Marcus Hernhag

Boken Sammansvärjningen och ett av mina bästa spartips

Själva recensionen av Sammansvärjningen finns bland ekonomiböckerna. Boken lär oss att det måste vara en hög active share för att en aktiefond ska kunna slå börsindex. Tur att alla mina aktieval har skett oaktat börsindex då, tänker jag.

Sen är det rätt självklart att storbankerna gör vad de kan för att tjäna pengar. Att de säljer indexnära fonder som de tar betalt för som om det vore aktiv förvaltning kan de inte försvara i boken. Hur skulle de kunna det? Blir många floskler att läsa, rätt tragikomiskt det hela.

Redan i bokens inledning pratar Joel Dahlberg om bankbluffen, vilket mycket förenklat är att storbankerna ger lägre bolåneränta till nya kunder är befintliga kunder. Motsvarande gör alla bolag i alla branscher, så snacka om att slå in en öppen dörr. Luften gick ur mig lite där och det tog emot att läsa resten av boken.

Den är en generell sanning att nya kunder är svårare att få än att behålla befintliga. I alla branscher får du som konsument därför mycket bättre erbjudanden om du är ny, medan du som trogen kund straffas för det med högre pris. Bolån, TV-abonnemang, gymkort, tidningsprenumerationer, och så vidare. Rabatt på första månaden eller utgåvorna är vanliga. Sen om du stannar får du betala högre pris.

Att ständigt vara ny kund är därför ett av de bästa spartipsen jag har.

Ny resa till Ryggskottland – RIP tunga marklyft

Idag hade jag laddat för den femte veckan i Marklyftsprogrammet från Styrkelabbet. De senaste månaderna har jag dessutom kört lite mer rörlighet och stretch för ryggen. Tekniken kändes bra och ländryggen stabil och rak som en fura, fattas bara annat på denna låga vikt 120 kg. Ingen stelhet i ryggen alls innan. Vikten kändes mycket tyngre än det skulle, som om jag tappat 10 kg i lyftkraft på grund av två dagars vila. På repetition nummer tre hugger det i ländryggen.

Ryggskott. 🙁 En ny vända till Ryggskottland med andra ord. På en skala 1 till 10 har jag 1 eller 2, så det gör inte i vardagen, men det känns rent mentalt lite som när aktieportföljen rasar ned till nivåer för flera år sedan. För fyra år sedan kunde jag nästan bolla med 120 kg, nuförtiden får jag ibland slita, ibland få ryggskott.

Jag trodde allt var som det skulle igen då ryggen ändå fungerat allt bättre i år. Så till den grad att jag började lita på den igen och inte bli rädd för ryggskott. Men tillbaka till ruta noll igen.

Från toppåret 2016 har jag blivit allt svagare i råstyrka i främst benövningarna, men lite även i överkroppen. Oklart varför trots allt analyserande. Trist, men när jag dessutom i marklyft blir skadad går det inte. Jag får satsa på knäböj och annat istället. Träna marklyft på lägre vikter för skoj skull. Börja om från början fullständigt än en gång, nästan lite som när jag tog omtag med tillväxtaktierna i vintras.

Minns den tid när jag kunde gå framåt på gymmet:

Nu är det som att jag trots god sömn, mat, proteindrinkar, regelbunden tung träning bara blir svagare med åldern. Redan i 40+?! WTF?!

Bästa knepen från Aconomics

Anna på Aconomics skriver för att öka ekonomisk medvetenhet hos kvinnor. Hon bloggar även om ekonomi, spartips och börsen. Här kommer fem frågor från mig och hennes svar för alla som vill bli ekonomiskt fria eller åtminstone ha bra hushållsekonomi.

Vad har du för tankar kring att bli ekonomiskt fri i framtiden?
Innebörden av ekonomiskt fri är för mig att jag kan göra det jag vill i livet, inte det jag måste. Det kan till exempel vara att jag inte måste jobba utan jobbar för att jag vill och med något som ger mig mervärde. Likadant när det kommer till hur och var jag ska bo eller när och vart jag vill resa. Detta är något som jag verkligen vill uppnå och har som mål med mina investeringar. Jag har inget tidsbestämt mål men jag vill att detta ska infinna sig före pensionsåldern, för att i högre grad kunna bestämma hur jag vill att mitt liv ska se ut då.

När väcktes ditt ekonomiska intresse och hur ska vi få fler unga att vilja lära sig ekonomi?
Jag har tidiga minnen från när jag var liten och mina föräldrar tittade på nyheterna, då rullade dagens aktiekurser i kanten i TV-rutan. Min nyfikenhet väcktes och fick berättat för mig att det var något man kunde tjäna pengar på. Jag minns att jag tänkte att de där siffrorna ska jag förstå en dag. Under min uppväxt har jag alltid gillat pengar, jag var en fena på att sälja jultidningar och sparade alltid när jag fick pengar i present. Mitt intresse för ekonomi kom alltså tidigt och det har bara växt sedan dess. Det var efter gymnasiet, när jag började plugga till civilekonom som jag började investera i aktier.

Jag tror att fler unga kommer bli intresserade av ekonomi om de blir introducerade till hur det fungerar och hur man kan få dem att växa. Att sälja jultidningar eller lära sig att hantera ekonomi genom månadspeng kan vara en bra start. När unga får se att pengar ger möjligheter till saker och att spara och investera kan möjliggöra än mer tror jag att ett intresse väcks fort.

Vilka är dina bästa spartips och knep för bättre ekonomi?
Mitt bästa tips är att göra en budget och varje månad följa upp den. Jag använder mig av Excel och gillar att själv fylla i mina köp. Det blir tydligt för mig vilka köp som är nödvändiga och inte. Om du punktar upp varje köp efter kategori i kolumner ser du snabbt hur vissa kategorier drar iväg och du börjar automatiskt fungera på hur du kan dra ner på de kostnaderna. Ett annat tips som man sparar mycket pengar på i längden är matlåda.

