotar hela EU och den fria världen – är det hållbart med verksamheter i det landet?

Bolagen som betalar skatt i Ryssland tar förstås även ekonomiska risker med detta. Deras verksamhet i Ryssland borde av många anledningar stängas och då skulle de förlora pengar (gå miste om vinster). AP7 borde sälja aktierna innan så sker, för det skulle antagligen inte vara helt bra för aktiekurserna även om det handlar om stora globala bolag. Etik, moral och ekonomi går hand i hand här.

Här är några av bolagen AP7 ägde aktier i 2023

  • Procter and Gamble Co
  • Nestlé
  • Alibaba Group LTD
  • Philip Morris Int
  • Unilever
  • Mondelez International Inc

För dig som vill påverka med konsumentmakt och rösta med fötterna kan du bojkotta deras produkter.

Detta även om intäkterna som exempelvis Philip Morris får när svenskarna köper Swedish Matchs snus Ettan och Zyn inte går direkt till Putins anfallskrig och brott mot mänskligheten.

Det är ändå ett sätt att sätta press på bolagen. Marabou ägs av Mondelez (DI.se), så när det gäller choklad kan du i så fall också byta varumärke.

Sen finns det flera enligt bl.a. denna artikel på SVT.se andra bolag som AP7 inte äger aktier i och som du kan fundera på om du vill vara kund hos.

Listor över alla varumärkena blir långa och måste hållas uppdaterade. Jag ger därför bara dessa exempel. Ni läsare får däremot gärna fylla på i kommentarerna!

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.