Bolagen som sänkte sina utdelningsförslag i coronakrisen

Utdelningssänkningarna i coronakrisen 2020 - pengar flyger iväg

Innan coronakrisen hade endast ett bolag ändrat och sänkt sitt eget utdelningsförslag till bolagsstämman. Våren 2020 drabbade coronakrisen börsen och som en pandemi spred sig indragna och slopade utdelningar bland börsbolagen.

Här är bolagen som på Nasdaq Stockholm ändrade och sänkte sina utdelningsförslag i coronakrisen våren 2020. Det innebär att bolagen är känsliga för pandemier och konjunktursvackor, alternativt inte har ramstarka finanser.

Bolag markerade med * har skrivit att de kan återkomma i höst för att eventuellt dela ut.

93 bolag drog tillbaka utdelningsförslaget och slopade utdelningen helt:
AAK*, Actic, Addnode, Alfa Laval, Ambea, Autoliv, Balco*, BE Group, Bergs Timber, Bilia, Björn Borg, Beijer Electronics, Bonava, Boule Diagnostics, Bravida*, BTS*, Bulten, Bufab, Byggmax, Cellavision, Cloetta*, Concentric, Coor, Dedicare, Dometic, Duni, Elanders, Electrolux, Elos, Ework, Fenix, Feelgood*, GHP, Gränges, H&M, Handicare*, Hexatronic, Hexpol*, HiQ, Holmen, Humana, IAR System*, Industrivärden*, Inwido, Kabe, Kindred, Knowit, Kungsleden*, Loomis*, Lundbergföretagen*, Malmbergs, Mekonomen, Medicover, Midway, Millicom, MSAB, MultiQ, NCAB, NCC, Nederman*, Nent, New Wave, Nilörngruppen, Nobia, Nolato*, Note*, OEM, Pandox, Peab (sköt även upp avknoppningen av Annehem), Poolia, Prevas, Profilgruppen, Proact, Ratos*, Rottneros, Scandic, SCA*, Saab*, Sandvik*, Semcon, SJR, Skanska*, Softronic*, SSAB, Swedol, TF Bank, Thule, VBG, Volati stamaktie, Volvo, Wallenstam*, Xano, ÅF Pöyry

26 bolag ändrade sig och sänkte utdelningen (varav 17 den ordinarie).
Alla nedanstående har öppnade under våren för extra bolagsstämma och extra utdelning i höst:
Alimak, Assa Abloy, Atlas Copco (sköt upp besked om utdelningstillfälle nummer två för året), Beijer Alma, Beijer Ref, Epiroc (sköt upp besked om utdelningstillfälle nummer två för året), Husqvarna, Investor, JM, Klöverns stamaktie (ej preffen), Lammhults Design, Latour, Lundin Petroleum, Mycronic, Novotek, Sagax, SKF, Sweco, Stora Enso(styrelsen får mandat att dela ut mer under året, upp till ursprunglig förslag), Telia, Troax, Trelleborg.

CTT drog tillbaka extrautdelningen, behåller ordinarie men funderar i skrivande stund i april på den.

Billerud Korsnäs, Biogaia och Tele2 drog alla tillbaka extrautdelningen, men behöll ordinarie.

10 bolag funderar på att dra in utdelningen:
Indutrade, SEB, Sintercast, Essity, Hexagon, Handelsbanken, Nibe och Swedbank skjuter upp besluten helt till i höst. Nordea skjuter upp beslut men ger styrelsen bemyndigade att dela ut när om ECB inte avråder efter 1 oktober.
ICA återkommer i höst med höstens utdelning.

2 utdelningssänkningar som skedde ändå: Haldex meddelande sin indragna utdelning innan coronakrisen. Nobina sänkte 8 april på grund av att bokslutskommuniké den dagen.

Totalt 119 bolag sänkte utdelningen efter att ha ändrat sitt utdelningsförslag. 10 bolag kan tillkomma så det blir totalt 129 utdelningssänkningar. En dystert rekord på börsen att en majoritet av alla bolag som alls ger utdelning sänker den, men vi får se i höst hur det slutar med antalet utdelningssänkningar. Samt hur stor andel kassaflöde jag tappar från utdelningarna.

Jag har även uppdaterat utdelningsbombmattan, sidan över vilka aktier som ger utdelning varje halvår och varje kvartal. Tyvärr är det flera halvårsutdelare som slopat utdelningen.

Uppdatering: Inlägget har uppdaterats efter publiceringen med fler bolag, vilket sker kontinuerlig. Senast den 26 maj 2020.

Det är nu fem bolag som ändrat sitt utdelningsförslag två gånger och sådana bolag är jag skeptisk till.

