Kategori: Aktietips & analyser

Jag har strukturerat upp min aktieportfölj något under hösten. Numera skiljer jag lite tydligare på utdelningsportföljen och tillväxtportföljerna. Både i mina sammanställningar och rent placeringsmässigt.

Strukturen är en stor utdelningsportfölj och en tillväxtportfölj som spretar mellan tre olika delar.

Utdelningsportföljen innehåller dels de aktier jag har istället för vanliga räntebärande alternativ som räntefonder, dels de vanliga utdelningsplaceringarna.

Tillväxtportföljen består av en aktiedel och en fonddel. Det mesta här finns i en IPS-depå, så där kommer jag inte åt eventuella utdelningar och då kan jag med fördel placera med annan strategi är aktieutdelningar. Nya aktier under hösten är Brookfield Asset Management, Bure och Vostok New Ventures. Investmentbolag med fokus mot tillväxtaktier eller fokus mot stor ackulmulation av kapital. Brookfield Asset Management äger de övriga Brookfieldbolagen, men delar ut mycket mindre. Gillar också att kanadensarna köpte in sig i Oaktree Capital, då kapitalförvaltning brukar löna sig på sikt.

Tillväxtsatsningar som liknar indexfonder är mina experimentella indexfondliknande aktieportföljer är nya sedan i somras. De delportföljerna finns hos Nordnet.

Tillväxt och småbolag via fonder är samma fondinnehav som vanligt.

Onoterade aktier är samma gamla satsning på ett fåtal reala tillgångar utanför börsen.

Jag har därmed kapitalet i min aktieportfölj utspritt mellan olika depåer, så det är inte helt lätt att redovisa exakt totalavkastning. Däremot har jag öronmärkt det kapital som jag ska ha i tillväxt bättre än tidigare. Så gör jag i min aktieportfölj, men du kanske bygger din aktieportfölj utifrån andra förutsättningar.

Analytikern Peter Malmqvist har i veckan uttalat sig i DI (bakom betalvägg) om att vi inte ska gå i utdelningsfällan.

”Skälet att jag inte tycker att man ska jaga hög utdelning eller hög direktavkastning är att det handlar om bolag där placerarna är allmänt misstänksamma. Man säljer aktien och kursen pressas ned lite – då blir direktavkastningen hög. Men tyvärr visar sig kurstillväxten bli ganska dålig. Så den samlade avkastningen de senaste åren har varit mycket svag.”

Utdelningsfällan är det jag brukar kalla för värdefälla. I det här fallet är det när direktavkastningen är misstänksamt hög vilket enligt mig oftast är runt 7,5-8 procent eller högre.

Jag håller med Malmqvist så långt, men jag ser ingen motsats till att fokusera mot utdelningen och totalavkastningen.

”Ja, det bör man. Man kan se de mest absurda skillnaderna: om du jämför bankaktierna med de större fastighetsbolagens aktier så har bankaktierna, totalt sett inklusive utdelningar, gått upp 20–30 procent sedan 2014. Fastighetsbolagens aktier har trefaldigats, från index 100 till index 300.”

Det är därför jag som utdelningsinvesterare under långa perioder kan ligga tungt investerad i fastighetsaktier. Bolagen ofta är bra stabila utdelare med hygglig direktavkastning. Det finns dessutom mer än direktavkastningen som vi utdelningsjägare tittar efter:
* Utdelningstillväxten i procent per år mätt över 5-10 år
* Hur lång utdelningstrenden är (det vill säga hur många år utan sänkning)
* Hur många år av höjningar i följd bolaget har klarat av
* Utdelningsandelen

Det finns dessutom studier som visar på överavkastning både för Dogs of the Dow och utdelningsaristokrater. Ett exempel är den börsstatistik som jag samlat på mig och som i citatet nedan kommer från Peter Nilssons och Johnny Torssells bok Bli börsproffs på ett par timmar.

”Bolagen med högst direktavkastning avkastade i genomsnitt 12,2 procent per år under 1926-2000, vilket är bättre än de 10,4 procent som ”de dyrare” aktierna gav årligen.”

Ett kapitel om statistik om aktier och börsen finns för övrigt i aktieboken Den enkla vägen hitta världens bästa aktier om du vill läsa mera. Och vill du lära dig grunderna inom direktavkastning har du den lektionen i aktieskolan här.

De svenska storbankerna som nämns som exempel i DI-artikeln är iofs helt okej utdelningsbolag, men som jag påpekar då och då ska vi ha mindre andel av portföljen där än OMXS30-index som i alla fall i april låg på 22 procent. Branschen har sina utmaningar. Det skrev jag om på aktiechattsidan i Privata Affärers aprilnummer.

Jag undrar hur många förutom totala nybörjare som enbart tittar på direktavkastningen i procent som enda parameter. Ytterst få av de frågor som kommer till mig är på den nivån, så ganska ofta tycker jag att utdelningsspararna är rätt kunniga och flera är mycket pålästa. Om du vill och behöver kan du läsa nybörjarboken om aktier.

Dagens offensiv innebär att jag numera nästan har en fjärdedel vardera i bitcoin samt hävstångsprodukter som följer guld och Fingerprint. Dessutom en bearposition i elbilsbolaget Tesla, även det via ett värdepapper med hävstång.

Till råga på allt har jag inte alls tänkt kring det här med tajming och riskspridningen struntar jag i.

Ändå riskerar jag inte en krona. Jag gör detta enbart med de fiktiva pengar som NGM via Investerar-SM så frikostigt delar ut.

Det jag uppfattat i nyhetsbruset är att i första hand Fingerprint och guld men också bitcoin börjar få positiv kurstrend eller vara på gång på annat sätt. Teslas svaga finanser och storstilade planer har jag hört lite om också. I en kul tävling som det här gör jag ingen djupare analys.

Det går att hitta värdeaktier på börsen om man letar lite. Här kommer några tips att hålla koll på eller avstå ifrån.

Jag skrev tidigare i september om värdeaktier i både den ena och den andra aktiechatten hos Privata Affärer. Dessutom nämnde jag några av dem och ett par till i aktiechattsidan som vi har även i veckans nya nummer av tidningen Privata Affärer.

Två av dessa är de obligationsliknande aktierna Telia och HiQ. De ger dig högre direktavkastning och totalavkastning jämfört med en räntefond, men risken är förstås också högre. I en intervju med DI (bakom betalvägg) nyligen tog jag upp detta.

Värdeaktier är per definition aktier där du får mycket värde för pengarna. Traditionellt betyder det låg värdering, men som jag utvecklar i boken Den enkla vägen hitta världens bästa aktier kan man se annorlunda på saken. Traditionellt är det så att värdeaktier är lågt värderade aktier och det i bra bolag, inget skräp som är värderat som skräp gillar vi. Det gäller också att ha gjort en bra analys.

Kolla även så läget inte förändras från att jag skriver det här och att du börjar titta på aktierna. Gör alltid din egen analys och fatta egna beslut som du tar ansvar för.

Se även upp för före detta värdeaktier på börsen, som Axfood och ICA. Under 2010-2013 handlades t.ex. Axfood till 13-15 gånger årsvinsten. Numera är det ca 27 gånger som gäller. Nog för att deras och ICA:s verksamheter är stabila, men värdeaktier är det knappast längre.