Kategorinamnet aktietips innebär inte att det är köpråd, utan att jag skriver bara om vad jag investerar i och hur jag bygger min sparportfölj.
Allt ska ses som inspiration och inget annat. Beslutet och ansvaret för att köpa och sälja aktier är förstås ditt eget. Jag guidar och föreslår, men du avgör och gör din egen analys. Detta är inte aktietips i betydelsen rådgivning och alla aktier kan sjunka i kurs så vi förlorar delar eller hela beloppet.
Byggbolaget JM sänker utdelningen och jag degraderar därför aktien från topplistan över bolagen som alltid höjer.
Fastighetsbolaget Atrium Ljungbergs sänker utdelningen för första gången på 29 år. Aktien lämnar därmed listan över bolag som aldrig sänker och hamnar på den tredje listan – den med de som sällan sänker.
Ny regel för de sällan sänkande bolagen
Jag inför en ny regel för listan över bolag som sällan sänker: Max två sänkningar på 25 år.
Skanska får därför lämna efter ännu en utdelningskapning. Även Telia kastar jag ut, för de hade tre sänkningar av ordinarie utdeningen sedan tidigare.
Castellum och Intrum har även de lämnat listan och eventuellt kan de återkomma om de återinför utdelningen inom ett eller två år.
Hernhags Utdelare. Ytterst är det det stora kanadensiska bolaget Brookfield Corp som bestämmer och äger Brookfield-bolagen. Blankarrapporten från Keith Dalrymple (PDF) fick aktierna i innehavet Brookfield Infrastructure (BIPC) att gå extra svagt under en period hösten 2023. Poängerna som nagelfarandet har är flera, främst att kassaflödena inte räcker till utdelningarna. Det är sant och det behöver inte vara något problem. Låt mig förklara!
Här är intressanta punkter som vi ska ta med oss och jag tror säkert att det gäller även Brookfield Renewable (BEPC) också:
BIPC utmålar sig som ett operativt bolag, men egentligen äger de bara andelar av sina tillgångar. Detta via eget kapital och infrastrukturfonder. De är därmed snarare ett investmentbolag/investeringsbolag.
Bara om BIPC är ett operativt bolag kan aktien värderas högre än den bokförda substansen. Länge hade BIPC substansrabatt, men värderades sedan upp rejält.
BIPC använder termer som FFO i sina rapporter och det är ”funds from operations”, vilket märkligt nog inte är tillgängliga kassaflöden. Istället är det andelar av de delägda bolagens vinster. Detta enligt information BIPC lämnat in till amerikanska myndigheten SEC. Aktieutdelningen överstiger de löpande kassaflöden som man faktiskt erhåller från sina investeringar.
BIPC kallar sina delägda investeringar i termer av verksamhetsbeskrivningar, exempelvis flytande gas-terminal istället för aktier i Cheniere Energy Partners.
Det viktigaste är huruvida BIPC kan klara sin utdelning. Räcker de löpande kassaflödena? Nej. Räcker kassaflödena efter strukturaffärer? Ja, för bolaget säljer verksamheter med reavinster. Det är förklaringen till hur de får loss vinsterna som ingår i FFO och det justerade AFFO.
Tydligen fick skribenten på SA svar från bolaget om detta:
Hela Brookfield-familjen har väldigt bra historik när det gäller förvärv och försäljning av tillgångar. Utdelningarna är därför rätt säkra ändå.
Gruppen är mycket komplex när det gäller ägande och man berättar heller inte pedagogiskt. Nästan allt som vi har att gå efter är en lysande historik och de stigande utdelningarna. Dividends don’t lie, eller hur?!
Känslan jag får är att ägarbolaget Brookfield Corp (BN) och förvaltningsbolaget Brookfield Asset Management (BAM) är lite säkrare. Det är BN som bestämmer och BAM tjänar säkra förvaltningsavgifter på alla tillgångar.
Sen kommer man aldrig att utarma sina egna bolag BIPC och BEPC, vilket blankningsrapporten verkar antyda. Det slår bara tillbaka mot BN och BAM i det långa loppet.
Värderingen av substansen är ett osäkerhetsmoment, då det är svårt att värdera eller ens veta vad man exakt ska värdera i de olika Brookfield-bolagen.
Att jag tror att blankarna har fel skrev jag om i denna krönikan hos PA. Tills vidare litar jag på Brookfield Corp och dess bolagsledning.
Brookfield Corps rapport för tredje kvartalet 2023 visade att ”Distributable earnings (“DE”) before realizations” det vill säga utdelningsbara vinsten var oförändade 0,67 USD per aktie under det tredje kvartalet. På rullande tolv månader stiger fortfarande vinsten justerat för utdelningen av Brookfield Asset Management.
Med 0,07 USD per aktie i kvartalsutdelning är utdelningen 0,28 dollar per aktie på årsbasis. Det innebär en betryggande låg utdelningsandel och BN fortsätter satsa på att investera mer än att dela ut. Aktien blir därmed i första hand ett investering i kurstillväxt, inte hög utdelning.
Även för oss placerat från start skiljer sig avkastningen något från den graf vi tidigare kunde se hos samarbetspartnern Levler. Den byggde på lika vikt för alla innehaven under hela tiden, för det är så månadssparandet ser ut. I praktiken har aktierna utvecklats olika i kurs och därmed väger de olika mycket i våra ISK. Här är sparboxen från start:
Exakt vad du får för avkastning skiljer sig därför åt beroende på när du började månadsspara och om du gjort engångsinsättningar och i så fall när.