18 reaktioner till “Bolagen som sänkte sina utdelningsförslag i coronakrisen”

  1. Man kan förstå att vissa bolag gör som de gör. Men det är verkligen inte kul när man har trott sig vara utdelningsinvesterare. Hädanefter kommer jag mest att köpa amerikanska bolag och helst utdelningsaristokrater 🙂

  2. I Sverige har väl de flesta bolag dragit ner eller helt dragit tillbaka utdelningen. Vad jag förstår har dessa indragningar inte varit lika frekventa i andra länder. Om det är så förstår jag inte vad som är så svårt för svenska bolag.

    1. I USA är det styrelsen som sätter utdelningen och det kvartalsvis. Det ger mycket högre flexibilitet och därmed kan de avvakta längre med att sänka utdelningen. I Sverige där en bolagsstämma fastslår fördelningen av vinstmedlen årsvis blir det naturligare att de inte vågar behålla utdelningstrenderna när krisen kommer precis i utdelningssäsongen.

  3. Jag förstår inte riktigt uppståndelsen. Visar det sig att utvecklingen blir värre så har bolagen i denna osäkra tid gjort helt rätt att se om sitt hus och sin finansiella styrka. Blir det bättre så kommer annars högre utdelning längre fram när läget klarnat. Utdelning är ju enbart att flytta pengar från vänster till höger byxficka.

  4. Concentric drar in utdelning för verksamhetsåret 2019. Även Spiltan(ej Nasdaq dock) delar inte heller ut.

  5. De svenska bolagen försäkrar väl sig om att kunna få stöd av staten i denna krisen.
    Det får de inte om de delar ut, enligt ett förslag.
    Det har säkert också påverkat utdelningsförslagen till stämmorna.

  6. Bra inlägg! Skönt med lite tydlig information på ett bra ställe 🙂

    Har du funderingar på att kasta ut något mer bolag än SJR?

    1. SJR har jag sålt nu. Inga fler är på väg ut, däremot har jag öronmärkt en handfull cykliska bolag som jag ska sälja i nästa högkonjunktur. Det är aktier som Bilia och Alfa Laval där planen är 3-5 åriga innehavsperioder, men där jag sannolikt lämnar aktierna helt någon gång förhoppnings nära en börstopp. Medan AT&T och Castellum är innehav där jag alltid behåller majoriteten av aktierna. Såvida inget oväntat händer förstås.

      1. Låter vettigt. Men är du inte inne på att tajma marknaden då med de cykliska bolagen? Säljer du för tidigt så är ju risken stor att du får vänta 5-10 år eller mer innan du kan gå in igen. Nu är väl isåfall köpläge för den strategin?

        Några andra lärdomar av det här än så länge? Själv är jag mest nyfiken på om folk återgår i massor till kontoren igen efter detta eller om hemjobb blir lite mer vanligt. Vad tror du själv? Det kan ju förändra det här med att investera i fastigheter ganska så rejält.

        1. I viss mån blir det någon form av tajming ja. Men jag vill heller inte sitta så pass fullinvesterad som jag gjort genom att börsras. Kanske skalar jag bara ner de svängigaste bolagen som sänker utdelningen i kriser, kanske lämnar jag dem helt.

          Trenden att företag med exempelvis 200 anställda skaffar kontor med 150 platser har vi haft länge. Den trenden kommer nu att förstärkas, men många klättrar nog på väggarna hemma och vill bara jobba hemifrån enstaka dagar. Men det är väl värt att ta reda på exakt hur mycket fastighetsbolagen påverkas negativt att att fler jobbar hemifrån. Det kan göra det allt tuffare för många fastighetsbolag som Castellum.

          1. Nej det vill man verkligen inte, men vad är alternativet? Sitta på cashen hos ett bankkonto? Räntor är ju inget vi heller garanterat kan få sälja loss längre om det skiter sig duktigt.

            Tror du har rätt där, men majoriteten lär ju gå till ett kontor.

            Frågan är hur anpassningen sker, co-op/samarbetskontor som united spaces verkar ju trendigt. Hur som haver så är ju Castellums fastigheter fortfarande deras så dom kan anpassa sig, det är väl en styrka dom har haft historiskt? Blir det trendiga bostadsrätter istället? Eller kanske tom viss produktion tillbaks in i städerna om ytor frigörs?

            För att detta ska påverkas i stort behöver väl urbaniseringen avstanna och folk flyttar ut igen. Annars behövs ytorna till annat.

            Svårt läge hursomhelst att sia om framtiden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

(Spamcheck Enabled)