Byter Weyerhaeuser mot Stora Enso R

Stora Enso

Senaste aktieaffären jag gjort är att jag bytt amerikanska Weyerhaeuser mot nordiska Stora Enso R.

Weyerhaeuser fortsätter att ha ont om kassaflöde för att täcka utdelningar och investeringar. Samtidigt har Stora Enso köpt på sig en rejäl omgång skog plus att man till skillnad från SCA har kvar sin kartongverksamhet så bolaget gynnas av långsam men långsiktigt ökande efterfrågan på paket/förpackningar på grund av e-handel.

Stora Enso har dessutom bra direktavkastning på ca 4%. Det är lite sämre än Weyerhaeuser, men då utdelningsandelen är mycket bättre ser jag mycket större chanser till ökad utdelning framöver.

Jag sänker samtidigt andelen dollarnoterade tillgångar en bit. Stora Enso är noterad i Stockholm och Helsingfors och med stora tillgångar i Sverige är det klart lägre valutarisk nu när dollarn är historiskt sett stark.

Även om jag tjänade lite på Weyerhaeuser har nog Stora Enso gått upp lite under tiden också. Hoppas jag gillar Stora Enso bättre så det blir ett riktigt långsiktigt innehav och inget litet snabbt inhopp. R-aktien ligger en bra bit under kursrekordet så det känns som ett bra läge att gå in efter nedgången när det nu börjar trenda uppåt igen. Miljötrenden med biobränslen och annat lär också gynna de stora skogsbolagen.

Den svenska delen av Stora Enso, alltså ”Stora”, kommer från Falun där jag är uppvuxen. När jag var ung hette bolaget Stora Kopparberg och en gång i tiden var det koppargruvan i Falun som var hela verksamheten. Trevligt att ha investerat i mina rötter i de djupa tallskogarna i Dalarna.

Monstertall i Falun.
Fetaste tallen på Jungfruberget i Falun. Nästan en meter i diameter. Foto: Aktieskägget Hernhag.

Skatten på ISK och KF blir minsta möjliga under 2020

Sista torsdagen i november är det datum då statlåneräntan ligger till grund för skatten på ISK och KF under det kommande året. Det står nu klart att skatten på ISK och KF blir lägsta möjliga under 2020.

Lägsta schablonintäkt är 1,25 procent och skatten blir därmed 0,3*1,25=0,375 procent. Trevligt med en skattesänkning, även om det förstås ökar risken för att giriga politiker ska vilja höja den.

Läs mer om beskattningen och skillnaderna på ISK och KF på min jämförelsesida.

Min aktieportfölj har fått ny övergripande struktur

Min aktieportföljer har uppdaterats med ny info och struktur.
Foto: Mimmie England.

Jag har strukturerat upp min aktieportfölj något under hösten. Numera skiljer jag lite tydligare på utdelningsportföljen och tillväxtportföljerna. Både i mina sammanställningar och rent placeringsmässigt.

Strukturen är en stor utdelningsportfölj och en tillväxtportfölj som spretar mellan tre olika delar.

Utdelningsportföljen innehåller dels de aktier jag har istället för vanliga räntebärande alternativ som räntefonder, dels de vanliga utdelningsplaceringarna.

Tillväxtportföljen består av en aktiedel och en fonddel. Det mesta här finns i en IPS-depå, så där kommer jag inte åt eventuella utdelningar och då kan jag med fördel placera med annan strategi är aktieutdelningar. Nya aktier under hösten är Brookfield Asset Management, Bure och Vostok New Ventures. Investmentbolag med fokus mot tillväxtaktier eller fokus mot stor ackulmulation av kapital. Brookfield Asset Management äger de övriga Brookfieldbolagen, men delar ut mycket mindre. Gillar också att kanadensarna köpte in sig i Oaktree Capital, då kapitalförvaltning brukar löna sig på sikt.

Tillväxtsatsningar som liknar indexfonder är mina experimentella indexfondliknande aktieportföljer är nya sedan i somras. De delportföljerna finns hos Nordnet.

Tillväxt och småbolag via fonder är samma fondinnehav som vanligt.

Onoterade aktier är samma gamla satsning på ett fåtal reala tillgångar utanför börsen.

Jag har därmed kapitalet i min aktieportfölj utspritt mellan olika depåer, så det är inte helt lätt att redovisa exakt totalavkastning. Däremot har jag öronmärkt det kapital som jag ska ha i tillväxt bättre än tidigare. Så gör jag i min aktieportfölj, men du kanske bygger din aktieportfölj utifrån andra förutsättningar.

