Slå börsproffsen – tio steg till bättre aktieaffärer

Nu är jag klar med min recension av Jan Öbergs bok Slå börsproffsen – tio steg till bättre aktieaffärer. Du hittar förstås en sammanfattning av recensionen på min sida med recensioner av böcker om aktier och börsen.

Trevligt att författaren svarade på min frågor om boken. Det var ett och annat jag inte alls fattade när jag läste sista kapitlet. En del saker inser jag fortfarande inte fördelen med om jag ska vara ärlig.

Intressant därför att REA-metoden har så bra historik, även om det enligt boken är backtrading, alltså har testats i efterhand.

Alla kapitel utom det sista så kallade bonussteget begrep jag mig på direkt. Efter att ha mejlat författaren Jan Öberg fick jag reda på att det var fel sortering i tabellen på bland annat sid 139. REA-metoden för att hitta billiga aktier rankade nämligen Astra Zeneca och Lundberg sist av storbolagen som om de vore säljvärda när boken skrevs. Detta trots att de har bland de lägsta p/e-talen (högst inverterat P/E-tal, alltså E/P-tal).

Den korrekta tabellen premierade däremot bolagen med lågt P/E-tal, även om jag inte tycker man kan jämföra bolag i olika branscher och därmed har helt olika förutsättningar. Lundbergs är ju ett substanscase på grund av sin kapitalintensiva verksamhet, medan Astra Zeneca och MTG har olika verksamhet, branscher, risker och framförallt vinster som påverkas av helt andra saker.

Tankefelet

Nästa steg i REA-metoden är att ranka storbolagen utifrån justerat eget kapital per aktie. Det handlar alltså inte om P/B-talet och det här med substansrabatt eller substanspremie, för nej, någon relation till priset per aktie eller hur det egna kapitalet värderas görs inte. Det är bara fel att göra så.

REA-metoden utgår från det egna kapitalet per aktie i absoluta termer. Därför rankas exempelvis Lundbergs och Tele2 olika för har olika mycket eget kapital per aktie. Att antalet aktier och kursen per aktie i Lundbergs är helt annorlunda jämfört med de andra bolagen spelar en väldigt stor roll i värderingen.

Eget kapital per aktie sjunker som bekant om ett bolag genomför en aktiesplit. Detta för att det då blir fler antal aktier. Om t.ex. Astra har en aktiesplit på 5 sjunker eget kapital per aktie till en femtedel och därmed blir det en helt annan ranking. Varför låta ett nollsummespel som aktiesplittar påverka om aktien är köpvärd eller inte?

Jan Öbergs svar på mina frågor om detta är:
”När du sorterar efter JEK får du fram om bolaget har en hyfsad ekonomi, relativt bra bolag.”

I tabellerna ser vi även att utifrån hur stor Tele2:s direktavkastning är så ingår uppenbarligen en engångsutdelning. Jag tycker det hade varit bättre att ranka bolagen utifrån ordinarie utdelning eller åtminstone nämna att den höga direktavkastningen på över 20 procent beror på bonusutdelning. Öberg svarar mig om detta att:
”En hög direktavkastning om den är tillfällig eller inte ger ju ett tillskott till ägaren.”

En petitess är att i tabellerna på sid 134 och 135 finns bolaget Cellular med. Det är Millicom som avses.

Nåja, läs de första tio kapitlen och få en bra omgång kunskap om aktier och aktiemarknaden. Tabellerna i sista kapitlet är bara tänkta som ”en inblick i sorteringsfunktionen”. Bra förstås med konkreta räkneexempel, men personligen förstår jag inte storheten med metoden.