Personbästa i fel bänkpressövning

I torsdags blev det löpning och 14 st hårda 30 sekunders-intervaller i backe. Sen ett par 45 sekundare som bonus. Efter gymmet i fredags var jag helt urlakad som ett high tech-bolags aktie strax efter en vinstvarning. Innan det hade det gått oväntat bra på gymmet.

Jag kör normalt inte smalbänk mer än ett set med många repetitioner (10-20) efter flera set med bänkpressen, men i fredags provade jag tunga lyft i smalbänk och jag tyckte klarade tyngre än väntat.

Smalbänk

Då jag aldrig provat på tyngre än 80 kg kändes det oväntat mycket med 85 kg. Så idag söndag körde jag smalbänk efter knäböjen och slog nytt personbästa med 95 kg!

Smalbänk personbästa

Mitt årsbästa i bänkpress är värdelösa 97,5 kg så att jag fixar nytt personbästa 95 kg i smalbänk är nästan konstigt. Att hålla i skivstången med smalare grepp gör en normal människa svagare, men jag verkar vara nästan lika stark oavsett grepp utan att ha fokuserat mot smalbänk alls. Jag känner att axlarna jobbar mycket mera i smalbänk (insidan av händerna bara 2 cm ut på knottriga området), men det är bröstmusklerna som är starkast så tyngst vikt klarar man normalt om de får ta så stor del av jobbet som möjligt.

I de tre bänkpress-seten på 90 kg du ser ovan testade jag fullbrett grepp i första och tredje setet, och i tvåan höll jag halvbrett så att säga. Jag är minst lika stark där som när jag håller riktigt brett. Konstigt.

Jag är faktiskt starkare i marklyft om jag står tätt ihop med benen jämfört med lite mer bredbent. Likadant i stående axelpress med skivstång. Kanske handlar allt om att jag är gänglig som en flaggstång så jag blir starkare om jag håller ihop kroppen och blir mer kompakt. Vad tror du?

Att gå sin egen väg på gymmet för att hitta helt rätt är som strategi lika smart som att försöka hitta rätt med sparande och aktier på ett sätt som passar en själv. Med vetenskapen som grund försöker vi hitta rätt utifrån vad som verkar fungera och passa just oss och våra förutsättningar. Även om det är svårt att veta vad som leder till vad, orsak och verkan. Mycket inom sparande och träning är en beteendevetenskap, tycker jag.

Fonden Xact Högutdelande höjer utdelningen

Fonden Xact Högutdelande

Mitt största innehav är den börshandlade fonden Xact Högutdelande. Idag kom beskedet att de höjer utdelningen från fjolårets 5 kr per andel till 5,60 kr per andel. ”Utdelningsbeloppet motsvarar 4,51 % av fondens andelsvärde vid stängning per 2018-04-30.”
(Tillägg 3 maj 2019: datumet ovan är i skrivande stund fortfarande korrekt citerat, men det är förstås 2019 de menar).

Utdelningshöjningen är motsvarande 12 procent (ej procentenheter). Årets 5,60 kr delat på fjolårets 5 kr är nämligen 1,12. Det är en bra höjning som känns alldeles lagom, varken för stor eller för liten.

En direktavkastning på 4,5 procent är också bra. Fonden är inte full av värdefällor med enbart skyhöga direktavkastningar, utan en rätt blandad samling stabila utdelare.

Sämsta bankkontot kommer från Handelsbanken

Pengar - hundralapp 100 kr
100 kr. Upphovsman till bildmontaget okänd.

Privata Affärers Magnus Gustavsson har skrivit intressant och underhållande om bankkonton och räntesparande. Nordeas ”Förmånskonto” och Swedbanks ”Framtidskonto” ger noll procent i ränta. SEB:s ”Enkla sparkontot” likaså.

Inte mycket till förmåner eller framtid där i tider när inflationen ligger på 1,5-2 procent. Nollränta i den miljön innebär negativ realränta på kontona. Din köpkraft minskar helt enkelt.

Det jag tycker är storbankernas allra sämsta konto (baserat på Gustavssons krönika) är Handelsbankens ”Framtidskonto”. Här finns det förvisso en ränta på 0,05 procent, vilket i praktiken är meningslöst lite. Det som gör att jag tycker att kontot är sämst är att du kan binda kapitalet i ett till tio år UTAN ATT FÅ NÅGOT FÖR DET. Ingen högre ränta på längre bindningstid, utan samma rörliga ränta.