Fördelningen för mig i Utdelningsfavoriter by Hernhag
I mitt ISK där jag har aktierna är viktningen/fördelningen av aktierna helt olika på grund av att kursutvecklingen skiljer sig åt mellan innehaven.
Min sparbox har i praktiken mer än dubbelt så mkt i AAK som i Latour på grund av att den sistnämnde ersatte Intrum som då hade fallit i kurs. Det blev därmed relativt lite kapitel från försäljningen av Intrum-aktierna som jag placerade i Latour. Samtidigt har AAK gått bra i kurs då fettillverkarens vinster överraskat positivt.
Här är fördelningen (viktningen) för mig per årsskiftet 2023/2024:
I mitt månadssparande i sparboxen väger förstås alla aktierna lika mycket, det vill säga varje månad köper jag aktier via Levler för samma antal kronor i varje aktie.
Det finns en aktiestrategi som heter Canslim och som vaskar fram en del intressanta aktier på lite kortare sikt. Det är aktier som har så kallat momentum, det vill säga bränsle för uppgång. Som jag skrev bakom betalvägg i Privata Affärer:
”…titta närmare på strategin Canslim om du vill vara en aktiv placerare och om du gillar tillväxtbolag. Canslim utvecklades på 1950-talet av Investor’s Business Daily grundare William O’Neil. Strategin bygger på en kombination av teknisk analys och fundamental analys. Den kan vara ett urval för swing trading och trendföljande aktiestrategier.”
C = Current quarterly earnings per share. Utvecklingen för senaste kvartalets vinst per aktie.
A = Annual earnings increases. Utvecklingen för helårsvinsten per aktie.
N = Nya produkter eller händelser.
S = Scarce supply och strong appetite. Utbudet av och efterfrågan på aktien.
L = Laggard stocks. Aktier som inte har hängt med i branschens kursutveckling.
I = Institutioner som äger aktien ska vara få, vi vill innan i aktien innan alla äger den.
M = Marknadens riktning.
Enligt börspsykologen Lars-Erik Boström har Investopedia fel: – William O´Neil menar att man ska investera i ”leading stocks” inte ”laggards”. Med ”leading” menar inte de största bolagen, utan de bolagen med högst vinsttillväxt inom sin sektor.
– Han menar också att man automatiskt inte ska investera i bolag med lågt RSI. I William O´Neils bok ”How to make money in stocks” använder man dock RS (relative strength) istället för RSI. Tanken är egentligen att investera i bolag som uppvisar en relativ styrka mot marknaden.
RS och RSI handlar om relativ styrka för en aktie och mäter förenklat upp- och nedgångsdagar under en viss tidsperiod. Det är ett blogginlägg för sig.
Ska du följa strategin exakt ska du välja de med högst Canslim-poäng rakt av. Börsdata rankar en något förenklad topplista åt dig, i alla fall om du är betalande kund. Annars krävs det mycket jobb själv.
Det går också att enbart handplocka vissa av aktierna från en Canslim-ranking, även om du då bara har aktiestrategin som en komplettering till övrigt portföljtänk och analysarbete.
Skulle jag satsa på trading skulle jag titta rätt mycket på denna aktiestrategi och välja aktier i framtidsbranscher. Vi får se upp med cykliska verksamheter, tillfälliga vinstökningar och engångseffekter som får det att se bättre ut än vad det är.
Börsåret 2023 blev klart bättre i absoluta tal jämfört med året innan. 2022 var å andra sidan året då jag spöade de svenska indexen. Så var det inte 2023 om vi säger så för med 5 procent i uppgång för min utdelningsportfölj blev det magert.
Min typ av aktier gick sällan bra, bland annat infrastruktur-aktierna hade det tungt. Halvledarbolaget Broadcom var ett av få riktigt stora glädjeämnen.
Efter att ha sålt av fastighetsaktier under våren inför husköp vände till slut branschen upp för alla innehav utom för Estea Omsorg. Typiskt. Och helt fel satsning av mig på den skuldsedeln. Återigen bra att jag har god riskspridning och bara max en handfull procent i de största innehaven.
Efter aktieförsäljningar blev följaktligen totalsumman med aktieutdelning dessutom lägre 2023 än för 2022:
Jag har å andra sidan en klart större och bättre bostad samt fortfarande rätt höga utdelningar. Livet går vidare.
Sammantaget blev börsåret 2023 stolpe ut för min sparportfölj, där även tillväxtaktier ingår. Utdelningsportföljen nämnd ovan är enbart min KF där den aktiestrategin råder.
Det är surt att kortsiktigt inte hänga med vissa index upp. Det trots att jag placerar rätt annorlunda. Det känns även lite ovant att se aktieutdelningarnas totalsumma på helåret sjunka.
Framöver måste jag sälja av snabbare när kurstrender vänder nedåt om det finns minsta risk eller hot utöver det genomsnittliga. Långsiktigheten består, men jag måste också kunna riskhantera bättre. Åtgärden blir att regelbundet minska eller sälja i aktien med svagast kurshistorik. Jag återkommer till det framöver.