Utdelningsinvesterare tittar på mer än direktavkastningen

Peter Malmqvist i DI om utdelningsfällan

Analytikern Peter Malmqvist har i veckan uttalat sig i DI (bakom betalvägg) om att vi inte ska gå i utdelningsfällan.

”Skälet att jag inte tycker att man ska jaga hög utdelning eller hög direktavkastning är att det handlar om bolag där placerarna är allmänt misstänksamma. Man säljer aktien och kursen pressas ned lite – då blir direktavkastningen hög. Men tyvärr visar sig kurstillväxten bli ganska dålig. Så den samlade avkastningen de senaste åren har varit mycket svag.”

Utdelningsfällan är det jag brukar kalla för värdefälla. I det här fallet är det när direktavkastningen är misstänksamt hög vilket enligt mig oftast är runt 7,5-8 procent eller högre.

Jag håller med Malmqvist så långt, men jag ser ingen motsats till att fokusera mot utdelningen och totalavkastningen.

”Ja, det bör man. Man kan se de mest absurda skillnaderna: om du jämför bankaktierna med de större fastighetsbolagens aktier så har bankaktierna, totalt sett inklusive utdelningar, gått upp 20–30 procent sedan 2014. Fastighetsbolagens aktier har trefaldigats, från index 100 till index 300.”

Det är därför jag som utdelningsinvesterare under långa perioder kan ligga tungt investerad i fastighetsaktier. Bolagen ofta är bra stabila utdelare med hygglig direktavkastning. Det finns dessutom mer än direktavkastningen som vi utdelningsjägare tittar efter:
* Utdelningstillväxten i procent per år mätt över 5-10 år
* Hur lång utdelningstrenden är (det vill säga hur många år utan sänkning)
* Hur många år av höjningar i följd bolaget har klarat av
* Utdelningsandelen

Det finns dessutom studier som visar på överavkastning både för Dogs of the Dow och utdelningsaristokrater. Ett exempel är den börsstatistik som jag samlat på mig och som i citatet nedan kommer från Peter Nilssons och Johnny Torssells bok Bli börsproffs på ett par timmar.

”Bolagen med högst direktavkastning avkastade i genomsnitt 12,2 procent per år under 1926-2000, vilket är bättre än de 10,4 procent som ”de dyrare” aktierna gav årligen.”

Ett kapitel om statistik om aktier och börsen finns för övrigt i aktieboken Den enkla vägen hitta världens bästa aktier om du vill läsa mera. Och vill du lära dig grunderna inom direktavkastning har du den lektionen i aktieskolan här.

De svenska storbankerna som nämns som exempel i DI-artikeln är iofs helt okej utdelningsbolag, men som jag påpekar då och då ska vi ha mindre andel av portföljen där än OMXS30-index som i alla fall i april låg på 22 procent. Branschen har sina utmaningar. Det skrev jag om på aktiechattsidan i Privata Affärers aprilnummer.

Jag undrar hur många förutom totala nybörjare som enbart tittar på direktavkastningen i procent som enda parameter. Ytterst få av de frågor som kommer till mig är på den nivån, så ganska ofta tycker jag att utdelningsspararna är rätt kunniga och flera är mycket pålästa. Om du vill och behöver kan du läsa nybörjarboken om aktier.

Fröken Investeras bästa tips

Fröken Investeras bästa tips - jag intervjuar Fröken Investera

Fröken Investera är en aktiebloggerska och hon är även en följvärd profil på Instagram. Här kommer min lilla intervju med henne om resan mot ekonomisk frihet. Läs gärna även hennes intervju med mig.

1. Hur väcktes ditt ekonomiska intresse och när började du investera?

Intresset för att spara har alltid funnits i mig, men för investeringar så började det efter att jag, som flera gånger innan, hade sparat pengar till en långsemester och i vanlig ordning åkt iväg och spenderat alltihop. När jag då återigen kommit tillbaka hem med enbart en femhundring på kontot och när jag stod på jobbet igen så fick jag någon sorts insikt.

Jag började att fråga mig själv om det verkligen var såhär jag ville leva, att jobba hårt bara för att kunna åka på långsemestrar och börja om från noll varje år? Mitt svar blev nej! Jag var då 23 år när jag fattade det beslutet.

Jag jobbade och sparade i vanlig ordning, men jag åkte inte på någon långsemester denna gång, utan nu behöll jag pengarna istället.

Något år senare när jag började få ihop en större summa så började jag även att googla på fraser som ”how to get rich” och ”passive income”, så det var så jag kom in på att läsa om hur börsen fungerar och jag blev lite besatt, kan man säga!

Men det tog mig ändå nästan två år tills jag vågade att börja investera. Nu i efterhand så ångrar jag att jag inte började investera tidigare!

