Konsten att inte sköta en aktieportfölj

Jag gillar verkligen tidningen Affärsvärlden och är en trogen prenumerant. Tyvärr har uppslaget med deras ”aktiva portfölj” börjat närma sig underhållning, från att tidigare ha varit mer ekonomiskt och börsmässigt givande.

En gång i tiden hade Affärsvärlden främst strategin att välja kvalitetsbolag i stigande kurstrender där vi sett en rekyl. Det fungerade utmärkt. De senaste två åren har portföljen ändrats dramatiskt och börjat prestera allt sämre. Jag har aldrig sett en liknande misshandel av en tidigare läsvärd produkt.

Aktiva portföljen är -1,1 procent i år, trots att det mesta på börsen gått upp. OMXSGI är samtidigt upp 11,2 procent.

Grafen jag fotat av är från förra veckan, nu har portföljen tappat än mer.

1 Satsningen på turn around-case må ha större potential i teorin, men det är svårare att tajma och kräver mer långsiktighet. Något som Affärsvärlden inte borde ha i aktiva portföljen som av namnet att döma borde vara kortsiktig. Aktier som Qliro, Telia, Ratos och H&M har det senaste året eller så passerat i portföljen och det är inte lätt att tajma en kursbotten i bolag som kämpar.

2 När aktierna inte går som de ska borde tidningens börsredaktion använda sig av stop loss. Det skedde under glansdagarna, men nu ser det ut så här:

Affärsvärlden har slutat använda stop loss.

Varför finns kolumnen med stop loss kvar när den aldrig används?

3 Hur aktiv är man i en portfölj när man under en hel börsuppgång har Xact Bear som största innehav? Den senaste vändan med Xact Bear är från och med 1 april 2016, vilket är ett passande köpdatum. 🙂 Drygt ett år har denna feltiming legat i portföljen och enligt nr 18 för året är kursutvecklingen nu -35,2 procent. Affärsvärlden som har så kompetenta analytiker, jag fattar inte denna strategi.

4 Varför finns kolumnen med riktkurs kvar när den aldrig används längre?

Inga riktkurser i portföljen heller.

Nu är timing inte min starkaste sida och jag söker inte jobb på Affärsvärlden, men jag är rätt bra på strategier. Jag vill därför föreslå någon form av strategiskt samarbete med t.ex. @kavastu eller någon annan som är bra på trender och timing. Som läsare av Affärsvärlden skulle jag tycka det vore intressant. Det vore det även om redaktionen återgick till de strategier som ni har kolumner i portföljtabellen till, stop loss och riktkurs.

Jag köpte Bahnhof i veckan

Jag har i veckan följt mitt eget råd från i vintras och köpt Bahnhof på rekyl. Mer eller mindre bytte jag ut Enea mot Bahnhof och bytte därmed IT mot telekom.

Telekombolaget Bahnhof har tydligt stigande trender inom försäljning, vinst per aktie och utdelning. Som vanligt när jag tittar i backspegeln känns det som att jag skulle ha köpt för länge sen, men det är som det är.

Bahnhof går som bolag och saknar Eneas beroende av två stora kunder i knepig bransch. Istället har Bahnhof fortsatta möjligheter att tjäna pengar på den ständigt ökade efterfrågan på bredbandskapacitet och serverkraft. Det nya fibernätet NL-17 har driftsatts i år och blir nog en lönsam investering.

Storleken på innehavet är något större än det jag hade i Enea, så det är ett innehav som är bland de mindre i portföljen och lätt kan ökas på framöver.

För en vecka sedan ökade jag i Klövern Pref och Netent, men hyvlade av en minipost i Alfa Laval innan rapporten.

Även om jag till och med taggar detta blogginlägg med aktietips betyder det inte att du ska göra exakt som jag gör. Se det mer som inspiration och journalistik. Eftersom jag lever som jag lär och lär som jag lever kör med öppna kort. Jag tror heller inte att det jag skriver är kurspåverkande och jag gör inga korta klipp.

Förhasta dig inte på börsen utan köp kvalitetsaktier

Denna vecka klämde jag ur mig två små tidlösa tumregler jag tycker duger för att lägga till min samling med tidlösa råd om aktier och börsen.

I veckans krönika skrev jag om tokrusningar av aktier som Ortivus A och den stora skillnaden mellan två aktieslag i samma bolag.

”För de flesta placerare gäller ändå mitt lilla ordspråk att i förhastandets kölvatten drunknar många investerare. Det är väldigt svårt att hinna med i svängarna i galna kursrusningar. Att välja det billigare aktieslaget är därför det minst förhastade så länge aktien handlas i tillräckligt stor omfattning.”

I fredagens aktiechatt avhandlade jag bland annat den ständigt återkommande frågan om när vi ska köpa aktier nu efter en längre uppgång då börsen känns dyr.

”Att köpa kvalitetsbolag när de rekylerar ned eller tagit paus i sina långsiktigt stigande kurstrender borde löna sig. Satsa på det som ännu inte är uppenbart dyrt…”

April månads nya aktie blev Nibe

Jag har köpt aktier i Nibe. Det ger min portfölj exponering mot megatrender som energieffektivisering och inomhusklimat. Dessutom ökar jag andelen industribolag och mängden tillväxtaktier.

Nibe ger i genomsnitt 15 procents avkastning på bolagets egna kapital, vilket inte är så tokigt alls. Aktien är dessutom med bland de stabilaste utdelningsaktierna, då ordinarie utdelning pekat uppåt i 18 år.

Nibes har långsiktigt stigande vinst per aktie, tyvärr låg direktavkastning, men det kompenseras av den hittills mycket väl fungerande förvärvsmodellen. Ledningen äger mycket aktier i bolaget och även om aktiens värdering är dyrare än vanligt räknat på på 2016 års vinst kommer de nyligen genomförda förvärven att höja vinsten per aktie i år.

Det handlar om en liten post jag köpt än så länge. Nibe är faktiskt mitt minsta innehav för tillfället, men jag ökar gärna på framöver.

Fastighetsbolaget Tectona Capital tar in kapital

En av de mer spännande sätten att investera i bostäder är Tectona Capital. Det är ett av mina onoterade innehav, som nu genomför en ägarspridning med sikte mot NGM MTF.

Tectona köper lite förenklat ägarlägenheter och styckar upp dem i mindre lägenheter som hyrs ut. Priserna i Panama är lägre än i Sverige, men stigande. Bolaget är lönsamt, men expansivt så vinst och utdelning hålls nere till förmån för expansion.

Teckningstiden varar till den 24 april. Emissionskursen på 3,10 kr känns rimlig utifrån den information som finns. Bolaget redovisar inte marknadsvärde av varje tillgång likt de stora svenska fastighetsbolaget. Det bokförda egna kapitalet i Tectona är därmed mindre än det egentliga. Läs mer i memot som bolaget gett ut.

Tectona äger även lite teakplantager. Detta då bolaget 2006 drog igång som ägare och förvaltare av teakplantager som man sålde ut ägarandelar av. Nu är fokus mot fastigheter, som har fördelen att de ger positiva kassaflöden snabbt. Teakplantager ger inga kassaflöden att tala om förrän vid slutavverkningen efter 20 år.

Jag har redan en rätt stor post i bolaget och tecknar inte mer i nuläget. Tectona Capital är en högriskinvestering, då bolaget är litet, personberoende och Panama långt borta. Lyckligtvis är landet en väl fungerande marknadsekonomi med relativt låg andel korruption.