Rekommenderar du någon strategi för att investera ditt sparkapital?
Jag tycker man ska utgå från sig själv när man väljer investeringsstrategi och fråga sig hur vill man att ens pengar ska jobba. Är det med hög risk för att möjliggöra avkastning, i mer stabila utdelningsaktier eller tillväxtbolag, vad passar i din situation? Jag själv försöker investera i bolag som har en bra finansiell historik och där jag tror på affärsidén och företagets strategi. Jag fokuserar på totalavkastningen och har därmed både företag som ger hög utdelning och företag som fokuserar på tillväxt.

Hur tänker du kring konsumtion och miljö?
Jag tycker det är viktigt att ha en hållbar aspekt i åtanke när man investerar och jag äger helst bolag som har en tydlig strategi inom hållbarhet. Långsiktigt tror jag att det är företagen som jobbar mer hållbart som kommer att överleva, de andra kommer behöva ställa om, i olika hög utsträckning. Angående konsumtion är jag inte en person som gillar shopping, inredning och liknande så mycket. Jag försöker köpa sådant som håller över tid och som jag tror att jag kommer vilja ha länge.

Anna finns även på Instagram.

Läsarfråga – Borde inte staten passa på att låna till negativ ränta?

Läsarfråga: Läste i di.se PM Nilssons artikel där han ganska klart förespråkar en ökning av upplåningen för staten i Sverige. Sverige kan låna till negativ ränta på 20 år och till en procent ränta på 70 år. Sverige har en relativt låg skuld på ca 20% av BNP för staten och ca 35% om man räknar med även kommunernas upplåning.

Såg liknande åsikter framföras i SVT förra veckan och läst samma trevare även i andra artiklar av ekonomer,ekonomijournalister och politiker. Om vi lånar ex.vis 500 miljarder för att anställa tusentals fler sjuksköterskor/läkare/lärare/poliser m.fl. Inom offentlig verksamhet så bör det hjälpa till att förbättra välfärden. Vi kan även använda lånepengarna till att förbättra infrastrukturen,öka kvalitén på arbetskraften,hjälpa till att starta nya företag,stödja åtgärder för en bättre miljö,betala invandringens kostnader,subventionera bostadsbyggandet,m.m.

Detta kostar inte Staten något,tvärtom genererar det intäkter för staten i form av inkomstskatter, moms på inköp av material m.m. Så vad talar emot att de politiska partierna kan ena sig om att ta dessa enorma lån,i princip alla partierna utom ev. SD bör kunna stödja dessa lån. Vad talar emot att bankerna skulle vara emot detta,de kommer ju dessutom tjäna bra på att låna ut pengarna till byggfirmor,bolåneköpare,företag,m.m. Blir det så etablissemanget kommer att försöka parera lågkonjunkturen, försöka eliminera lågkonjunkturen?
Och varför vore detta fel på kort sikt?

På längre sikt ej bra för att man bygger upp bubblor med hjälp av billigt kapital i stället för att låta marknaderna se till att de livskraftiga företagen överlever,att man fortsätter att stimulera ett bidragssamhälle,att man fortsätter att tillåta en massinvandringen folk som det är oerhört svårt att integrera här, för att nästa gång Sverige behöver låna blir säkert räntorna inte lika låga, för att alla lån ska ska betalas till ska.

Men detta är ju på ett antal års sikt,inte i närtid när dagens politiker och ekonomer styr och har sina löner. Och hur ska vi investerare tänka med våra sparpengar,ska vi gå all in på Börsen och fortsätta köpa bostäder/hus eftersom de kommer bara att fortsätta gå upp p.g.a. alla statliga stimulanser.

Mitt svar:
Att låna billigt och investera är i grunden rätt om det handlar om privatpersoner och företag. Rent strategiskt tycker jag det är fel om stat och kommun lånar bara för att det går, inte verkligen behövs. Det ökar i så fall politikermakten och politiker är inga entreprenörer eller skickliga investerare. Detta oavsett politisk färg.

Som du skriver skapar det dessutom lätt finansiella eller andra bubblor om det satsas för mycket. Det kan det nog bli även på kort sikt och andra obalanser i ekonomin. Det finns i tider av låg arbetslöshet och utbildningssystem vars kvalité man kan diskutera inte så jättebra tillgång till arbetskraft.

Dessutom ska alla lån betalas tillbaka förr eller senare. Jag är skeptisk till att politiker är rätt folk att hantera många miljarder kronor. Annars vore det en intressant idé, att låna billigt med flera decennier i löptid (både ränteduration och kreditduration) och sen vid behov göra satsningar på infrastruktur och annat som ger intäkter och samhällsnytta.

Tyvärr är det inte mer pengar som bättrar välfärden alla gånger. Inom Polisen är det snarare de senaste omorganisationerna och annat som gör att det börjar bli brist på poliser. Att sen många inom blåljusyrkena förtjänar högre löner, visst, men effektivitet och personal som trivs och gör ett bra jobb kräver mer än pengar.

Lär dig mer om nudge – puffning

Nya recensionen i kategorin ekonomibok är Alexander Noréns bok Nudge. Den får som du kan läsa goda omdömen av mig.

Nudge heter på svenska knuffa eller puffning. Det olika vardagliga sätt att öka sannolikheten för folk att förstå, göra rätt och bli intresserade.

Jag gillar att få input inom det här området, kommunikation och beteendeekonomi. Det är rätt handgripligt och praktiskt och omsyrar vår vardag.