2. Hur tänker du kring sparkvot?
Själva tanken om att ”öka sparkvoten” har inte funnits i mitt huvud, det var snarare bara så att jag aktivt försökte spara in pengar på mina utgifter. Under de senaste åren så har jag avslutat prenumerationer, bytt till billigare mobiloperatör, flyttat till en billigare lägenhet, slutat äta utemat, slutat röka och massor med mera saker.

Detta tankesätt om att kapa och byta till billigare utgifter har sedan lett mig till att jag idag har 75% sparkvot, så jag sparar då i snitt över 20,000 kr varje månad.

Jag hade inte tidigare ”vetat om” min egen sparkvotssiffra, förrän jag startade mitt Instagramkonto och såg att folk använde sig utav dessa siffror när de kollade över sin månadsbudget. Så jag räknade vad min genomsnittliga siffra var och den var mycket högre än alla andras!

Jag tycker att det är en kul siffra att se över sitt sparande på och jag tror att folk kan bli mer peppade på att spara det där lilla extra om de tex sparar 24% och vill nå 30% nästa månad! På Instagram ser jag mycket sånt och det gillar jag!

3. När nådde du din första miljon? Berätta om resan dit!
Jag hade precis kommit tillbaka från semestern som sagt och jag började att spara och behålla pengarna för en gångs skull. Än idag minns jag när jag såg siffrorna 100,000 kr på mitt konto! ”Wow!! Hundratusen!!” tänkte jag.

Att se den siffran, svart på vitt, på mitt bankkonto gjorde att jag ville spara ännu mer och jag insåg att detta var nog någonting jag var duktig på.

Det gick då ännu snabbare att nå 200,000kr, sedan 300,000kr och det gick bara snabbare ju närmare miljonen jag kom. Det var under dessa tider som jag kapade mina utgifter och bytte till billigare alternativ, samtidigt som jag tog alla extrapass på jobbet som jag fick tag i och skaffade även ett extraknäck.

Till slut var dagen där när jag hade 1 miljon kronor. Jag kan säga att när jag nådde det så var det ingen speciell känsla, inget lyckorus eller hoppande i lägenheten som jag trodde att det skulle bli. Jag minns att jag loggade in och kollade på min bank när jag precis hade fått lön som tog mig över miljongränsen och sa till sambon i normal samtalston ”Jaha, jag är miljonär”, haha!

När jag började spara så trodde jag aldrig att jag skulle ha sparat ihop en hel miljon kronor en dag. Jag gillade att spara pengar och någonstans på vägen så insåg jag att det var möjligt och ville göra det.

4. Vad har du för tips till de som vill börja investera?
Jag tycker att man alltid ska spara ihop en buffert först och sedan kan man börja investera. Beroende på hur pass säker du vill känna dig ekonomiskt så borde denna buffert vara på ett belopp på cirka 3-6 månadersutgifter. Vad som helst kan hända och då är det alltid skönt att veta att man har backup-pengar. Se till att den alltid är full!

När den är check så tycker jag att det viktiga är att börja investera på en gång. Då tycker jag att man ska börja så enkelt som möjligt och börja månadsspara i en billig globalfond. Detta är även ett enkelt sätt för den mer ”passiva” personen som bara vill ha något enkelt, annars för den mer intresserade så kan man börja läsa på under tiden om olika investeringsstrategier.

Så att spara ihop till en buffert och börja månadsspara så snabbt som möjligt i en billig globalfond, är mina tips! Oavsett om det är en hundring eller en tusing så kör på!

5. Berätta om dina framtidsplaner, är det att bli ekonomiskt fri?
Det stämmer. En dröm jag alltid har haft är att skrapa fram den där 25,000kr i månaden vinsten från trisslotterna. Detta är något jag har haft i tankarna ända sen jag gick i högstadiet för det skulle betyda att jag är fri till att göra vad jag än vill!

Men mina framtidsplaner är inte att köpa lotter, utan att skapa mig min egen ”trisslottvinst”, alltså att investera på börsen så att jag en dag kommer att få utdelningar på 25,000kr i snitt per månad från mina utdelningsaktier!

Då kommer jag att ha total frihet till att kunna göra vad jag än vill och jag siktar på att nå detta mål om cirka 10 år!

Vad exakt jag ska göra då, får framtiden utse. Jag vet iallafall att jag kommer att få mer tid med min framtida familj och jag kanske hittar på någonting som kan hjälpa fler människor till att börja spara och få en starkare privatekonomi, jag har lite planer och funderingar kring detta!

Marcus Hernhag
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website and helping our team to understand which sections of the website you find most interesting and useful.