Du höjer risken ju längre tid du binder (låser in) ditt kapital. Att ta högre risker utan att få högre avkastning är uppenbarligen dåliga affärer. Att Handelsbanken erbjuder sånt imponerar inte om jag uttrycker mig diplomatiskt.

Stora likheter mellan träning och aktiesparande

Stora likheter mellan träning och aktiesparande
En solig runda påsken 2019.

Likheterna är stora mellan träning och aktiesparande. Det är bra att ha en strategi som passar dig och du ska fokusera mot det som du gillar eller lyckas bäst med.

Precis som att min träning innehåller olika sorters löprundor (distans och intervaller) och min styrketräning olika pass (fokus mot olika delar av kroppen och allt från 1-3 reps per set till 10-15 reppare) har jag olika sorters utdelningsaktier i portföljen. Det kan vara fokus mot stigande utdelning eller hög direktavkastning, men också kompletterande aktiefonder.

Saker ska komplettera varandra, men ha gärna ett fokus. Det är viktigt att ha en vetenskapligt uppbyggd kunskapsbas, men i grunden är både aktiesparande och träning en beteendevetenskap. Ditt liv och dina förutsättningar är sannolikt rätt unika för dig.

Hälsoeffekterna av träning hjälper mig att skriva och läsa och placera i aktier. Träning är bra för hjärnan och sänker stressnivåerna. Jag är långsiktig både inom träning och aktiesparande, men tycker mig få bättre resultat inom aktieutdelning än på gymmet.

Å andra sidan det var först efter drygt tio år (efter finanskrisen 2008) som jag började fokusera mot utdelningar och först från 2014-2015 som mitt aktiesparande verkligen börjat leverera en avkastning som är bra jämfört med den låga risk jag tar. Vissa saker kräver tid innan jag hittar rätt, annars får jag inse att träning är mer ett stödhjul till annat i livet än något där jag kontinuerlig går framåt och slår personbästan.

Oavsett är det verkligen guldkant i livet att kunna skriva och träna när jag vill om dagarna. När jag är redo och får bäst nytta, resultat eller glädje av det.

Nobina brummar på med hög utdelning

Nobinas självgående buss från Scania.

I aktiechatten i fredags skrev jag som svar om bussbolaget Nobina att jag köpt en post. Min motivering var:
”Hög direktavkastning på cirka 6 procent, stigande utdelning och konjunkturstabil efterfrågan, miljövänligt. Men det är trist kurstrend och svårt att säga hur nya kontrakt påverkar kortsiktigt.”

Många nya kontrakt är ute att snappa upp i år, men jag tycker att Nobina gör rätt som inte springer på allt utan enligt vd Magnus Rosén ska vårda marginalerna. Nya kontrakt är dessutom minst lönsamma i början och mest de sista åren. Hur marginalerna utvecklas kortsiktigt kan vara ett orosmoment, men inget långsiktigt hot tycker jag.

Kollektivtrafik innebär miljövänliga transporter (antalet elbussar ökar) och Nobinas fokus på busstjänster inom städer gynnas av urbaniseringen. Kontrakten är lång och efterfrågan är stabil, även om branschen växer långsamt. Tydligen kommer man att få kämpa för 5% i tillväxt.

Att utdelningen höjdes till 3,80 kr per aktie var positivt. 6,5% i direktavkastning är högt för att vara ett bolag med stigande utdelningstrend. Som tjänstebolag drar inte Nobina mycket kapital alls utan kan dela ut stora delar av de stabila kassaflödena. Engångsposter till trots med resultatsvacka under sista kvartalet ökade ändå Nobinas vinst under det brutna räkenskapsåret till 4,03 kr per aktie, vilket och täcker utdelningen.

Men så hög direktavkastning krävs inte så mycket i tillväxt för att totalavkastningen ska bli bra. Nobina är en konjunkturstabil kassako med stigande utdelning och likt många andra svenska bolag varken känns för dyr eller som en värdefälla. Aktien är det tredje svenska tjänstebolaget jag köpt i år efter SJR och Bilia.

(Texten uppdaterad per den 18/4-19 kl 15:05 med ett par språkliga petitesser.)

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.